SammanfattningBakgrund: Hjärtstopp är en akut medicinsk händelse som kan leda till allvarliga konsekvenserför patientens fysiska och psykiska hälsa. Trots medicinska framsteg och förbättrad överlevnad,kan överlevare av hjärtstopp bemöta utmaningar i form av fysiska begränsningar ochpsykologiska komplikationer. Förståelsen för dessa utmaningar och behovet av stöd förhjärtstoppöverlevare är avgörande för att förbättra vården och rehabiliteringen av dessa patienter.Syftet: Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp.Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv design. Sökningen utfördes i databasernaCinahl, Medline och PsycInfo som inkluderade 10 artiklar.Resultat: Tre kategorier och sex subkategorier identifierades: Ett förändrat liv inkluderarunderkategorierna: Kognitiva komplikationer,Fysiska komplikationer och Familje situation. Inomkategorin : Emotionella upplevelser inkluderas subkategorierna : Psykologiska utmaningar ochEn andra Chans. slutligen innefattar kategorin : Upplevelser av vården subkategorin: Otillräckliginformation och bristande stöd.Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp innebar en signifikant händelse som väsentligt påverkadeöverlevarens liv på flera plan plötsligt. De som överlevde detta trauma upplevde en radomvälvande förändringar både fysisk, kognitiv och emotionell. Många drabbades av existentiellatankar och visade en ökad efterfrågan på information och psykologiska stöd för att hantera dentraumatiska händelsen.

BAKGRUND: I Sverige drabbas ungefär 15 000 människor av hjärtstopp varje år. Det är en traumatisk händelse som kan påverka patienters fysiska och psykiska hälsa samt sociala liv. Det är betydelsefullt att sjuksköterskor har kunskap om hur de ska bemöta och stödja dessa patienter på bästa möjliga sätt. Trots detta saknas forskning i området. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjärtstopp. METOD: Metoden som användes var en litteraturbaserad studie där åtta kvalitativa artiklar inkluderades. RESULTAT: Ur analysen framkom tre teman; Förståelse för det som har hänt, Finna vägen tillbaka till ett tryggt liv och Anpassningar till det nya livet med sju underteman. SLUTSATS: Att skapa sig en förståelse för händelsen och lära sig leva ett hälsosamt liv är en lång bearbetningsprocess. Patienter upplever brist på stöd och information från vårdpersonal. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan har kunskap om de fysiska och psykiska förändringar som kan uppstå efter ett hjärtstopp för att främja hälsa och lindra lidande för patienterna. / BACKGROUND: Approximately 15 000 people suffer from cardiac arrest in Sweden every year. It is a traumatic experience that can affect patients’ physical and mental health, and social life. Despite the importance for nurses to have the knowledge how to meet and support the patients for the best possible care, there is a gap in the research about the experience of cardiac arrest survivors. AIM: The aim of this study was to describe how patients experience life after cardiac arrest. METHOD: A qualitative study based on eight research articles was conducted. FINDINGS: Three themes were identified from the analysis; Understanding of what has happened, Finding the way back to a safe life and Adjusting to the new life with seven subthemes. CONCLUSION: To gain understanding of the experience and learn to live a healthier lifestyle became a long process to adapt. Patients experience a lack of support and information from health care professionals. The importance of nurses’ knowledge of the physical and psychological changes that can occur, to promote health and alleviate suffering.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp varav 600 överlever. Hjärtstopp kan drabba vem som helst och kan vara en traumatisk upplevelse som påverkar vardagslivet och deras välmående upp till flera år efter händelsen. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av det vardagliga livet hos personer som har överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna identifierades i tre olika databaser: Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna analyserades med innehållsanalys. Inklusionskriterierna som användes var vetenskapliga artiklar som svarade på studiens syfte och var skrivna på svenska eller engelska, samt publicerade från 2007-2017. Resultat: I analysen framkom fyra kategorier: Upplevelsen av ett nytt livsperspektiv, emotionella upplevelser, fysiska upplevelser, sociala upplevelser. Där den största kategorin var emotionella upplevelser. Slutsats: Det är väsentligt för sjuksköterskan att införskaffa kunskap om personens upplevelse av att överleva ett plötsligt hjärtstopp och hur det har påverkat det vardagliga livet för att kunna ge stöd och information för en bättre eftervård.

