Målet med examensarbetet har varit att ta fram ett fungerande förslag på befintligt vattensystem mellan motor och retarder, som är billigt, monteringsbart, har låg vikt och lång livslängd i fordon. Retarder är en hjälpbroms och har som främsta uppgift att minska slitage på de ordinarie bromsarna. För att lösa detta gjordes först en nulägesbeskrivning där kylvattenröret kartlades. Därefter intervjuades Scania personalen på Retarder och det resonerades kring tidigare konstruktioner gjorda på området. De teorier som användes var monteringsanpassad konstruktion (DFA), tillverkningsanpassad konstruktion (DFM), miljöanpassad konstruktion (DFE), feleffektanalys (FMEA) och Scania produktions system (SPS). För att säkerställa vilken typ av material och tillverkningsmetod som ska användas i konstruktionen gjordes ett "out of the box" tänkande. Informationen som framkom pekade på att dimensionen borde optimeras, det betydliga materialet ändras och att fästena på kylvattenröret borde elimineras. Detta för att erhåll en billigare, lättare och mer monteringsvänligare konstruktion. Konstruktionsförslaget är ett kylvattenrör med fästen som är av bockad plåt och som monteras på gummirör för att dämpa vibrationerna. Här har jag ersatt de svetsade fästena med monterbara fästen som håller kylvattenröret på plats. Vidare har godstjockleken på kylvattenröret optimerats från 2 mm till 1,5 mm och jag har behållit det befintliga materialet SS-EN 1010216, tryckkärlsstål, då både aluminium och plast inte höll vid de vibrationer som uppkom i fordonet. Dessutom har fästena, som håller upp hela konstruktionen av kylvattenröret mot växellådan, omkonstruerats så att det passar det nya konstruktionen. Dessa fästen monteras på växelhuset med två stycken M10 skruvar i varje fäste. Simuleringar med finita elementmetoden (FEM) genomfördes för att undersöka deformationer och spänningar som uppstod när kylvätskan passerade genom kylvattenröret och då vibrationer uppstod från motorn, pumpen, hjulen eller vägunderlagen. Resultat från analyser med FEM tydde på att de största påkänningarna fanns på de rundfästen som håller upp kylvattenröret. Den högsta statiska spänningen på dessa fästen är 75 MPa med en sträckgräns på 500MPa. Denna anses vara låg och betraktas inte som kritisk. Vid den dynamiska analysen resulterade detta i att egenfrekvens uppkom vid 162 Hz som är över Scanias kritiska intervall, 150 Hz. För att säkerställa att konstruktionen är hållbar bör en prototyp tillverkas och testas. Förslaget presenterades för både chefen och montörerna på monteringsområdet och de var positiv inställda till förslaget av en rad olika anledningar så som lättare montering, kortare monteringstider, ergonomisk montering, kvalitetssäkrad montering samt förmonteringsbar. Dessutom kan bemanningen minimeras till följd av de korta monteringstiderna. / The aim of the thesis has been to develop a workable proposal on the existing water system between the engine and retarder that is inexpensive and has adjustable mounting, light weight and long life. A retarder is a helping brake and its main task is to reduce wear on the regular brakes. To solve this, first a description of the present situation was mapped on the cooling tube. Then, Scania staff was interviewed at the Scania Retarder section and we had a discussion about the company’s previous designs. The theories used were Design For Assembly (DFA), Design For Manufacture (DFM), Design For Environment (DFE), Failure Mode and Effect Analysis (FMEA) and Scania Production System (SPS). To ensure the type of material and the manufacturing process "out of the box thinking" was made in the construction. The information that emerged was that one could optimize the dimension, possibly amending the existing material and eliminate a bracket on the coolant pipe. The aim of this design is not only to obtain a cheaper and lighter construction but it should also be easier to assemble. The design proposal is a Cooling Water Pipe with