Idag finns det många böcker och utrustningar för att bidra till en säker färd i vildmark, men marknaden inom området har en stor potential för utveckling. Projektet har tagit fram två prototyper för att mäta vattenintaget vid en färd i vildmark med varningssignaler som visar när vattentillståndet är kritiskt och för att påminna användare att dricka vatten. Prototyperna har jämfört och slutsatser har dragit för vilken prototyp som är mest optimal för ändamålet. / Today there are many books and equipment that contribute to a safe journey in the wildness. But the market still has a great potential for development. In this project two prototypes has been developed to control the users hydration level when hiking in wildness. The measurement system shows a warning signal when the water level is too low. The two prototypes have been compared and a conclusion has been drawn for which prototype is themost optimal for the projects purposes.

Immense amounts of water are wasted daily, and it is as important as ever to optimize our water consumption, especially considering that today around 850 million people lack access to clean water. With the rise of the Internet of Things, creating a monitoring system for this purpose becomes easier, but there arises a problem of interfacing water meters to IoT capable devices.In this thesis a framework for IoT smart water monitoring is presented. Both short range and long range communication techniques are shown, compared and discussed. Similarly, different smart water meters and their characteristics are compared.The main goal of this thesis was to implement an interface between a sensor node and the water meter, ensuring the transmission of data in an easy way. To achieve this goal, a M-Bus library integrated into Contiki-OS is presented, thereby showing that it is possible to interface a water meter with a sensor node. The implemented library is capable of changing some of the configurations of the water meter, receiving data from the water meter, as well as forwarding the data via MQTT or CoAP protocols for further processing on the server side. / Stora mängder vatten slösas dagligen och det är viktigt nu att vi optimerar vattenförbrukningen, särskilt med tanke på att cirka 850 miljoner människor idag saknar tillgång till rent vatten. Med uppkomst av Sakernas Internet blir det lättare att skapa ett övervakningssystem för detta ändamål, men det finns fortfarande problem med att ansluta vattenmätare till IoT-kompatibla enheter.I detta arbete presenteras ett ramverk för smart vattenmätning med IoT. Både kortdistansoch långdistanskommunikationsteknik presenteras, jämförs och diskuteras. På samma sätt jämförs olika smarta vattenmätare och deras egenskaper.Huvudsyftet med denna arbetet var att implementera ett gränssnitt mellan en sensornod och vattenmätare, vilket säkerställer överföring av data på ett enkelt sätt. För att uppnå detta mål presenteras ett M-Bus-bibliotek integrerat i ContikiOS, vilket visar att det är möjligt att koppla en vattenmätare till en sensornod. Det implementerade biblioteket kan ändra delar av vattenmätarens konfigurering, ta emot data från vattenmätaren, samt vidarebefordra data via MQTT eller CoAP för vidare bearbetning hos servern.

The access of water globally is becoming more strained, why the focus on industrial water use is increasing. The present study examined how industries should approach water efficiency projects, what organizational constraints that should be addressed, and what effects water saving measures have on economic costs, environmental impact and influence from water related risks. The study has been conducted at Saab Group. Primary data for water supply amount and cost has been obtained from twelve sites for the year of 2018. Data from these sites has been used to estimate the water use for the other 43 sites included in this study. Interviews with employees across Saab´s organization and with external stakeholders have functioned as important sources of information, combined with investigations of internal company documents. To facilitate for companies to structurally address water efficiency projects, the concept of the Deming Cycle is developed in this study. The steps included are necessary to address major identified organizational constraints which are lack of communication, lack of incentives for employees, and lack of economic incentives. Furthermore, with water often having energy embedded into it, a new Water Management Hierarchy is developed to include the interrelated aspects of energy supply and energy recovery. The potential for pipe leakages and the challenge to detect these are also identified. If the time from leak occurrence to repair in 2018 was eliminated, the total water supply in Arboga could have been reduced with 10100 m3 which corresponds to 35% of total supply to the site, respectively 35900 m3 and 42% in Björkborn. In Tannefors, water saving measures are identified for a surface treatment process, a facility with testing equipment, and by utilization of groundwater. Not all water saving measures result in reduced annual