Mellan 2005- 2014 registrerades 15956 hjärtstopp på sjukhus i Sverige. Sjuksköterskor är ofta först på plats vid ett hjärtstopp och det är ett krav att de är utbildade inom S-HLR och D-HLR. I hjärt- och lungräddning ingår många moment som ska utföras på kort tid och under hög press. Det är viktigt att sjuksköterskor får möjlighet att bearbeta händelsen för att utvecklas i sin yrkesroll och hantera eventuella känslor som uppkommit. Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser kring hjärt- och lungräddning inom slutenvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11 artiklar användes till resultatet. Innehållet i artiklarna genererade tre övergripande teman; sjuksköterskors upplevelser före HLR, sjuksköterskors upplevelser under HLR och sjuksköterskors upplevelser efter HLR. Kontinuerlig HLR- utbildning upplevdes vara en positiv erfarenhet som förberedde sjuksköterskorna inför verkliga situationer. Dock kunde simuleringarna vara för simpla och inte tillräckligt verklighetstrogna. HLR- situationen upplevdes oftast som stressande och ångestladdad och gav många sjuksköterskor ett adrenalinpåslag som både kunde ha en positiv och negativ inverkan på den kognitiva funktionen. Sjuksköterskorna upplevde att de efter händelsen hade ett behov av att bearbeta känslor och ett bra instrument för detta ansågs vara debriefing. Ytterligare forskning om sjuksköterskors upplevelser av HLR krävs för att utröna varför vissa sjuksköterskor påverkas mer än andra av händelsen trots likartad utbildning. / Between 2005-2014 a total of 15959 cardiac arrests were registered at Swedish hospitals. Nurses’ are often the first people on the scene of a cardiac arrest and it is required of them to be educated in CPR and CPR-D. In CPR many elements that must be performed during a short period of time and under high pressure are included. It is important that nurses’ get the opportunity to process the situation to progress in their profession and deal with potential feelings that might occur. The aim was to explore nurses’ experiences during cardiopulmonary resuscitation in hospitals. The study was a literature review where 11 articles were used for the result. The articles generated three major themes; nurses’ experiences before CPR, nurses’ experiences during CPR and nurses’ experiences after CPR. Continuous CPR- training was as a positive experience that prepared nurses’ for real situations. However, the simulations were viewed as being too simplistic and not realistic enough. The CPR- situation was often experienced as stressful with high levels of anxiety that made the nurses’ adrenaline flow which could have both a positive and negative impact on cognitive function. The nurses’ experienced that they after the event felt a need to process emotions and a good instrument for that was considered debriefing. Further research on nurses' experiences of CPR is required to determine why some nurses’ are more affected than others by the event despite similar training.

Bakgrund: I Sverige rapporterades cirka 61 781 fall av hjärtstopp utanför sjukhus underåren 1990–2011. Vid ett hjärtstopp krävs det att åtgärder snabbt sätts in för att patientenska överleva. Att överleva ett hjärtstopp är vanligen en traumatisk upplevelse som ävenkan leda till kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa patienters erfarenhet av livet efter ett hjärtstopp. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Sökningengenomfördes i två databaser: Cinahl och Pubmed Resultat: I resultatöversikten utformades två huvudkategorier ”Att återvända tillvardagen” och ”Det nya jaget”. I resultatet framkom upplevelse av kroppslig och emotionellförändring, minnesluckor och trötthet. Det var viktig för deltagarna att söka samhörighethos andra personer med gemensam erfarenhet av att överleva hjärtstopp. Deltagarnaupplevde oro och rädsla över att drabbas igen och fick ett nytt perspektiv på livet eftersomde hade varit nära att möta döden. Konklusion: Denna studie visar att patienterna saknade kunskap kring sitt nuvarandetillstånd och hade ett stort behov av stöd och tydlig information från sjukvårdpersonalen.För att uppnå adekvat omvårdnad behöver sjuksköterskan sträva efter att kunna tillgodosedessa specifika behov. / Background: In Sweden, approximately 61,781 cases of cardiac arrest were reported out-of- hospital during the years 1990–2011. In the event of a cardiac arrest, measures must be taken quickly in order for the patient to survive. The survival of cardiac arrest is usually a traumatic experience that can lead to cognitive and physical disabilities. Aim: The aim of this study is to illustrate patient’s life experience after cardiac arrest. Methods: Qualitative literature study based on eight scientific articles. The search was conducted in two databases: Cinahl and Pubmed Result: In the results overview, two main categories were designed "Returning to everyday life" and "The new self". The result showed experience of physical and emotional change, memory loss and fatigue. It was important for the participants to search for affiliation with others who shared the experience of surviving cardiac arrest. The participants experienced anxiety and fear to be affected again and gained new life perspective because they were close to facing death. Conclusion: This study shows that the patients lacked knowledge about their current condition and had great need of support and clear information from the healthcare staff. To achieve adequate care, a nurse must strive for their specific needs.