Klimatförändringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hårdgjorda ytor leder till att de dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte räcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det dagvatten som bildas innehåller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa går ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom år 2000 och de miljökvalitetsnormer som därigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus på att värna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera dagvatten kan vara att använda ekosystemtjänster för att både fördröja, absorbera och rena vattnet. Det går bland annat att nyttja träd, svackdiken, gröna tak och våtmarksanläggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjänster aktivt används för att lösa problem med vattenkvalitet och om de används för att implementera vattendirektivet. Det är en flerfallsstudie på fyra kommuner i Stockholmsregionen. Det empiriska materialet utgörs av en litteraturstudie av vilka ekosystemtjänster som går att nyttja i dagvattenarbetet, dokument från kommunerna samt en semistrukturerad intervju med en representant från respektive kommun. Resultatet visar att samtliga kommuner har problem med övergödning och föroreningar i sina recipienter. De använder sig av ekosystemtjänster men en del aspekter som exempelvis platsbrist, prioriteringskonflikter och juridiska aspekter blir hinder för nyttjandet av dessa tjänster. I vilken utsträckning dessa tjänster används visar inte resultatet av studien.

I den här rapporten beskrivs hur man tillsammans med Bodens kommuns VA-avdelning tagit fram och fält-testat ett inventeringsverktyg för dagvattenutlopp. I rapporten beskrivs tankarna kring utformandet av detta verktyg, syftet med den data som är av intresse, samt hur detta verktyg fungerar i bruk. Avslutningsvis diskuteras möjliga utvecklingsområden och en utvärdering av hur väl det färdiga verktyget möter de förväntningar och mål som var riktlinjer i dess utformande. Då Bodens kommun växer, med inflyttande av nya företag och allt större population växer också behovet av en välfungerande dagvattenhantering för samhället. I det övergripande målet av att göra Bodens kommun till en hållbar och frodande stad är detta verktyg ett steg i rätt riktning i att effektivisera och förbättra Bodens dagvattensystem. Bodens kommun har också stora vattendrag och en miljö som kulturellt och ekologiskt behöver bevaras och tas om hand och därför är det viktigt att man tar bättre hand om dagvattenföroreningarna som släpps ut i recipienter.

För att avleda vattenmassor som bildas från nederbörd har dagvattensystem konstruerats i vårt samhälle. Dessa system är byggda efter rådande förhållandena vilket betyder att ledningarna kan bli underdimensionerade om regneventen blir större i framtiden vilket de uppskattas göra på grund av klimatförändringar. Problem kan även uppstå då ledningsnätet byggs ut och ledningar i slutet av ledningsnätet utsätts för större flöden än ledningen är dimensionerad efter. Kommuner har ofta dålig vetskap om förhållandena som råder i ledningsnätet vilket betyder att verktyg behövs för att undersöka ledningsnätet. Dessa verktyg kan vara modeller som SWMM eller Mike Urban som kan modellera flödet i dagvattennät. I programmen SWMM och Mike Urban kan brunnar, ledningar, avrinningsområden och regn konstrueras. Som grund till programmen används kartor över ledningsnätet samt flödesmätningar och regnmätningar som används för att validera modellerna. Det som skiljer modellerna är beräkningssätten vilket betyder att modellerna kan få olika resultat för samma område. Syftet med projektet är att använda SWMM och Mike Urban för att undersöka och kilmatanpassa dagvattennätet i Kärrgruvan som är lokaliserat i norra Norberg. Detta område har några kända problem som kan användas för att validera modellerna. Modellernas fördelar och nackdelar, förmåga att klimatanpassas samt användning för konsulter ska utredas. Examensarbete gjordes i samarbete med ÅF, Atkins och Norra Västmalands kommunalteknikförbund. Projektet visade att programmet Mike Urbans resultat var mer jämna och logiska än SWMMs där resultaten kunde fluktuera oerhört när systemet utsattes för förändringar. Kalibreringen som utfördes i detta projekt skulle kunna förbättras vilket antagligen är en bidragande effekt till att resultaten i SWMM blev sämre än Mike Urbans resultat. Hade kalibreringen förbättrats hade antagligen Horton’s infiltrationsmodell som SWMM bygger på kunna ha anpassats bättre efter området och gett mer realistiska resultat. Båda modellerna återspeglade de rådande förhållandena väl, men SWMM hanterade implementeringen av förändring sämre än Mike Urban. Detta är på grund av att infiltrationen i Mike Urban var konstant medan SWMM byggde på Hortons infiltrationsmodell som försämrar infiltrationen allt eftersom. Hade kalibreringen varit bättre hade antagligen resultaten blivit mer lika i SWMM och Mike Urban.