operating costs, due to an increased energy demand. Furthermore, if neglecting the possibility of energy recovery when aiming for water use reduction, the results show that replacing a once-through cooling system using potable municipal water as a medium with a dry-cooling unit, can increase greenhouse gas emissions. In 2018, the simultaneously implementable water saving measures in Tannefors would have reduced the water supply with 40600 m3, which corresponds to 22% of the total supply to the site. The greenhouse gas emissions would simultaneously have been reduced with 0.4 tonnes CO2eq. If also addressing energy supply reduction and energy recovery, some measures achieves a reduction of over 35 tonnes CO2eq, which results in enhanced economic viability from reduced operating costs. This study suggest that organizational constraints have to be addressed to successfully implement identified water saving measures. To allow economic motivation for all water saving measures in Tannefors, a payback period of over 7 years has to be applied, which can be lowered if the measure also reduces energy demand or increases energy recovery. In order to avoid sub-optimization of water saving measures, the current Water Management Hierarchy has to include the aspects of energy supply and energy recovery. If the aim is to reduce a corporation’s water use, the largest sites with heavy industrial processes should be addressed first. However, the potential impact from water related risks at smaller sites should not be neglected, in order to ensure safe operations and avoid increased costs in the company´s supply chain. / Tillgången av vatten blir alltmer ansträngd globalt, varför fokus på industriell vattenanvändning ökar. Den här studien undersökte hur industrier bör förhålla sig till vatteneffektivitetsprojekt, vilka organisatoriska begränsningar som bör hanteras, och vilka effekter vattenbesparande åtgärder har på ekonomiska kostnader, miljöpåverkan och påverkan från vattenrelaterade risker. Studien har genomförts på Saab Group. Primärdata för vattentillförselmängd och kostnad har erhållits från tolv platser för år 2018. Data från dessa siter har används för att uppskatta vattenanvändningen för de övriga 43 siterna som ingår i denna studie. Intervjuer med anställda inom Saabs organisation och med externa intressenter har fungerat som viktiga informationskällor, i kombination med undersökningar av interna företagsdokument. För att underlätta för företag att strukturellt ta itu med vatteneffektivitetsprojekt, så utvecklas Demingcykel-konceptet i den här studien. De inkluderade stegen är nödvändiga för att hantera viktiga identifierade organisatoriska begränsningar som är brits på kommunikation, brist på incitament för anställda och brist på ekonomiska incitament. Vidare, då vatten ofta är en energibärare, utvecklas en ny vattenminskningshierarki för att inkludera de sammanhängande aspekterna av energitillförsel och energiåtervinning. Potentialen för rörläckage och utmaningen att upptäcka dessa identifieras också. Om tiden från läckage till reparation under 2018 eliminerades, kunde den totala vattentillförseln i Arboga ha minskat med 10100 m3 vilket motsvarar 35% av total vattentillförsel till siten, respektive 35900 m3 och 42% i Björkborn. I Tannefors identifieras vattenbesparingsåtgärder för en ytbehandlingsprocess, en anläggning med testutrustning, och genom utnyttjande av grundvatten. Alla vattenbesparande åtgärder resulterar inte i minskade årliga driftkostnader, på grund av ett ökat energibehov. Vidare, om möjligheten för energiåtervinning förbises när reducering av vattenanvändning är målet, visar resultaten att ersättningen av ett kylsystem som använder kommunalt dricksvatten utan recirkulering med en luftkyld enhet, att utsläppen av växthusgaser kan öka. Under 2018, så skulle de simultant implementerbara vattenbesparande åtgärderna i Tannefors ha minskat vattentillförseln med 40600 m3, vilket motsvarar 22% av den totala tillförseln till siten. Utsläppen av växthusgaser hade samtidigt minskats med 0.4 ton CO2eq. Om även energitillförsel och energiåtervinning tas i beaktande, uppnår vissa åtgärder en minskning på över 35 ton CO2eq, vilket resulterar i förbättrad ekonomisk lönsamhet från minskade driftkostnader. Denna studie föreslår att organisatoriska begränsningar måste hanteras för att framgångsrikt genomföra identifierade vattenbesparande åtgärder. För att möjliggöra ekonomisk motivering för alla vattenbesparande åtgärder i Tannefors, måste en återbetalningstid på över sju år tillämpas, vilken kan sänkas om åtgärden också minskar energibehovet eller ökar energiåtervinningen. För att undvika suboptimering av vattenbesparande åtgärder, måste den nuvarande vattenhierarkin inkludera aspekterna av energitillförsel och energiåtervinning. Om målet är att minska ett företags vattenanvändning, bör de största anläggningarna med tunga industriprocesser först adresseras. Dock bör den potentiella påverkan från vattenrelaterade risker på mindre siter inte försummas, för att säkerställa säker drift och undvika ökade kostnader i företagets värdekedja.