<p>HIV/AIDS ökar frekvent i Sverige och är därmed en sjukdomsgrupp som vi alla inom vården med största sannolikhet kommer möta. Tidigare forskning visar att det finns en tendens till negativa attityder hos vårdpersonal gentemot HIV/AIDS patienter. Syftet var att beskriva HIV/AIDS- smittade patienters skildrade upplevelser och erfarenheter av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. En litteraturöversikt gjordes av både kvalitativa och kvantitativa artiklar som har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att HIV/AIDS- smittade patienter både har positiva och negativa erfarenheter/upplevelser av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. Patienter upplevde det som positivt att bli sedda och bekräftade, att vårdpersonal gav dem tid, gav dem saklig och väl genomtänkt individuell information och mer kunskap om sin sjukdom. De negativa erfarenheter och upplevelser som framkom var när sjuksvårdspersonal hade en negativ attityd och när patienterna kände sig ignorerade. Patienterna upplevde också brister i sjukvårdspersonalens kompetens samt att de brast i att ge information angående sjukdomen till patienterna. De framkom även att sjukvårdspersonal hade brister gällande tystnadsplikt, vilket upplevdes som mycket negativt av patienterna. Diskussionen behandlar informationsbehov, tystnadsplikt, attityder, humor och specialistkunskap. Mer utbildning och kunskap om blodsmitta behövs för att minska vårdpersonalens rädsla och främja möten mellan vårdpersonal och patienter.</p>

<p>Prognosen för överlevnad efter en hjärttransplantation har successivt förbättras, under år 2008 genomgick 44 personer i Sverige operationen. Då hjärtat kan ses som beviset för liv och centrum för våra känslor kan en hjärttransplantation ha en dramatisk inverkan på patienters dagliga liv och hälsa. <strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen i samband med en hjärttransplantation och hur patienter hanterade sin situation. <strong>Metoden </strong>som användes var litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades, publicerade mellan år 1998 och 2008. Data analyserades utifrån en innehållsanalytisk metod. <strong>Resultatet </strong>visade att patienter som levde med en svår hjärtsjukdom upplevde maktlöshet, begräns­ningar och behov av stöd. Att hantera sin livssituation i samband med en hjärttransplantation innebar användning av olika copingstrategier. Trans­planta­tion­en gav patienterna nya möjligheter och en känsla av tillfredställelse med livet, vilket hjälpte dem att blicka framåt. I <strong>diskussionen </strong>framkom att det liv som en hjärttransplantation erbjöd övervägde de motgångar och hinder som upplevdes i samband med ett nytt hjärta. <strong>Konklusionen</strong> var att genom vidare studier om patienters upplevelser i samband med en hjärttransplantation kan ny kunskap erhållas och omvårdnadsarbetet utvecklas ytterligare.</p>

<p> </p><p><strong>Abstrakt</strong></p><p>Reumatid Artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som kan ha ett mycket varierat förlopp. Livssituationen påverkas och kan leda till svårigheter i att utföra olika aktiviteter på grund av smärta, trötthet och försvagad muskelstyrka. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bestod i att förmedla sjukdomsrelaterad kunskap, stödja patienten och förstå dennes upplevelse av sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de omvårdnadsåtgärder som patienter med RA upplever som betydelsefulla. Litteratursökning gjordes i databaserna Pubmed och Chinal 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. En innehållsanalys av artiklarna gjordes och sex kategorier identifierades. Resultatet visade att patienterna önskade stöd och uppmuntran för att hantera sin livssituation och att de hade ett behov av att träffa andra personer med RA. I mötet med sjuksköterskan ville de bli bemötta med ett empatiskt förhållningssätt, vilket innebar ömsesidig respekt. Patienterna ville känna trygghet och kontinuitet genom att möta välutbildad personal. Behandlingsmiljön skulle vara lugn och stödjande. De önskade information om sjukdomstillstånd och behandling utifrån sina specifika behov. Patienterna såg sig själva som expert på sin kropp och sjukdom, de ville ha möjlighet att påverka sin vård och behandling. Vår slutsats blev att det är en omvälvande upplevelse att drabbas av kronisk sjukdom och att det är då viktigt att som sjuksköterska kunna ge de omvårdnadsåtgärder som patienterna värdesätter som betydelsefulla.</p><p> </p><p> </p>