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 personer av ett hjärtstopp i Sverige. Allt fler överlever ett hjärtstopp idag eftersom allt fler personer utbildar sig inom hjärt-lungräddning (HLR). Patientens livsvärld och den levda kroppen förändras efter ett hjärtstopp. Teoretisk referensram: KASAM-känsla av sammanhang. Antonovsky (1991) beskrev tre viktiga komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Tillsammans beskriver det hur patienten upplever känsla av sammanhang. Problemformulering: Det är viktigt att sjuksköterskan har förståelse om patientens situation. Bristande förståelse kan leda till negativa konsekvenser vilket kan resultera till att återhämtningen för patienten blir försämrad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: Den valda metoden till studien innefattar både kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultatet: Patienterna upplevde livsstilsförändringar efter hjärtstoppet. Behovet av stöd och information från vårdpersonal och anhöriga var viktigt för patienten för återhämtningen efter hjärtstoppet. Emotionella känslor uppkom som inte fanns innan och patienterna såg livet ur ett nytt perspektiv. Psykiska förändringar uppstod samt kognitiva vilket resulterade till ett förändrat liv. Slutsats: Kunskapen om hjärtstopp ökar idag allt mer eftersom fler drabbas vilket medför till att upplivning sker på ett säkrare sätt. Sjuksköterskan behöver lägga en stor vikt vid att förstå hur en patient livsvärld är för att kunna ge det stöd och information som just den patienten behöver. Genom det kommer patienten uppleva känsla av sammanhang.

Ett hjärtstopp innebär att hjärtat stannar och cirkulationen upphör, vilket gör att kroppens organ inte längre får det syre som krävs. Ett hjärtstopp innebär att det har uppstått ett elektriskt kaos i hjärtat, vilket i längden kan leda till en asystoli och personen avlider. Hjärt- och lungräddning är det viktigaste räddningsmomentet och ska påbörjas så tidigt som möjligt för att den drabbades överlevnadschanser skall öka. Allt fler överlever ett hjärtstopp idag och det finns sparsamt med forskning kring hur överlevande erfar livet efter hjärtstoppet. Syftet med studien är att belysa hur livet erfars hos de som överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Den metod som valdes för studien är litteraturöversikt, där både kvalitativ och kvantitativ forskning analyserats. Resultatet visade att många överlevande drabbades av olika former av kroppsliga och kognitiva begränsningar, till exempel trötthet, koncentrationssvårigheter, sämre läsförståelse och nedsatt minne. Händelsen innebar ett existentiellt ifrågasättande och överlevande kunde uppleva en förlust av mening med livet samt att inte längre se sig själv i ett sammanhang. Den traumatiska händelsen kunde få överlevande att inte känna igen sig själv, upplevelser som förlust av identitet och en strävan efter att få tillbaka det gamla livet. Hjärtstoppet fick överlevande att ändra livsstil och värdesätta livet på nytt. Familjen och vännerna prioriterades och mer tid ägnades åt dem. Studiens resultat tydliggör vikten av ett livsvärldsorienterat förhållningssätt hos sjuksköterskan vid mötet med dessa patienter.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp varje år. Även om överlevnaden har ökat det senaste decenniet så överlever endast cirka 600 personer av dessa 10 000. Hjärt-och kärlsjukdomar är den störst bakomliggande orsaken till dödsfall hos både män och kvinnor i Sverige. Dock behöver inga bakomliggande symtom existera för att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp, det kan drabba vem som helst, när som helst. Enligt Aaron Antonovskys omvårdnadsteori KASAM handlar hälsa och livskvalité om att innefatta en god begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vid olika situationer, som exempelvis vid ett hjärtstopp. