En kommun ställs ofta inför en mängd olika utmaningar, som ställer krav påorganisationen, ledarna och medarbetarna. Hur ska kommunen bäst ta sig an dessautmaningar som samhället och omvärlden ställer för att kunna vara i framkant i sinorganisation och ständigt utveckla den? Att utveckla sina ledare som har en central roll iorganisationen kan vara ett taktiskt val av strategi för att nå målen som sätts upp iorganisationen. Alla frågor som rör kompetens, erfarenhet, utbildning och personlighetär centrala begrepp för att utveckla ledare (Day, Fleenor, Atwater, Sturm & McKee,2014). Syftet med föreliggande undersökning är att studera om ledarutvecklingen harbidragit med några förändringar eller effekter i kommunen. Genom att ha läst in sig påolika teorier, bland annat om ledarskap, kompetensutveckling och effekter av utvecklinghar en djupare förståelse ägt rum. Metoden i undersökningen är kvalitativ, därsemistrukturerade djupintervjuer har genomförts med åtta chefer som har genomgåttledarutvecklingen. Resultatet visar att efter genomförd ledarutveckling reflekterarcheferna mer över sitt ledarskap, de identifierar styrkor och utvecklingsområden vilketbidrar till kompetensutveckling för individen och för organisationen. De synligaeffekterna av kompetensutvecklingen beskrev cheferna att de fått genom en helhetssynoch en större förståelse för andra. Det skapades även en trygghet i sin ledarroll där deinsåg vikten av samverkan. Undersökningen kan bidra med att ge en bild av hur effektiven ledarutveckling kan vara. Genom att exempelvis skapa en öppenhet i organisationenoch ha tid för reflektion. Avslutningsvis framläggs några förslag på vad kommunen kanarbeta vidare med som exempelvis att fokusera mer på samverkan och skapatvärsektionella grupper. Även kommer några förslag på vidare forskning inom området.

Idrottsevenemang lyfts ofta fram som något som medför positiva ekonomiska effekter för destinationen som arrangerar det. Regeringen fattade dock beslut om att inte arrangera fotbolls-EM 2016 och denna studie berör allmänhetens uppfattning av den här typen av arrangemang. Närmare bestämt är det övergripande syftet med föreliggande studie att studera boende på den svenska västkustens inställning till ett Fotbolls-EM i Sverige. För att uppnå denna målsättning kommer följande forskningsfrågor att besvaras: Vilken inställning har invånare på den svenska västkusten till ett Fotbolls-EM i Sverige? Vilka positiva konsekvenser ser de att detta kan ge för samhälle och ekonomi? Vilka negativa effekter ser de att detta kan ge för nationen? Studiens teoretiska ramverk kretsar kring sportturism och de komponenter som ingår i detta forskningsfält. Vidare förklaras att samhällsutvecklingen och den ökade globaliseringen har inneburit en stor ökning av sportturism runt om i världen. För att ge läsaren en inblick i huruvida idrottsevenemang historiskt sett varit ekonomiskt hållbara för värdnationen, presenteras resultat från tidigare evenemang där trenden pekar på en uppgång sedan av mitten av 1980-talet. Sociala och sociokulturella faktorer tas också upp för att förklara för läsaren hur sportevenemang faktiskt kan bidra till ett bättre samhälle och hjälpa den enskilde individen.