<p>HIV har sedan dess upptäckt i början av 1980-talet utvecklats till den största världsomspännande epidemin som drabbat mänskligheten i modern historia. I Sverige lever omkring 4500 personer med smittan och antalet nyrapporterade fall stiger. HIV bryter ner kroppens immunförsvar och till slut utvecklas AIDS. Viruset finns i infekterade individers kroppsvätskor och överförs främst via blod och sexuell kontakt. Trots att smittvägarna är kända förekommer osäkerhet och motstånd mot att vårda denna patientgrupp och risk för stigmatiserande behandling föreligger. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva HIV- och AIDS-patienters upplevelser i mötet med sjukvårdspersonal. Resultatet, som baserats på 13 vetenskapliga artiklar, visade att patienterna både hade positiva och negativa upplevelser. Förtroendeingivande personal som inte var rädd på grund av diagnosen, som accepterade patienterna och som lät dem vara delaktiga i vården fick dem att känna sig integrerade. Stigmatiserande behandling från sjukvårdspersonal med nedlåtande attityder, kunskapsbrist och/eller smitträdsla bidrog istället till upplevelser av segregering. Eftersom antalet HIV-smittade ökar och allt fler kommer uppsöka vård krävs utbildning på alla vårdnivåer samt inom alla vårdrelaterade yrkesutbildningar. Mer forskning ur patientperspektivet behövs för att ge personalen kännedom om hur de ska möta denna patientgrupp på ett terapeutiskt sätt.</p>

HIV har sedan dess upptäckt i början av 1980-talet utvecklats till den största världsomspännande epidemin som drabbat mänskligheten i modern historia. I Sverige lever omkring 4500 personer med smittan och antalet nyrapporterade fall stiger. HIV bryter ner kroppens immunförsvar och till slut utvecklas AIDS. Viruset finns i infekterade individers kroppsvätskor och överförs främst via blod och sexuell kontakt. Trots att smittvägarna är kända förekommer osäkerhet och motstånd mot att vårda denna patientgrupp och risk för stigmatiserande behandling föreligger. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva HIV- och AIDS-patienters upplevelser i mötet med sjukvårdspersonal. Resultatet, som baserats på 13 vetenskapliga artiklar, visade att patienterna både hade positiva och negativa upplevelser. Förtroendeingivande personal som inte var rädd på grund av diagnosen, som accepterade patienterna och som lät dem vara delaktiga i vården fick dem att känna sig integrerade. Stigmatiserande behandling från sjukvårdspersonal med nedlåtande attityder, kunskapsbrist och/eller smitträdsla bidrog istället till upplevelser av segregering. Eftersom antalet HIV-smittade ökar och allt fler kommer uppsöka vård krävs utbildning på alla vårdnivåer samt inom alla vårdrelaterade yrkesutbildningar. Mer forskning ur patientperspektivet behövs för att ge personalen kännedom om hur de ska möta denna patientgrupp på ett terapeutiskt sätt.

HIV/AIDS ökar frekvent i Sverige och är därmed en sjukdomsgrupp som vi alla inom vården med största sannolikhet kommer möta. Tidigare forskning visar att det finns en tendens till negativa attityder hos vårdpersonal gentemot HIV/AIDS patienter. Syftet var att beskriva HIV/AIDS- smittade patienters skildrade upplevelser och erfarenheter av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. En litteraturöversikt gjordes av både kvalitativa och kvantitativa artiklar som har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att HIV/AIDS- smittade patienter både har positiva och negativa erfarenheter/upplevelser av vårdpersonalens bemötande och omvårdnad. Patienter upplevde det som positivt att bli sedda och bekräftade, att vårdpersonal gav dem tid, gav dem saklig och väl genomtänkt individuell information och mer kunskap om sin sjukdom. De negativa erfarenheter och upplevelser som framkom var när sjuksvårdspersonal hade en negativ attityd och när patienterna kände sig ignorerade. Patienterna upplevde också brister i sjukvårdspersonalens kompetens samt att de brast i att ge information angående sjukdomen till patienterna. De framkom även att sjukvårdspersonal hade brister gällande tystnadsplikt, vilket upplevdes som mycket negativt av patienterna. Diskussionen behandlar informationsbehov, tystnadsplikt, attityder, humor och specialistkunskap. Mer utbildning och kunskap om blodsmitta behövs för att minska vårdpersonalens rädsla och främja möten mellan vårdpersonal och patienter.

