Bakgrund: HIV/AIDS är en allvarlig, smittsam och kronisk immunbristsjukdom. Idag förekommer sjukdomen överallt i samhället, men en stereotyp bild av sjukdomen lever fortfarande kvar. HIV/AIDS är en stigmatiserande sjukdom och leder till diskriminering vilket förekommer i vården. Detta är ett problem eftersom att målet med hälso- och sjukvård är en god vård på lika villkor. Syfte: Att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av diskriminering i vården. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Två övergripande kategorier framkom; Diskriminerande handlingar med underrubrikerna felaktiga hygienrutiner, brytande av sekretess, nekad vård och kroppsspråk och Verbal diskriminering med underrubrikerna icke relevanta frågor och opassande språk och hårda ord. Slutsats: Patienter med HIV/AIDS blir utsatta för diskriminerande handlingar och verbal diskriminering i vården, vilket orsakar patienten vårdlidande. Detta sker av olika orsaker. Dessa orsaker bör problematiseras och elimineras eftersom diskriminering sker både medvetet och omedvetet. Först när vårdpersonal har självinsikt nog att göra det omedvetna medvetet, exempelvis genom handledning, kan förändring av diskriminering i vården ske. Kunskap om HIV/AIDS är en nödvändighet för att inte diskriminera denna patientgrupp.

Bakgrund: Omvårdnad ska byggas på en holistisk och humanistiskt människosyn. Den palliativa omvårdnadens fokus ligger dessutom på patienters och anhörigas livskvalitet samt möjligheten till en värdig död. Eriksson (1987; 1994) beskriver vårdens uppgift som lindring av lidande och återställning av hälsa grundad i människan själv samt i dess interaktioner till andra människor och Gud. Syfte: Syftet var att beskriva andliga behov hos patienter inom palliativ omvårdnad. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningen resulterade i elva artiklar vars kvalitet granskades med hjälp av granskningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes i fyra steg och resulterade i fyra kategorier och åtta underkategorier. Resultat: Patienter inom palliativ omvårdnad visar andliga behov inom områdena Delaktighet, Livsperspektiv, Livsnjutning och Relation till en högre makt. Det framkom dessutom att dessa behov är av stor betydelse för patienterna, fram för allt för deras upplevelse av hopp och mening. Slutsats: God palliativ omvårdnad förutsätter tillgodoseende av andliga behov, vilket innebär att stödja och främja patienters relation till sig själv, till andra och till en högre makt.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdomar utgör ett av de största folkhälsoproblemen i dagsläget världen över. För både män och kvinnor över 50 år är detta den vanligaste dödsorsaken. Årligen drabbas 35 000 personer i Sverige av akut hjärtinfarkt. Hjärtats blodförsörjning sker via kranskärlen som vid en hjärtinfarkt blir tilltäppta. Det medför att syretillförseln till hjärtmuskeln försämras och en akut hjärtinfarkt uppstår. Skadan på hjärtmuskeln gör att hjärtat får en försämrad förmåga och skadan det medför är permanent.Det är en stor patientgrupp som sjuksköterskan kommer att möta ofta inom vården. Då är det viktigt att man som sjukvårdspersonal vet vikten av att ge kunskap och stöd till motivation för livsstilsförändringar. Detta är en diagnos patienten kommer att behöva leva med livet ut. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser i samband med hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes. Åtta artiklar valdes ut. Litteratursökning skedde i Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys genomfördes. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra teman; upplevelse av symtom med underkategorier; upplevda fysiska symtom och upplevda psykiska symtom, förändrat liv och livsstil, vikten av samhörighet och professionellt bemötande. Slutsatser: Studiens resultat visade att patienterna upplevde känslor som att kroppen var förändrad, svagare och att döden var nära. De upplevde en trötthet som gjorde att deras sociala liv påverkades och de blev isolerade. Patienterna var tacksamma för sjuksköterskornas engagemang och uppskattade att få dela erfarenheter tillsammans med andra patienter.