Flooding from extreme rainfall is already taking place today in Sweden's urban areas. In order tocreate sustainable stormwater management that reduces the risk of flooding, various factorsshould be taken into account such as the choice of method for management. Bottlenecks in thestormwater system mean wells with undersized outlet pipes. A bottleneck area in Bollnäs urbanarea has already caused flooding. The aim of this study is to investigate if there are more similarareas and to contribute to sustainable stormwater management for Helsinge Vatten. Themethods chosen for the study were a literature study and a case study with simulation andcalculations. The literature study was conducted to see how stormwater is handled and what theclimate looks like. The case study was conducted to evaluate the flows that occur during heavyrains. In the case study, a terrain model was first made that showed drainage directions andwater dividers. The calculations in the case study were based on the rational method forcalculating design flow. The climate is changing and as the temperature rises, so does therainfall. The risk of extreme weather increases as the annual average temperature rises and aglobal increase in rainfall intensities has occurred. In Bollnäs, the annual average temperaturehas risen since the measurements began in 1969. In the future, the average temperature can beexpected to rise to 3-5 degrees until the end of the century in Gävleborg. In heavy rain, floodscan occur, they are called pluvial floods and can cause major damage to properties and roads,among other things. There are many methods for developing and making the stormwatersystem more sustainable. Among other things, there is something called blue-greeninfrastructure and this involves green surfaces in the management of stormwater. There, forexample, the water is allowed to infiltrate, evapotranspire or slowly pass on into the system.These solutions also have other benefits, they meet several social needs and can bring ecosystemservices. After the simulation that was carried out, 37 catchment areas could be observed andcalculations for design flow were made based on, among other things, the area in thesecatchment areas. Sustainable stormwater management can be introduced in Bollnäs urban area,when new guidelines and greater cooperation between Helsinge vatten and Bollnäs municipalityare needed. Sustainable stormwater management could reduce the risk of floods in bottlenecks.However, it is not possible to locate any bottlenecks in Bollnäs urban area due to missinginformation about the storm sewers in Bollnäs urban area. More studies would be needed tolocate bottlenecks. / Översvämningar från extrem nederbörd sker redan idag i Sveriges tätorter. För att skapa hållbardagvattenhantering som minskar översvämningsrisken bör olika faktorer tas i beaktning somexempelvis val av metod. Flaskhalsar i dagvattensystemet innebär brunnar medunderdimensionerade utloppsledningar. Ett flaskhalsområde i Bollnäs tätort har redan orsakatöversvämningar. Detta arbete går ut på att undersöka om det finns fler liknande områden ochbidra till hållbar dagvattenhantering för Helsinge Vatten. Metoderna som valdes för arbetet varen litteraturstudie och en fallstudie med simulering och beräkningar. Litteraturstudiengenomfördes för att se hur dagvatten hanteras och hur klimatet ser ut. Fallstudien genomfördesför att utvärdera vilka flöden som uppkommer vid kraftiga regn. I fallstudien gjordes först enterrängmodell som visade dräneringsriktningar och vattendelare. Beräkningarna i fallstudienutgick från rationella metoden för beräkning av dimensionerande flöde. Klimatet förändras ochnär temperaturen stiger så stiger också nederbörden. Risken för extremväder ökar till följd avatt årsmedeltemperaturen ökar och en global ökning av nederbördsintensiteter har skett. IBollnäs har årsmedeltemperaturen ökat sedan mätningarna började 1969. I framtiden kanmedeltemperaturen väntas öka upp mot 3-5 grader fram till slutet av seklet i Gävleborg. Vidkraftiga regn kan översvämningar uppstå, de kallas pluviala översvämningar och kan orsaka storaskador på bland annat fastigheter och vägar. Det finns många metoder för att utveckla och göradagvattensystemet mer hållbart. Bland annat finns det något som kallas blågrön infrastruktur (BGI) och detta involverar gröna ytor i hanteringen av dagvatten. Där får vattnet till exempelinfiltrera, evapotranspirera eller långsamt ledas vidare i systemet. Dessa lösningar har ocksåandra fördelar, de tillgodoser flera sociala behov och kan medföra ekosystemtjänster. Efter densimulering som utfördes kunde 37 avrinningsområden observeras och beräkningar fördimensionerande flöde gjordes utifrån bland annat arean på dessa områden. I Bollnäs tätort kanhållbar dagvattenhantering införas, då behövs nya riktlinjer och ett större samarbete mellanHelsinge Vatten och Bollnäs kommun. Hållbar dagvattenhantering skulle kunna minska riskenför översvämningar vid flaskhalsar. Däremot går det inte att lokalisera några flaskhalsar i Bollnästätort på grund av saknad information om dagvattenledningarna i Bollnäs tätort. Fler studierskulle behövas för att lokalisera flaskhalsar.