Abstrakt Reumatid Artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk systemsjukdom som kan ha ett mycket varierat förlopp. Livssituationen påverkas och kan leda till svårigheter i att utföra olika aktiviteter på grund av smärta, trötthet och försvagad muskelstyrka. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bestod i att förmedla sjukdomsrelaterad kunskap, stödja patienten och förstå dennes upplevelse av sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de omvårdnadsåtgärder som patienter med RA upplever som betydelsefulla. Litteratursökning gjordes i databaserna Pubmed och Chinal 15 vetenskapliga artiklar inkluderades. En innehållsanalys av artiklarna gjordes och sex kategorier identifierades. Resultatet visade att patienterna önskade stöd och uppmuntran för att hantera sin livssituation och att de hade ett behov av att träffa andra personer med RA. I mötet med sjuksköterskan ville de bli bemötta med ett empatiskt förhållningssätt, vilket innebar ömsesidig respekt. Patienterna ville känna trygghet och kontinuitet genom att möta välutbildad personal. Behandlingsmiljön skulle vara lugn och stödjande. De önskade information om sjukdomstillstånd och behandling utifrån sina specifika behov. Patienterna såg sig själva som expert på sin kropp och sjukdom, de ville ha möjlighet att påverka sin vård och behandling. Vår slutsats blev att det är en omvälvande upplevelse att drabbas av kronisk sjukdom och att det är då viktigt att som sjuksköterska kunna ge de omvårdnadsåtgärder som patienterna värdesätter som betydelsefulla.

Prognosen för överlevnad efter en hjärttransplantation har successivt förbättras, under år 2008 genomgick 44 personer i Sverige operationen. Då hjärtat kan ses som beviset för liv och centrum för våra känslor kan en hjärttransplantation ha en dramatisk inverkan på patienters dagliga liv och hälsa. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen i samband med en hjärttransplantation och hur patienter hanterade sin situation. Metoden som användes var litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades, publicerade mellan år 1998 och 2008. Data analyserades utifrån en innehållsanalytisk metod. Resultatet visade att patienter som levde med en svår hjärtsjukdom upplevde maktlöshet, begräns­ningar och behov av stöd. Att hantera sin livssituation i samband med en hjärttransplantation innebar användning av olika copingstrategier. Trans­planta­tion­en gav patienterna nya möjligheter och en känsla av tillfredställelse med livet, vilket hjälpte dem att blicka framåt. I diskussionen framkom att det liv som en hjärttransplantation erbjöd övervägde de motgångar och hinder som upplevdes i samband med ett nytt hjärta. Konklusionen var att genom vidare studier om patienters upplevelser i samband med en hjärttransplantation kan ny kunskap erhållas och omvårdnadsarbetet utvecklas ytterligare.

Sammanfattning Bakgrund: Bemötande är viktigt för patienters upplevelse av vården. Inom vården handlar bemötande framförallt om hur sjuksköterskan på ett respektfullt sätt kommunicerar och bemöter patienter och närstående. Vården skall bedrivas med respekt och utgå från att alla människor har lika värde oavsett kön, ålder och etnicitet. Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemötande inom hälso- och sjukvården.Metod: Litteraturstudie med systematisk sökning med en deskriptiv design. Databaserna som användes var Cinhal, Medline och PsycINFO. Studien bygger på nio artiklar som valdes ut systematiskt.Resultat: Kvinnliga patienter tenderade att ha lägre grad av tillfredställelse kopplat till bemötande inom vården. Det kvinnor främst klagade över var att de inte blev sedda eller hörda och att de möttes med bristande respekt. Det visade sig även att manliga och kvinnliga patienter fokuserar på olika aspekter av vården där kvinnliga patienter ansåg att bemötandet var viktigare än manliga patienter.  Slutsats: Utifrån resultatet framkommer att manliga och kvinnliga patienters uppfattningar av bemötande skiljer sig från varandra. Det visar även att kvinnor och män värderar bemötande på olika sätt. Nyckelord: Bemötande, Kvinnligt, Manligt, Patientperspektiv, Uppfattningar.

Abstrakt Bakgrund: Årligen drabbas 30 000 människor av symtom på hjärtsvikt i Sverige. Hjärtsvikt är den vanligaste anledningen till att människor över 65 år läggs in på sjukhus. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och en kvantitativ. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades utifrån checklistor och en induktiv ansats användes under innehållsanalysen. Resultat: Tre olika kategorier hittades: Känslor, påverkan på livet och hantera sin livssituation. Under varje kategori beskrivs patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Slutsats: Att drabbas av hjärtsvikt påverkar hela patientens liv, både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan bör få ökad kunskap om patienters upplevelser av sin sjukdom och hur de upplever sitt liv med sjukdomen för att kunna utföra den omvårdnad den enskilde patienten behöver.