Introduktion/Bakgrund: En stomi kan vara tillfällig eller permanent, tarmen läggs fram genom en konstgjord öppning ibuken. Flertalet sjukdomar, trauma eller missbildningar kan påverka att individ behöver en stomi. Sjuksköterskan stöttarindivider med stomi i form av undervisning och praktisk information av stomivård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa individers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: Litteraturstudien har arbetats fram på ett systematiskt sätt genom att följa Polit och Beck ´s (2021) systematiskasteg vid en litteraturstudie. Sökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO genomfördes för att hitta artiklar som varav relevans för litteraturstudiens syfte. 12 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning enligt granskningsprotokollet”Guide to a Focused Critical Appraisal of Evidence Quality in a Qualitative Research Report” av Polit & Beck (2021). Artiklarnasammanställdes och analyserades vilket resulterades i fyra olika teman. Resultat: Resultatet presenterades under fyra olika teman: det sociala livet, en förändrad kropp, sexualitet och intimitet ochbehov av stöd. I litteraturstudiens resultat framkom det att individer med stomi upplevde att det sociala livet påverkades.Individer upplevde en förändrad kropp relaterat till stomin och en förlorad kontroll av tarmen. Stomin påverkade ävensexuallivet och känslan av att inte vara attraktiv. Individer upplevde ett ökat behov av stöd från sociala nätverk och hälsooch sjukvården. Slutsats: Livet för individer med stomi påverkades inom flertalet livsaspekter. Individerna gick igenom en kroppsligförändring som innebar att individer upplevde en osäkerhet kring kroppen. Det sociala livet påverkades hos alla individervilket även intima relationer och behovet av stöd gjorde. Sjuksköterskans stöd ansågs vara av stor vikt för individer medstomi, detsamma gällde stödet från familj, vänner och andra stomibärare.

Bakgrund: Kommunikation är ett viktigt redskap för sjuksköterskor att ge patientsäker omvårdnad, vilket höjer patienters vårdupplevelse. I akutmottagningens komplexa miljö finns många hinder som kan påverka kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Att ha förståelse för hur patienter upplever kommunikationen med sjuksköterskan kan minska vårdlidandet och ge bättre vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient på akutmottagningen ur patientperspektiv. Metod: Litteraturstudie utfördes systematisk utifrån Roséns (2017) granskningsprocess. Använda databaser var CINAHL och Pubmed. Forsberg och Wengströms (2016) checklista för kvalitativa samt kvantitativa artiklar användes som hjälp för att kvalitétsgranska resultatartiklarna. Resultat: Resultatet baserades på fem kvalitativa och två kvantitativa artiklar. I resultatet konstaterades flera faktorer vilka påverkade kommunikationen som uppdelades i tre teman; miljöns påverkan, bemötandets roll och sjuksköterskans interaktion. Slutsats: Akutmottagningen komplexitet påverkar kommunikationen. Om patienten sågs som en individ, behandlades empatiskt och blev kontinuerligt informerad, uppfylldes kriterierna för god kommunikation.

No description available.

Hjärtstopp är ett tillstånd som årligen drabbar cirka 10 000 personer i Sverige. Idag överlever allt fler vilket innebär att sjuksköterskan har en viktig roll i vårdandet av den drabbade. Sjuksköterskan kan utifrån sin profession förmedla trygghet och hjälpa patienten att finna ett välbefinnande. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av livet efter att ha överlevt ett hjärtstopp. Denna studie består utav åtta kvalitativa artiklar som svarar an på syftet. Metoden utgår ifrån Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultatet visar att ett hjärtstopp medför kognitiva, psykiska och fysiska förändringar samt existentiella tankar. Hjärtstoppet har lett till livsstilsförändringar och omprioriteringar i livet hos de drabbade. I resultatet belyses vikten av tydlig information från sjukvårdspersonal samt otryggheten som uppstod vid en bristande känsla av sammanhang. I diskussionen problematiseras de tankar och känslor som hjärtstoppet medfört hos deltagarna samt vikten av en bra vårdrelation och kontinuerlig vårdkontakt. Reflektioner fördes kring sjuksköterskans betydande roll i återhämtningen hos de drabbade efter händelsen. Sjuksköterskan har som ansvar att främja hälsa och lindra lidande vilket utifrån ett patientperspektiv blir effektivt och utifrån patientens livsvärld kan sjuksköterskan tillgodose varje patients enskilda behov.