<p>Bakgrund: Den första januari 2005 övergår Sverige till att redovisa enligt IAS/IFRS. IFRS 2 behandlar aktierelaterade ersättningar och innebär att dessa ersättningar skall redovisas som en kostnad i resultaträkningen med eget kapital som motkonto. Reglerna skall appliceras retroaktivt i syfte att skapa ett jämförelse år i redovisningen varför IFRS 2 även får effekter på 2004 års redovisning.</p><p>Syfte: Kartlägga de ekonomiska effekterna av IFRS 2 på 2004 års resultat och eget kapital, samt att undersöka hur utvecklingen av nytecknade aktierelaterade ersättningsprogram sett ut sedan 1999. Studien kommer även att undersöka hur utvalda företags inställning till aktierelaterade ersättningsprogram har påverkats till följd av IFRS 2.</p><p>Metod: I studien har dels en surveyundersökning av kvantitativ karaktär genomförts för att studera samtliga företag på Stockholmsbörsens A-lista. En fallstudie av kvalitativ karaktär har även genomförts på tre av dessa företag.</p><p>Resultat/Analys: 16 av de totalt 53 studerade företagen påverkas ekonomiskt av IFRS 2. Effekterna på resultat, eget kapital och resultat per aktie är både positiva och negativa. En tydlig trend kan urskiljas avseende nytecknandet av ersättningsavtal per år. Trenden ökar fram till 2002 för att sedan minska successivt åren därpå. De företag som ingått i fallstudien har inte förändrat sin inställning till aktierelaterade ersättningar, däremot har två av företagen sett ökade fördelar med aktie- jämfört med optionsprogram.</p><p>Slutsatser: Studien visar inte på någon koppling mellan effekterna på resultatet och effekterna på det egna kapitalet i företagen. Däremot framträdde en tydlig koppling mellan storleken på 2004 års resultat och den redovisade effekten i resultaträkningen. IFRS 2 kommer inte att leda till att företagen slutar använda sig av aktierelaterade ersättningar. Det är tydligt att det är färre företag som tecknar nya avtal nu jämfört med 2002. Ingenting tyder dock på att detta skulle beror på IFRS 2 då avtagande i antalet nytecknade avtal startade redan innan IFRS 2 presenterades av IASB. Fallstudien visar att IFRS 2 inte påverkar de studerade företagens intresse att även i fortsättningen använda sig av aktierelaterade ersättningsprogram. De tre företagen i fallstudien upplever sina ekonomiska effekter till följd av IFRS 2 som minimala.</p>

Bakgrund: Den första januari 2005 övergår Sverige till att redovisa enligt IAS/IFRS. IFRS 2 behandlar aktierelaterade ersättningar och innebär att dessa ersättningar skall redovisas som en kostnad i resultaträkningen med eget kapital som motkonto. Reglerna skall appliceras retroaktivt i syfte att skapa ett jämförelse år i redovisningen varför IFRS 2 även får effekter på 2004 års redovisning. Syfte: Kartlägga de ekonomiska effekterna av IFRS 2 på 2004 års resultat och eget kapital, samt att undersöka hur utvecklingen av nytecknade aktierelaterade ersättningsprogram sett ut sedan 1999. Studien kommer även att undersöka hur utvalda företags inställning till aktierelaterade ersättningsprogram har påverkats till följd av IFRS 2. Metod: I studien har dels en surveyundersökning av kvantitativ karaktär genomförts för att studera samtliga företag på Stockholmsbörsens A-lista. En fallstudie av kvalitativ karaktär har även genomförts på tre av dessa företag. Resultat/Analys: 16 av de totalt 53 studerade företagen påverkas ekonomiskt av IFRS 2. Effekterna på resultat, eget kapital och resultat per aktie är både positiva och negativa. En tydlig trend kan urskiljas avseende nytecknandet av ersättningsavtal per år. Trenden ökar fram till 2002 för att sedan minska successivt åren därpå. De företag som ingått i fallstudien har inte förändrat sin inställning till aktierelaterade ersättningar, däremot har två av företagen sett ökade fördelar med aktie- jämfört med optionsprogram. Slutsatser: Studien visar inte på någon koppling mellan effekterna på resultatet och effekterna på det egna kapitalet i företagen. Däremot framträdde en tydlig koppling mellan storleken på 2004 års resultat och den redovisade effekten i resultaträkningen. IFRS 2 kommer inte att leda till att företagen slutar använda sig av aktierelaterade ersättningar. Det är tydligt att det är färre företag som tecknar nya avtal nu jämfört med 2002. Ingenting tyder dock på att detta skulle beror på IFRS 2 då avtagande i antalet nytecknade avtal startade redan innan IFRS 2 presenterades av IASB. Fallstudien visar att IFRS 2 inte påverkar de studerade företagens intresse att även i fortsättningen använda sig av aktierelaterade ersättningsprogram. De tre företagen i fallstudien upplever sina ekonomiska effekter till följd av IFRS 2 som minimala.