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av livskvalité efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En litteraturöversikt baserat på 15 stycken vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanfattningsvis visar resultatet tre huvudfynd som har delats upp i tre kategorier. Dessa kategorier är: upplevelser av en nedsatt kognitiv förmåga och dess bidragande påverkan på livskvalitén, upplevelser av det psykiska måendet och dess bidragande påverkan på livskvalitén samt upplevelser av att återfå livet, existentiella tankar samt dess påverkan på livskvalitén. Slutsats: I litteraturöversikten framgår det att patienter som har överlevt ett hjärtstopp upplever flertal förändringar i livet. Aspekter såsom nedsatt kognitiv förmåga, psykisk ohälsa samt tankar om det existentiella och att återfå sitt liv var mest uttalat av patienterna. I de flesta fall hade dessa upplevelser en negativ påverkan på patienternas livskvalité. Många av patienterna upplevde att eftervården var bristfällig och ett stort behov av stöd från hälso- och sjukvårdpersonal uttrycktes. / Background: In Sweden, approximately 10,000 people are affected by sudden cardiac arrest each year. Although survival has increased over the past decade, only 600 people out of these 10,000 survive. Cardiovascular disease is the leading cause of death in both men and women in Sweden. However, no underlying symptoms need to exist to suffer a sudden cardiac arrest, it can hit anyone, at any time. According to Aaron Antonovsky's nursing theory KASAM, health and quality of life are about including good comprehensibility, manageability and meaningfulness in different situations, such as a cardiac arrest. Aim: The purpose is to describe patients' experiences of quality of life after having survived a cardiac arrest. Method: A literature review based on 15 scientific articles. Result: In summary, the results show three main findings that have been divided into three categories. These categories are: experiences of a reduced cognitive ability and its contributing influence on the quality of life, experiences of mental health and its contributing influence on the quality of life and experiences of regaining life, existential thoughts and its impact on quality of life. Conclusion: The literature review shows that patients who have survived a cardiac arrest experience several changes in life. Aspects such as impaired cognitive ability, mental illness and thoughts of the existential and regaining life were most pronounced by the patients. In most cases, these experiences had a negative impact on the patients' quality of life. Many of the patients felt that the aftercare was inadequate and a great need for support from health personnel was expressed

Abstrakt Bakgrund Hjärtstopp är förknippat med hög dödlighet. Eftersom antalet överlevare ökar är det betydelsefullt att få en förståelse för vilken typ av hälsoproblematik och livskvalitet som överlevare innehar. Syfte Syftet är att beskriva självskattade hälsoproblem hos personer som överlevt hjärtstopp. Metod En systematisk litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på 12 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat I resultatet framgick fysiska-, psykiska och sociala hälsoproblem hos hjärtstoppsöverlevare. De mest framträdande problemen var smärta, trötthet, ångest och depression samt problematik att delta i samhället som exempelvis, att återgå till arbetet efter hjärtstopp. Flera faktorer tycks påverka överlevares hälsoproblematik. Slutsats Studien visade på fysiska, mentala och sociala hälsoproblem som till viss del samvarierade. Det fanns också stora individuella skillnader mellan överlevare som delvis kunde förklaras av ålder, kön och personlighetsfaktorer. I syfte att förbättra överlevares hälsa bör eftervården inriktas på att identifiera den enskildes hälsoproblem och individualisera vården utifrån dessa. Nyckelord Hjärtstopp, överlevare, hälsa, livskvalitet, eftervård. Tack Ett stort tack till Johan Israelsson för all stöttning och ditt stora engagemang.

Varje år drabbas cirka 3000 människor av hjärtstopp på sjukhus i Sverige. Behandling vid ett inträffat hjärtstopp är hjärt- och lungräddning, HLR, vilket innefattar bröstkompressioner, inblåsningar och eventuellt defibrillering. Ibland kan det dock bli aktuellt för läkare att i förväg fatta beslut om att inte utföra HLR vid ett hjärtstopp. Detta kan exempelvis gälla patienter som befinner sig i livets slutskede eller om HLR förmodas ge ett dåligt överlevnadsresultat på grund av patientens tillstånd. Två av sjuksköterskans uppgifter är att lindra lidande och främja för en värdig död. Sjuksköterskan arbetar nära patienten och får därmed en god överblick över patientens livskvalitet.Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever oklarheter gällande sin roll i beslutsprocessen kring ej HLR. Syftet med detta examensarbete är att belysa sjuksköterskors upplevelser och attityder i samband med ej HLR. Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på åtta artiklar, varav fyra kvalitativa studier och resterande fyra kvantitativa studier. Ur analysen framkom två huvudkategorier, Svårigheter i beslutsprocessen och Etisk stress samt ett antal tillhörande subkategorier. Resultatet visar att sjuksköterskors delaktighet i beslutsprocessen inte är självklar och att det finns konflikter mellan sjuksköterske- och läkarprofessionen. Sjuksköterskor ställs inför etiska dilemman gällande ej HLR som upplevs framkalla stress, exempelvis huruvida patienter bör informeras om ett ej HLR-beslut eller inte. I diskussionen resonerar vi kring sjuksköterskors initiativ till diskussion om ej HLR, konflikter mellan professionerna samt sjuksköterskors strävan efter att ge patienten en värdig död. / Program: Sjuksköterskeutbildning