brackets that are made of bent sheet metal and are mounted on rubber tubes in order to damp vibrations. Here I have replaced the welded brackets with mountable brackets that hold the cooling water pipe in place. Furthermore, the thickness of the cooling water pipe was reduced from 2 mm to 1.5 mm and I have retained the existing material SS-EN 1010216, pressure vessel steel, because both aluminium and plastic are not held at the vibrations that were generated in the vehicle. In addition, brackets which hold up the whole construction of the cooling water pipe against the gearbox were redesigned so that they fit the new structure. These brackets were mounted on the gear housing with two M10 screws on each bracket. Simulations that were made in the Finite Element Method (FEM) were conducted to investigate the deformations and stresses that occur when the coolant passes through the cooling water pipe and when vibrations arise from engine, pump, wheel or road. Results from analyzes, using finite element, indicate that the most critical stresses are on the round brackets who are holding up the cooling water pipe. The maximum static stress on these brackets is 75 MPa with yield strength of 500MPa. This is considered to be low and not critical. However in the dynamic analysis the natural frequency occurred at 162 Hz which is over Scania’s critical range, 150 Hz. To ensure the structural integrity, a prototype should be made and tested in order to authenticate that the safety margin is sufficient and that the natural frequency is within the critical interval. The proposal has been presented to the staff at the assembly department and they were positive about this suggestion due to many reasons such as easier installation, reduced installation time, ergonomic mount ability, quality controlled assembly and ability to pre-mount. In addition, the assemblers thought that this design proposal can minimize staffing as a result of the short assembly times.

Sverige har stora vattentillgångar, men kan trots detta uppleva torka i perioder. Vid torrare perioder kan grundvattennivåerna sjunka markant vilket kan öka risken för ändrade flödesriktningar och saltvatteninträngningar. Det avloppsvatten som renas idag släpps ut i vattendrag, men med de rådande klimatförändringarna kan kommuner behöva hitta alternativa råvattenkällor. Ett alternativ är återvunnet vatten; spillvatten som renas till den grad att det går att nyttja som dricksvatten igen. Studier visar att det är ytterst viktigt att inkludera allmänheten för att öka acceptans mot återvunnet vatten. Många accepterar att använda återvunnet till bevattning och annat som inte inkluderar kroppskontakt, men vill inte duscha i vattnet eller dricka det. Syftet med projektet var att se om attityder till återvunnet vatten skiljer sig i följande målgrupper: kön, ålder, utbildning och boendetyp. En enkät lämnades ut i ett lägenhetsområde och två husområden. Resultatet visade att många är positivt inställda till att återvinna vatten, men den positiva inställningen minskar ju närmare inpå kroppen det återvunna vattnet kommer. De olika målgrupperna hade knappa skillnader i åsikter, och i denna undersökning var det inte någon skillnad i attityd beroende på bostadstyp.

During recent years both Sweden and the rest of Europe have experienced periods of drought as a consequence of hot summers with low levels of precipitation. For villages provided with drinking water from water plants with groundwater as raw water source droughts can lead to considerable problems if the groundwater reservoir would be affected. One Swedish village which is provided with drinking water from a groundwater drinking plant and which has faced problems regarding their drinking water production is Hurva, located outside of Eslöv in Scania and with a population of almost 400 people. The problem has been periods of water shortage in the drinking water system. The solution to this problem has consisted in filling up the water reservoir