This thesis investigates the possibilities of increasing efficacy and general improvement of unsupervised medical treatments by implementing electronics and embedded systems (so-called smart devices) to allow the physician to monitor or track the treatment and adherence of the patient to it. The diseases in focus are respiratory: asthma and Chronic Obstructive lung [Pulmonary] Disease (COPD). This thesis will furthermore attempt to show that shortcomings in the current treatment of these diseases incur significant human costs by loss of quality of life for the patients and causes (avoidable) costs to health-care systems and societies on a macro-economic scale, both direct and indirect. It will find that the technology to create a smart-inhaler exists, and while not a panacea, it can address many of the identified issues with the current mode of treatment.This thesis was written in partnership with SHL Medical AB, and the author wishes to extend specialthanks to Plamen Balkandjiev and Mattias Myrman for their help, support, and patience. / Detta examensarbete undersöker möjligheterna att öka effektiviteten samt allmänna förbättringar av oövervakad medicinsk behandling genom implementering av elektronik och inbyggda system (så kallade smarta-apparater) för att möjliggöra för läkare att övervaka eller följa behandlingen samt huruvida patienten fullföljer den eller ej. Sjukdomarna i fokus är astma och Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). Vidare kommer detta arbete försöka visa att tillkortakommanden i den befintliga behandlingen av sjukdomar inte bara medför signifikanta minskningar i livskvalitet för patienten utan även orsakar (icke oundvikliga) kostnader för sjukvårdssystem och samhällen på en makro-ekonomisk skala, indirekt såsom direkt. Den kommer även visa att tekniken som krävs för att skapa en smartinhalator existerar, och medans denna inte är en panacé kan den likväl åtgärda många av de identifierade problemen med den befintliga behandlingsmetoden.Detta exmanensarbete skrevs i samarbete med SHL Medical AB och dess författare önskar utsträckaett särskilt tack till Plamen Balkandjiev och Mattias Myrman för deras hjälp, stöd och tålamod.

The access of water globally is becoming more strained, why the focus on industrial water use is increasing. The present study examined how industries should approach water efficiency projects, what organizational constraints that should be addressed, and what effects water saving measures have on economic costs, environmental impact and influence from water related risks. The study has been conducted at Saab Group. Primary data for water supply amount and cost has been obtained from twelve sites for the year of 2018. Data from these sites has been used to estimate the water use for the other 43 sites included in this study. Interviews with employees across Saab´s organization and with external stakeholders have functioned as important sources of information, combined with investigations of internal company documents. To facilitate for companies to structurally address water efficiency projects, the concept of the Deming Cycle is developed in this study. The steps included are necessary to address major identified organizational constraints which are lack of communication, lack of incentives for employees, and lack of economic incentives. Furthermore, with water often having energy embedded into it, a new Water Management Hierarchy is developed to include the interrelated aspects of energy supply and energy recovery. The potential for pipe leakages and the challenge to detect these are also identified. If the time from leak occurrence to repair in 2018 was eliminated, the total water supply in Arboga could have been reduced with 10100 m3 which corresponds to 35% of total supply to the site, respectively 35900 m3 and 42% in Björkborn. In Tannefors, water saving measures are identified for a surface treatment process, a facility with testing equipment, and by utilization of groundwater. Not all water saving measures result in reduced annual operating costs, due to an increased energy demand. Furthermore, if neglecting the possibility of energy recovery when aiming for water use reduction, the results show that replacing a once-through cooling system using potable municipal water as a medium with a dry-cooling unit, can increase greenhouse gas emissions. In 2018, the simultaneously implementable water saving measures in Tannefors would have reduced the water supply with 40600 m3, which corresponds to 22% of the total supply to the site. The greenhouse gas