En undersökning av alternativa boenden i Hovsjö, Södertälje, anpassade efter ett varmare svenskt klimat. En typ av kollektivboenden inom befintligt hyresrättsystem där hyresgästerna gemensamt sköter dagvattensystem och odling för att förbereda sig för ett folktätare och varmare Stockholm. Projektet är en sammanställning av en rad typologier av alternativa boendemiljöer som framkommit under processens gång. Alla typologier följer samma tema där fasaden blivit ett rum, ett klimatskikt för reglering av dagsljus och isolering - en förlängning och omprogrammering av det privata rummet. Projektet är ett resultat utifrån en undersökning av aktuella klimatrapporter utgivna av Stockholms län, i första hand baserade på undersökningar av SMHI. Övriga inspirationskällor och undersökningar har varit svenskt eko-vänligt byggande och traditionell japansk arkitektur i form av relation mellan natur och boende. Huvudsyftet har varit att undersöka en annorlunda stadsstruktur som inte ser klimatförändringarna som enbart problem utan tar tillvara på ett varmare och blötare klimat som i sin tur gynnar sociala aspekter och hållbart byggande. / A research of alternative living in Hovsjö, Södertälje, adapting to the circumstances of a warmer, Swedish climate. It is a sort of collective housing within the existing network of apartments, where  residents together operate the surface water and urban farming to prepare for a more warm and densely populated capital. The project consist of a number of typologies of alternative housing, where the facade has become a room its self. It regulates daylight and offers isolation but is also an extension of the private room and a connection to the surrounding nature and neighbors. The project is a result of a climate research based on reports published by the Stockholm county. It’s basic data for the surrounding municipalities to adapt and prepare for a warmer climate year 2100. Other sources of inspiration has been Swedish eco-friendly architecture and a study trip to Japan regarding their traditional housing, where nature blends with indoor spaces. The main purpose has been to consider a warmer climate as an opportunity to change rather than an obstacle, and therefor take advantage of its circumstances to strengthen social aspects and sustainable housing.