in the drinking water system with drinking water delivered in trucks. This is not considered a sustainable solution to the problem and a transmission pipe connecting Hurva to the regional drinking water system has been suggested. This project is written in collaboration with VA SYD, the joint municipal authority in Hurva, and consisted of two main objectives. The first objective was to examine the possibilities of implementation of a circular wastewater system in Hurva from a process technical and health and safety point of view. The second objective was to estimate the waterbalance in the system to make sure that there was enough water for a circular water system. According to the calculations regarding the waterbalance estimation there has been enough water in the system every month of the period January 2018-December 2019 with exception for June 2018 which was a month with extreme droughts in Sweden. The results indicates that there is a risk for water shortage in the system although this is probably not the case for months with normal conditions. Two possible treatment chains was designed, based on the requirement that they should have the capacity to treat the wastewater from Hurva WWTP into drinking water quality. The first chain, treatment chain 1 consisted of ultrafiltration, reversed osmosis, granular activated carbon, pH/hardness adjustment and UV treatment. The second chain, treatment chain 2, consisted of ultrafiltration, ozonation, granular activated carbon and UV treatment. / Under de senaste åren har både Sverige och övriga Europa upplevt perioder av torka till följd av varma somrar med lite nederbörd. För byar som förses av dricksvatten från vattenverk med grundvatten som råvattenkälla kan torka leda till stora problem om grundvattenreservoaren blir påverkad. En by som förses med dricksvatten från ett grundvattenverk och som stött på problem gällande dricksvattenproduktionen under de senaste åren är Hurva, som är beläget utanför Eslöv i Skåne och har en befolkning på strax under 400 personer. Problemen har bestått i att det inte alltid funnits tillräckligt mycket vatten i grundvattenmagasinet. Vid dessa tillfällen har lösningen varit att fylla på drickvattenreservoaren med dricksvatten transporterat i lastbilar från ett annat vattenverk. Detta anses inte som en hållbar lösning och ett förslag har lagts fram om att koppla på Hurva till det regionala dricksvattennätet med hjälp av en överföringsledning. Detta projekt har utförts i samarbete med VA SYD, som är VA-huvudman i Hurva. Projektets syfte var att undersöka möjligheterna till att implementera ett cirkulärt dricksvattsystem med avloppsvatten som primär råvattenkälla i Hurva utifrån två huvudaspekter. Den första delen av projektet handlade om att beräkna vattenbalansen i systemet för att underöka om det finns tillräckligt med vatten. I den andra delen undersöktes möjligheterna till att implementera ett cirkulärt vattenverk i Hurva utifrån processtekniska aspekter samt hälso- och säkerhetsaspekter. Enligt beräkningar av vattenbalans har det funnits tillräckligt mycket vatten i systemet för alla månader mellan januari 2018 och december 2019 med undantag för juni 2018, vilket var ett extremt torrt år i Sverige. Utifrån resultaten kan slutsatsen dras att under normala år har det funnits tillräckligt mycket vatten för att kunna implementera ett cirkulärt dricksvattensystem men att det föreligger en viss risk för vattenbrist i torra perioder. Två möjliga vattenverk, i rapporen kallade treatment chain 1 och treatment chain 2, togs fram. Båda verken designades för att uppfylla kravet om att ha kapacitet att rena avloppsvattnet från Huvas reningsverk till dricksvattenkvalitet. Treatment chain 1 bestod av följande 5 behandlingssteg: ulftrafiltrering, omvänd osmos, granulärt aktivt kol, hårdhet+pH justering och UV disinfektion. För treatment chain 2 valdes följande 4 behandlingssteg: ulftrafiltrering, ozonering, granulärt aktivt kol och UV disinfektion.

