Bakgrund: Flertalet av de anmälningar som görs till patientnämnden berörpatienters negativa upplevelser av bemötande av sjukvårdspersonal. Ettbemötande yttrar sig såväl verbalt som icke-verbalt och ett gott bemötandemot patienten är en betydande del för att patienten ska kunna känna attvården är givande. Vården ska ges med respekt och lyhördhet för patientensspecifika behov, förväntningar och värderingar och sjuksköterskan ska därförtänka på att bemöta patienterna med respekt och att inte kränka derasvärdighet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera det som patienterbeskriver som ett gott bemötande inom sluten somatisk vård. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie, där två olika databaser haranvänts, Cinahl och PubMed. Nio stycken vetenskapliga artiklar haranalyserats och kvalitetsgranskats, vilket resulterade i fyra kategorier:individuellt bemötande, att skapa en relation, kommunikativ förmåga ochinformativt bemötande. Resultat: Resultatet visade att patienterna beskrev att ett gott bemötandepåverkades av olika faktorer. Patienterna upplevde ett gott bemötande närsjuksköterskan arbetade patientcentrerat, de fick en relation till sinsjuksköterska, sjuksköterskan hade en god kommunikativ förmåga vilketinnebar att tala tydligt och lättförståeligt samt när sjuksköterskan informeradepatienterna tillräckligt så att de kände sig delaktiga i vården. Slutsatser: Varje patient är unik och vill bli behandlad utifrån sinaindividuella behov och önskemål. Patienterna beskriver att ett gott bemötandeär betydelsefullt för vårdsituationen. Ett gott bemötande påverkas av olikafaktorer vilket skapar trygghet, delaktighet och stärker patienternassjälvkänsla.

Bakgrund: Smärta är ett sensoriskt och emotionellt obehag vars affektiva komponentbestäms av tro, erfarenheter och kultur. Fibromyalgi definieras som kronisk och utbreddsmärta. Sjukdomen påverkar uppskattningsvis 0,5 % till 5 % av västvärldens befolkning.Vårdgivare upplever att det är svårt att delge information till patienter angående FM, vidarebeskriver vårdgivare att FM är svår att identifiera samt diagnostisera. Patientutbildning ärsärskilt viktig när det gäller vårdens hanterande av FM. Det för att underlätta patientensförståelse, accepterande och hanterande av sjukdomen. Syfte: Att belysa erfarenheter avlivskvalité hos patienter drabbade av fibromyalgi. Metod: Elva vetenskapliga artiklar,kvalitativa och kvantitativa, har analyserats och sammanställts och utgör grunden för dennalitteraturöversikt. Resultat: Patienternas erfarenheter av livskvalité beskrivs med två teman:begränsningar och att hantera tillvaron. Diskussion: Fortsatt lönearbete gynnar upplevdlivskvalité. Vården bör stödja patienter i planering för att minska begränsningar i det socialalivet samt förstärka insatser som hjälper patienten begripa sjukdomstillståndet för attunderlätta livssituationen.Slutsats: Begränsningar av livsförhållanden hos patienter drabbade av fibromyalgi skullekunna förbättras genom bättre information till patienten. Sjuksköterskor behöver störrekännedom om fibromyalgi för att kunna bemöta och stödja patienterna i deras lidande.

Bakgrund Diabetes typ 2 har ökat till följd av livsstilsrelaterade hälsoproblem som övervikt. Tidig och omfattande information till patienter med diabetes typ 2 om betydelsen av motion är viktigt. Syftet: Att belysa informationens betydelse för en god följsamhet när det gäller motion vid diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ design med innehållsanalys. Vignettemetoden användes vid intervjuerna. Resultat: Informationen som givits vid insjuknandet av diabetes typ 2 har generellt varit kortfattad och bristfällig samt given på ett felaktigt sätt. Det har även saknats information om betydelsen av motionen och konsekvenser av senkomplikationer. Diskussion: För att diabetikerna med typ 2 ska kunna uppnå en god följsamhet så krävs bra återkommande information. Varje distriktssköterska bör ha kompetens att ge god information och få ett bra samspel med patienten. Genom god följsamhet kan patienten förstå motionens betydelse, få ett bättre HbA1c och därigenom undvika senkomplikationer. Slutsats: Mer kunskap om individuell information krävs hos informationsgivande personal vid insjuknandet för att patienter med diabetes typ 2 ska kunna få kontroll över sjukdomen.

Background: Research shows that the nurse’s presence has a great significance for the relationship between patient and nurse. By this, the nurse can gain a greater understanding for the patient’s situation and thus have an opportunity to influence the patient’s health processes. Problem: Today’s focus on the technology and lack of time in healthcare can create a stress which can make it more difficult for the nurse to prove presence to the patient. Aim: To describe patients’ experiences of the nurse’s presence in healthcare. Method: A qualitative approach, where Evans descriptive synthesis has been used. Eleven previously published qualitative, caring science, articles has been used in the synthesis. Results: The synthesis revealed two themes. The theme Experiences of presence is described in the two subthemes: Experiences of a good relationship and Experiences of safety and trust. The theme Experiences of lack of presence is described in the two themes: Experiences of poor treatment and Experiences of disinterest. Conclusion: The conclusion of this paper is that nurse’s presence has a great significance for the patient. When the nurse has been present the patient’s needs were shown more clearly, and the patient’s need also could be satisfied. If the nurse instead showed lack of presence the patient felt like not being seen and experienced feelings like anger and frustration. All this at the same time as the patient experienced the nurse as uninterested.

