Bakgrund: I Sverige drabbas ungefär 5000 patienter årligen av plötsligt hjärtstopp på våra sjukhus: Hjärtstopp behandlas med hjärt-lungräddning (HLR). Sjuksköterskan är ofta den som upptäcker patienter med hjärtstopp, och den som utbildar i HLR. Syfte: Syftet var att beskriva nya alternativ till den traditionella metoden för HLR-utbildning. Metod: Examensarbetet är gjord som en litteraturöversikt och inkluderar elva vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och SveMed. Resultat: Tre olika nya typer av HLR utbildning identifierades; användandet av en simulatordocka som ger datorbaserad återkoppling eller ljudbaserad återkoppling, videoinspelning med självreflektion samt interaktiva datorspel. Metodiken som använde simulatordockor med datoråterkoppling och ljudbaserad återkoppling gav bäst utvecklingsresultat på värden som bröstkompressioner och inblåsningar. Diskussion: Ett optimalt HLR utbildning scenario består av fyra komponenter. Dessa komponenter består av; simuleringsdockor som ger feedback via ljudspår och datorprogram, videoinspelning på den individuella sjuksköterskans insats, interaktiva datorspel samt att sjuksköterskor undervisar sjuksköterskor för bästa möjliga HLR insats. Slutsats: För att vårdpersonal, framförallt sjuksköterskor, ska kunna optimera sina insatser vid HLR-situationer, bör de nyare metoderna för utbildning göras tillgänglig i både grundutbildningen till sjuksköterska och även för verksamma sjuksköterskor. / Background: In Sweden approximately 5000 patients suffer from sudden cardiac arrest in our hospitals every year. Cardiac arrest is treated with cardiopulmonary resuscitation (CPR). Nurses are often those who come across patients with cardiac arrest, and also those who teach CPR. Purpose: The purpose of this paper was to describe new alternatives to the traditional methods for teaching CPR. Method: This examination paper is designed as a literature review, and includes eleven scientific articles. The literature search was made in the databases Pubmed, Cinahl and SveMed. Result: Three different types of new CPR educations were identified; the use of simulation equipment which gives computer based feedback or audio feedback, video recordings with self-reflection, and interactive computer games. Discussion: An optimal CPR education scenario consists of four components; Simulation equipment which gives feedback by audio and computer programs, video recording of the individual nurses contribution, interactive computer games and also nurses who educates nurse for the best CPR effort. Conclusion: In order to optimize healthcare professionals, especially nurse contribution to CPR scenarios, should the new educational types be made available in both the basic education for nurses and also for active working nurses.