Stroke är en vanligt förekommande sjukdom världen över. År 2017 drabbades drygt 25 000 personer i Sverige av stroke, varav cirka 4000 var under 65 år. Stroke kan leda till både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar och är den vanligaste orsaken till permanent funktionsnedsättning hos vuxna. Det är av vikt att sjuksköterskor som vårdar strokepatienter identifierar den enskilde patientens behov för att optimera en individanpassad omvårdnad. Syftet var att belysa patienters upplevelser av livet efter stroke i yrkesverksam ålder. Metoden var en litteraturstudie som utgick från Polit och Beck’s (2017) nio steg. Databassökning genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning kvarstod totalt 15 artiklar och databearbetningen av dessa  resulterade i 5 teman. Resultatet visade att livet efter stroke blev påverkat av funktionsnedsättningar och att detta i sin tur påverkade utförandet av dagliga sysslor. Det sociala livet blev förändrat både inom familjen, bland vänner och på arbetet. Patienterna upplevde att ett behov av stöd var viktigt i livet efter stroke och de kände sig ensamma i vissa frågor och funderingar. För att hantera livet efter stroke var det viktigt med en positiv attityd som motiverade patienterna att nå nya mål.  Slutsatsen av litteraturstudien var att livet efter stroke innefattade stora förändringar som krävde att patienterna behövde omorientera sig i livet. Genom att belysa patienters upplevelser utifrån livssituation får sjuksköterskan en ökad medvetenhet om vikten av att individanpassa sin vård utifrån patientens behov.

Introduktion/Bakgrund: Språk är ett kommunikationsmedel. För att människor ska kunna kommunicera med varandra använder de ett gemensamt språk. Vilket har betydelse för omvårdnaden. När det uppstår språkbarriärer mellan sjuksköterska och patient kan detta ge en försämring av vårdkvaliteten samt ha negativ påverkan på patientsäkerheten. Syfte: syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser av språkbarriärer inom vården mellan sjuksköterska och patient vid olika modersmål. Metod: Litteraturstudien baseras på 11 artiklar från två databaser CINHAL och PubMed, studien gjorde systematisk och artiklarna analyserades och granskades enligt Polit och Beck nio steg. Resultat sammanställdes utifrån skillnader och likheter av upplevelser för både sjuksköterskan och patienten. Resultat: I resultaten framkom två huvudkategorier en huvudkategori var sjuksköterskans upplevelse upplevelsen av språkbarriärer hos sjuksköterskan med två subkategorier upplevelsen av rädsla och oro samt känslan av otillräcklighet, och den andra huvudkategorin var patientens upplevelse patientens upplevelse av språkbarriärer med tre subkategorier upplevelsen av rädsla och oro, känslan av osäkerhet och frustration samt språkbarriärer som en orsak till social isolering. Slutsats: Resultaten av litteraturstudie visade att både sjuksköterskor och patienter hade liknande upplevelse av språkbarriärer samt språkbarriärer upplevdes som en utmaning för både parter.

Bakgrund: Endometrios är en vanlig sjukdom som drabbar 1 av 10 menstruerande kvinnor. Smärta i nedre buken är ett vanligt symtom som ofta leder till minskad livskvalitet och minskat välbefinnande hos de drabbade kvinnorna. Trots detta finns relativt lite kunskap inom området och forskning kring drabbade kvinnors erfarenheter av möten med vården. Syfte: Att beskriva vilka erfarenheter kvinnor med endometrios har av möten med vården. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar varav tio med en kvalitativ ansats och en med en kvantitativ ansats. Artiklarna hämtades i databaserna MedLine via PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Kvinnor med endometrios beskrev erfarenheter av att de inte blev tagna på allvar och att deras symtom normaliserades i möten med vården. Det framkom att kvinnor hade erfarenheter av att vårdpersonal hanterade fertilitetsfrågor på ett okänsligt sätt. Kvinnor med endometrios beskrev erfarenheter av både positiv och negativ kommunikation i möten med vården beroende på vårdpersonalens kommunikationsförmåga. Erfarenheter av kunskapsbrist hos vårdpersonal och vag eller komplicerad information ledde till oro hos kvinnor och gjorde att de tappade förtroende för vården och sökte information på egen hand. Slutsats: De erfarenheter som kvinnor med endometrios har av möten med vården är av avgörande betydelse för hur deras livskvalitet ser ut, hur de mår psykiskt, deras självkänsla och hur de klarar av att hantera sjukdomen. Kunskapsbrist och normativa föreställningar om kvinnor från vårdpersonalens sida leder till negativa erfarenheter av vårdmötet för de drabbade kvinnorna. Det är därför viktigt att öka kunskapen förståelsen om endometrios hos vårdpersonal