Bakgrund: MRSA-smittade patienter blir allt vanligare inom den svenska hälso- och sjukvården och dessutom saknas viss kunskap och förståelse för omvårdnaden och den specifika isoleringsvård som patienter smittade med MRSA behöver. Patienter som är i behov av isoleringsvård upplever ofta sin vårdtid som negativ eftersom de är en utsatt grupp inom sjukvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa MRSA-smittade patienters upplevelser av isolering på sjukhus. Metod: Litteraturstudien baserades på sju vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Artiklarnas resultat analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av Krippendorff’s analys för kvalitativa studier. Resultat: Analysen resulterad i fyra kategorier som bildar resultatet; ”Känslor förknippade med isolering” som beskrev de olika känslorna som patienterna upplevde under sin isolering; ”Stigmatisering från sjukvårdspersonal” beskrev patienternas upplevelser av att bli undvikta och åsidosatta;” Okunskap kring MRSA-smitta” bidrog till att patienterna upplevde sin vårdtid som dålig; Samt kategorin ”Behov av stöd och information” där det beskrevs hur detta kan bidra till en bättre vårdupplevelse för patienterna. Slutsats: Då MRSA är ett problem som ökar i den svenska hälso- och sjukvården och då allt fler patienter är i behov av isoleringsvård så krävs det en ökad kunskap och förståelse från sjukvårdspersonalen. En ökad kunskap kring infektionssjukdomar, isolering och vad detta innebär för patienterna skulle underlätta för sjukvårdspersonalen att utföra en god och personcentrerad omvårdnad.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en sjukdom som påverkar den drabbade både fysisktoch psykiskt. I dagsläget drabbas ungefär 10% av populationen över 80 år iSverige av hjärtsvikt. Egenvården är en viktig del i hanterandet av hjärtsviktoch syftar till att patienten själv utför åtgärder för att förhindra försämring isjukdomstillståndet. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkaregenvården utifrån hjärtsviktspatienters perspektiv. Metod: Litteraturöversiktenomfattade tolv artiklar som kritiskt granskades. Dessa återfanns viadatabaser och manuella sökningar. Resultat: Tre områden som beskriverfaktorer hittades som upplevdes påverka egenvården för patienter. Faktorersom var med och påverkade egenvården var socialt stöd, information ochkunskap och stödet från sjukvården. Dessa påverkade följsamhet, hantering avinformation och kunskap, känslomässig stöttning och motivation. Diskussion:Resultatet visade på ett behov av att familj och närstående är involverade iegenvården, att kunskap inhämtades då detta var av vikt samt att stöd frånsjukvården individ-anpassades efter behov. Orems egenvårdsteori koppladesför att beskriva denna situation. Slutsats: Sjukvården måste väga in allafaktorer för utvecklandet av egenvården då helhetsperspektivet kan vara enförutsättning för god egenvård. Vidare forskning att undersöka allainvolverades perspektiv skulle kunna förbättra egenvården i framtiden. / <p>Godkännande datum: 2018-03-26</p>

Bedsiderapportering innebär att överrapporteringen vid personalens skiftbyte sker inne på patientens rum, tillsammans med patienten. Patienters delaktighet i sin egen vård är av stor betydelse för att kunna uppnå en vård av god kvalitet samt för att patienten ska uppnå hälsa och välbefinnande. Dock saknas det samlad kunskap om bedsiderapportering verkligen ökar patientens delaktighet. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka patientens upplevelse av delaktighet i samband med bedsiderapportering. Vald metod var litteraturstudie och studiens resultat baseras både på kvalitativa och kvantitativa artiklar som utgår från ett patientperspektiv. Resultatet är indelat i två teman; inkluderande vårdrelation samt kommunikation och bristande kommunikation. Till respektive tema finns två till tre kategorier. I resultatet framkom det att patienter upplevde att bedsiderapportering gav möjlighet till delaktighet genom att de fick tillfälle att knyta an och skapa en mer personlig relation med vårdaren. De upplevde även att deras egna tankar och åsikter kunde bli bekräftade och ses som meningsfulla under rapporten. Flertalet patienter ansåg bedsiderapportering som positiv eftersom den möjliggjorde att en tvåvägskommunikation kunde upprätthållas, dock framkom det att rapporteringsformen saknar struktur. Studiens slutsats är att bedsiderapportering kan skapa goda förutsättningar för patientdelaktighet men detta förutsätter dock att patienten bjuds in till samtal av vårdaren, bemöts med ett patientcentrerat förhållningssätt och ett anpassat språk.

Syfte: Att beskriva hur patienter upplever sin livssituation efter insjuknandet i stroke. Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv syntes och en kvalitativ ansats.Bakgrund: Varje år insjuknar tiotusentals människor i stroke i Sverige. Detta gör att sjuksköterskor i det dagliga arbetet ofta möter patienter som på ett eller annat sätt drabbats av insjuknandet. Närstående upplever att de var oförberedda inför den nya situationen och sjuksköterskor upplever svårigheter i hur de ska hantera och bemöta patienterna. Resultat: I resultatet identifierades två teman med tre respektive två subteman. Ett tema som identifierats var upplevelser av att leva i en främmande kropp med tre tillhörande subteman, förändrade förutsättningar för självständighet, en förändrad kropp och förändrade möjligheter att delta i aktiviteter utanför hemmet. Det andra temat var upplevelser av att finna sig i en ny livssituation med två tillhörande subteman, att inte leva upp till egna och omgivningens förväntningar och strävan att hitta tillbaka till sig själv. Slutsats: Att insjukna i stroke upplevdes som en livsomvälvande erfarenhet som var svår att hantera och acceptera. Ökad förståelse hos sjuksköterskor skulle kunna komma att bidra till ökat stöd för patienter i att förbereda sig och för att uppnå acceptans. Nyckelord: kvalitativ, livssituation, patientperspektiv, stroke, upplevelser