Studiens syfte var att undersöka hur industriell symbios kan skapa en hållbar utveckling i fiskeindustrin. Studien utgick ifrån en industriell symbios i Sotenäs kommun vilket innefattar aktörer inom livsmedelsindustrin, biogasanläggning, landbaserad laxodling, ekologiskt jordbruk och algodling. De hade en vision för symbiosen att skapa en cirkulär ekonomi i fiskeindustrin vilket var utgångspunkten i studien. Det undersöktes även vilka hållbarhetsvinster landbaserad fiskodling skapar i förhållande till traditionell fiskeindustri med landbaserad laxodling som utgångspunkt samt hur aktörerna i symbiosen ser på hållbarhet. I studien användes en kvalitativ intervjumetod där datainsamlingen analyserades med kodning. Resultatet visade att industriell symbios bidrar till hållbar utveckling i fiskeindustrin då det skapar cirkulär ekonomi, lägre miljöbelastning och stärker det lokala samhället. Industriell symbios möjliggör för ett ökat värdeskapande för verksamheterna på ett sätt de inte hade uppnått individuellt. Aktörerna såg på hållbarhet ur ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv och arbetade för att utveckla sina verksamheter till att vara hållbar för framtiden. hållbarhetsvinsterna med landbaserad laxodling var att det finns ekonomisk vinning, bra komplement i industriell symbios, friskare fiskar, lägre miljöbelastning och tryggare arbetsförhållanden. Studien visade att industriell symbios gör att fiskeindustrin kan bli hållbar för framtiden. / The aim of this study was to investigate how industrial symbiosis can create a sustainable development in the fishing industry. The case study was an industrial symbiosis in Sotenas, Sweden consisting of marine food industries, organic farm, algae production, land-based salmon farm and biogas plant. They had a vision to create a circular economy in the fishing industry with industrial symbiosis. The study also investigated in the sustainability gains in land-based fish farms in comparison to traditional fishing industry and the actors view on sustainable development. The study used a qualitative method with semi structured interviews which was analysed with coding.  The results showed that industrial symbiosis contributes to a sustainable development in the fishing industry because it creates a circular economy, lower enviromental impact and strenghten the local community. Industrial symbiosis creates possibilities to create higher values in a way the actors would not have been able to do individually. The actors worked with sustainability from an economic, ecological and social perspective and viewed all these as equally important to create a sustainable development. The sustainability gains in land-based salmon farm were economic benefits, good complement in industrial symbiosis, healthier fish, lower enviromental impact and safer work enviroments.

Idag finns det många böcker och utrustningar för att bidra till en säker färd i vildmark, men marknaden inom området har en stor potential för utveckling. Projektet har tagit fram två prototyper för att mäta vattenintaget vid en färd i vildmark med varningssignaler som visar när vattentillståndet är kritiskt och för att påminna användare att dricka vatten. Prototyperna har jämfört och slutsatser har dragit för vilken prototyp som är mest optimal för ändamålet. / Today there are many books and equipment that contribute to a safe journey in the wildness. But the market still has a great potential for development. In this project two prototypes has been developed to control the users hydration level when hiking in wildness. The measurement system shows a warning signal when the water level is too low. The two prototypes have been compared and a conclusion has been drawn for which prototype is themost optimal for the projects purposes.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka 3-5 åringars förmåga att utveckla sin förståelse för vattnets väg till kranen genom med en pedagogisk aktivitet. Genom den pedagogiska aktiviteten gavs barnen möjlighet att färdas genom vattensystemet med sina kroppar och sinnen, från sjön till kranen. För att kartlägga hur barnens förståelse utvecklats genomfördes kvalitativa intervjuer före och efter den pedagogiska aktiviteten.Jämförelsen mellan resultaten av förintervjuerna och uppföljningsintervjuerna pekar på en tydlig utveckling av barnens förståelse av vattnets väg till kranen, som ett tekniskt system. Flera av barnen utvecklade sin förståelse för att vårt hushållsvatten måste genomgå en reningsprocess, färdas genom olika komponenter i vattensystemet och rör innan det slutligen når kranen och kan förtäras. / The purpose with this degree thesis was to examine 3-5 year old´s ability to develop their understanding of the path of the water to the tap through an educational activity. Through the educational activity the children was given the opportunity to travel through the water system with their bodies and senses, from the lake to the tap. Qualitative interviews were carried out before and after the educational activity to map out the children´s understanding and how it had developed after the educational activity.The comparison between the results of the pre-interviews and follow-up interviews indicate a clear development of the children´s understanding of the path of water to the tap, as a technical system. Several of the children developed the understanding that our domestic water must undergo a purification process, travel through various components of the water system and pipes before it finally reaches the tap and can be ingested.