emissions would simultaneously have been reduced with 0.4 tonnes CO2eq. If also addressing energy supply reduction and energy recovery, some measures achieves a reduction of over 35 tonnes CO2eq, which results in enhanced economic viability from reduced operating costs. This study suggest that organizational constraints have to be addressed to successfully implement identified water saving measures. To allow economic motivation for all water saving measures in Tannefors, a payback period of over 7 years has to be applied, which can be lowered if the measure also reduces energy demand or increases energy recovery. In order to avoid sub-optimization of water saving measures, the current Water Management Hierarchy has to include the aspects of energy supply and energy recovery. If the aim is to reduce a corporation’s water use, the largest sites with heavy industrial processes should be addressed first. However, the potential impact from water related risks at smaller sites should not be neglected, in order to ensure safe operations and avoid increased costs in the company´s supply chain. / Tillgången av vatten blir alltmer ansträngd globalt, varför fokus på industriell vattenanvändning ökar. Den här studien undersökte hur industrier bör förhålla sig till vatteneffektivitetsprojekt, vilka organisatoriska begränsningar som bör hanteras, och vilka effekter vattenbesparande åtgärder har på ekonomiska kostnader, miljöpåverkan och påverkan från vattenrelaterade risker. Studien har genomförts på Saab Group. Primärdata för vattentillförselmängd och kostnad har erhållits från tolv platser för år 2018. Data från dessa siter har används för att uppskatta vattenanvändningen för de övriga 43 siterna som ingår i denna studie. Intervjuer med anställda inom Saabs organisation och med externa intressenter har fungerat som viktiga informationskällor, i kombination med undersökningar av interna företagsdokument. För att underlätta för företag att strukturellt ta itu med vatteneffektivitetsprojekt, så utvecklas Demingcykel-konceptet i den här studien. De inkluderade stegen är nödvändiga för att hantera viktiga identifierade organisatoriska begränsningar som är brits på kommunikation, brist på incitament för anställda och brist på ekonomiska incitament. Vidare, då vatten ofta är en energibärare, utvecklas en ny vattenminskningshierarki för att inkludera de sammanhängande aspekterna av energitillförsel och energiåtervinning. Potentialen för rörläckage och utmaningen att upptäcka dessa identifieras också. Om tiden från läckage till reparation under 2018 eliminerades, kunde den totala vattentillförseln i Arboga ha minskat med 10100 m3 vilket motsvarar 35% av total vattentillförsel till siten, respektive 35900 m3 och 42% i Björkborn. I Tannefors identifieras vattenbesparingsåtgärder för en ytbehandlingsprocess, en anläggning med testutrustning, och genom utnyttjande av grundvatten. Alla vattenbesparande åtgärder resulterar inte i minskade årliga driftkostnader, på grund av ett ökat energibehov. Vidare, om möjligheten för energiåtervinning förbises när reducering av vattenanvändning är målet, visar resultaten att ersättningen av ett kylsystem som använder kommunalt dricksvatten utan recirkulering med en luftkyld enhet, att utsläppen av växthusgaser kan öka. Under 2018, så skulle de simultant implementerbara vattenbesparande åtgärderna i Tannefors ha minskat vattentillförseln med 40600 m3, vilket motsvarar 22% av den totala tillförseln till siten. Utsläppen av växthusgaser hade samtidigt minskats med 0.4 ton CO2eq. Om även energitillförsel och energiåtervinning tas i beaktande, uppnår vissa åtgärder en minskning på över 35 ton CO2eq, vilket resulterar i förbättrad ekonomisk lönsamhet från minskade driftkostnader. Denna studie föreslår att organisatoriska begränsningar måste hanteras för att framgångsrikt genomföra identifierade vattenbesparande åtgärder. För att möjliggöra ekonomisk motivering för alla vattenbesparande åtgärder i Tannefors, måste en återbetalningstid på över sju år tillämpas, vilken kan sänkas om åtgärden också minskar energibehovet eller ökar energiåtervinningen. För att undvika suboptimering av vattenbesparande åtgärder, måste den nuvarande vattenhierarkin inkludera aspekterna av energitillförsel och energiåtervinning. Om målet är att minska ett företags vattenanvändning, bör de största anläggningarna med tunga industriprocesser först adresseras. Dock bör den potentiella påverkan från vattenrelaterade risker på mindre siter inte försummas, för att säkerställa säker drift och undvika ökade kostnader i företagets värdekedja.