As water systems are critical infrastructures, their continuous service is essential for maintaining vital functions of society. During the past decades, a number of severe global challenges have put increasing pressure on the water systems, threatening the quality and availability of water. Digitalization is expected to play a fundamental role in managing these challenges, making the digital transformation of the water industry an imperative rather than a choice for water utility providers. However, the implementation of digital solutions also entails a number of challenges, risks and vulnerabilities to water systems. As such, water utility providers are faced with increased complexity and uncertainty, where the safety and security of the system is at stake. This thesis addresses the potential implications of a digital transformation of the water industry by exploring how digitalization affects the Swedish water sector from a safety and security perspective. By doing so, the thesis aims to enhance the understanding of how Swedish water utility providers can manage its ongoing digital transformation. The thesis consists of a qualitative research study where interviews with 16 representatives from the Swedish water industry contributed with a broad perception of the implications of the digital transformation. Theory on high reliability organizations and resilience was applied to obtain a deeper understanding of what the potential safety and security implications may entail for Swedish water utilities in managing and reaping the benefits of their digital transformation. The study finds that representatives from the Swedish water sector mainly view benefits related to the efficiency of their operations from their ongoing digital transformation, while the mentioned drawbacks are generally related to their organizational abilities in managing the emerging risks and increased level of complexity. With increasing digitalization, Swedish water utilities coincide with the high reliability organization theory to a higher extent, which emphasizes the increasing importance of employing bothtechnical reliability and organizational resilience practices. This thesis concludes that technical reliability has historically been well-managed and prioritized by utilities, whilst organizational resilience has become an increasingly important aspect to focus on with increasing digitalization. Hence, practices of organizational resilience, such as incorporating clear strategies, integrating work between divisions and increasing follow-up from disturbances, should be employed on a wider scale among water utilities. / Då vattensystem är kritisk infrastruktur är deras kontinuerliga funktion avgörande för att upprätthålla vitala funktioner i samhället. Under de senaste decennierna har ett antal allvarliga globala utmaningar ökat trycket på vattensystemen, vilket hotar vattnets kvalitet och tillgänglighet. Digitalisering anses vara avgörande för att hantera dessa utmaningar, vilket gör digitalisering av vattenindustrin till en nödvändighet snarare än ett val för VA-bolag. Att implementera digitala lösningar medför emellertid också ett antal utmaningar, risker och sårbarheter för vattensystem. VA-bolagen står således inför en ökad komplexitet och osäkerhet där systemsäkerheten står på spel. Denna uppsats behandlar de potentiella implikationer som kan uppstå av en digital transformation av vattenindustrin genom att undersöka hur digitalisering påverkar den svenska VA-sektorn ur ett säkerhetsperspektiv. Genom detta syftar uppsatsen till att öka förståelsen för hur svenska VA-bolag kan hantera sin pågående digitalisering. En kvalitativ forskningsstudie har genomförts där intervjuer med 16 representanter från den svenska VA-sektorn bidrog med en bred uppfattning om digitaliseringens implikationer för den svenska VA-sektorn. Teori om high reliability organizations och resiliens användes för att fördjupa förståelsen för vad de potentiella säkerhetsimplikationerna kan innebära för svenska VAbolag, både för hantering av riskerna och för att ta till vara på fördelarna med den digitala transformationen. Studien visar att representanter från den svenska VA-sektorn, i deras pågående digitalisering, huvudsakligen ser fördelar relaterade till effektiviteten i vattenproduktionen, medan de nämnda nackdelarna i allmänhet är relaterade till deras egna förmågor att hantera de framväxande riskerna och den ökade komplexiteten. Med ökad digitalisering kan svenska VA-bolag i högre utsträckning beskrivas med teori kring high reliability organizations, vilket medför en ökad vikt av att arbeta med både teknisk tillförlitlighet och organisatorisk resiliens. Teknisk tillförlitlighet har historiskt hanterats väl och prioriterats av VA-bolag, medan organisatorisk resiliens har blivit allt viktigare att fokusera på med ökad digitalisering. Därför drar denna uppsats slutsatsen att arbete med organisatorisk resiliens, såsom att införa tydliga strategier, integrera arbetet mellan avdelningar och öka uppföljningsarbetet efter störningar, bör utföras i större skala bland VA-bolag.