För ett regn med 10-års återkomsttid och 10 minuters varaktighet kommer att få en nederbördsökning på 4 % enligt den modell som används i P104 jämfört med modellen i P90 som användes vid projekteringen. Om intensitets och varaktighetskurvor ritas upp med hjälp av regndata från Uppsala, kommer det att medföra en nederbördsökning på 24 % jämfört med P90. Ökningar mellan P90 och P104 kommer inte att göra att kapaciteten hos magasinen överskrids eftersom ökningen är så liten. Dock så tyder studierna på att vattnet inte alls tar de vägar som har antagits vid projekteringen och som normalt antas vid dagvattenprojekteringar av detta slag. Det troliga är att större delen av den nederbörd som faller aldrig kommer att nå fram till dikena och infiltrera ner i dessa. Vid små nederbördsmängder kommer större delen av vattnet att infiltrera i stödremsan nära asfaltskanten. Om det kommer större mängder nederbörd kan infiltrationskapaciteten hos stödremsan överskridas, då kommer den yta varvid vattnet infiltrerar att sprida sig till övre delen av dikesslänten. Nederbörden som infiltrerar genom stödremsan kommer att perkolera ned genom marken med en i huvudsak vertikal gradient, men en del av vattnet kommer att transporteras horisontellt in i vägkroppen. Den nederbörd som tar sig in i vägkroppen kommer där att leds till terrassdräneringarna via fiberduken i botten av vägterrassen. Det finns en risk för att vattnet som kommer in i vägterrassen orsakar skador på vägen. Även om nederbörden inte går via de stenfyllda dikena så kommer inte reningseffekten att gå förlorad utan reningen kommer att ske i vägkroppen samt ytskikten och troligtvis bli minst lika hög som den hade blivit om nederbörden tagit den väg som det projekterades för. Det skulle kunna vara så att dikena inte kommer att ha annan effekt än sänkor för grundvattnet och säkra avåkningsytor. / The purpose of this work is to describe the hydraulics in rock-filled stormwater ditches and surface runoff from roadways, and to make a statement about the degree of purification based on other research. There has been no research in either impact or cost savings / higher expenses by using this type of system compared to a conventional stormwater systems for motorways. If this type of solution is cost effective it would mean savings for future construction in which this solution is chosen. A comparison was made of how well the calculations based on P90, which were used during the design stage with the upcoming P104. P90 and P104 is published by the interest association Swedish water and can be viewed as guidelines for water and wastewater industry how to make the design of stormwater systems. For a rainfall of 10-years return period and a 10-minutes duration, the precipitation will increase 4%, according to the model used in the P104 compared to P90. If the intensity and duration curves are plotted using rainfall data from Uppsala, it will increase the precipitation 24% compared to P90. Increases between P90 and P104 will not exceed the capacity of the reservoirs since the increase is so small. If these models are inaccurate and precipitation intensity will be equal to the intensity and duration curves, the capacity of the reservoirs will be exceeded. However, as the studies indicate that the water does not take the way that have been adopted in designing and normally assumed by stormwater projections of this kind. It is likely that most of the precipitation that falls will never reach the ditches and infiltrate into these. For small amounts of precipitation, the majority of the water will infiltrate in the support strip near the edge of the asphalt. If there are large amounts of rainfall the recharge capacity of the support strip will be exceeded, then the surface water will infiltrate in the upper trench slope. Precipitation that infiltrates through the support strip will be percolating down through the soil with an essentially vertical gradient, but some of the water will be transported horizontally into the road structure. The precipitation that enters the road structure will be led to the collector pipes via fiber cloth in the bottom of the embankment. There is a risk that the water that enters the embankment causes damage to the road. Various injuries that can occur are: reduced friction between the grains in the unbound filling materials, redistribution of loads, pumping, depressions, increased cracking of the carriageway and damage that may occur when freezing during the cold season. Even if the water does not go through the stone-filled stormwater ditches, the cleaning effect will not be lost, purification will take place in the road structure and probably be at least as high as it had been if the precipitation took the way that it was designed for. It could be so that the ditches will have no other effect than sinks for ground water and safe running off surfaces. According to the contractor the cost savings were about 15% compared to a conventional stormwater systems. This figure is probably on the low side when Ramboll came in late in the projection and had to redo parts of the design of the system during construction time.

Sveriges städer står inför en ökad dagvattenproblematik till följd av klimatförändringar och förtätning som ställer nya krav på dagvattenhanteringen. Blå-grön infrastruktur har föreslagits som en alternativ metod att hantera ökad nederbörd och har därmed integrerats långsamt in i städers dagvattenhantering. Ytterligare forskning krävs för att öka förståelsen för hur implementation av blå-grön infrastruktur kan ske. Studiens syfte är att identifiera möjligheter och hinder vid implementering av blå-gröna lösningar i kommunerna Malmö och Växjö. Studien grundades på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma personer inom respektive kommuners dagvattenhantering. Studiens resultat visar på att trots många möjligheter för blå-grön infrastruktur så begränsas övergången till en mer hållbar dagvattenhantering av flertal hinder. Fler insatser inom utbildning, lagstiftning och samarbete kan öka implementationen av blå-grön infrastruktur och främja en mer hållbar dagvattenhantering.

Förr hade man inte problem med dagvattenhantering, eftersom den största delen av marken var infiltreringsbar, men när städerna började exploatera på 1900-talet, ökade hårda ytor som är en av de viktigaste bidragande orsakerna till dagvattenflödeökning. Sverige började tänka på framtiden och man försökte hitta de bästa lösningarna för att kunna göra städerna hållbara. Dagvattenhantering var en av de viktigaste beståndsdelarna i en hållbar utveckling och av den anledningen, började man tänka på möjligheten att hantera dagvatten lokalt. Malmö var en av de kommuner som började använda de ekologiska dagvattenlösningarna. Att använda öppna dagvattensystem var ett av de första valen i Malmö kommun för att minska översvämningsrisken, och förbättra stadens bild genom att öka det estetiska värdet. Dålig skötsel av ett vattendrag kan leda till olika problem såsom syrefattigt vatten, övergödning, igensatta bottnar vilkettillåter alger växa i vattendraget. Tyngdpunkten i vårt arbete ligger på algtillväxt/algblomning i öppna dagvattenanläggningar, vilka är de vanligaste orsakerna till förekomst av alger i öppna dagvattenanläggningar, samt vilka åtgärder och lösningar man kan använda sig av för att förebygga eller lösa detta problem.Tanken med detta arbete är att analysera algtillväxtproblem i två olika ekologiska dagvattensystem i två olika områden i Malmö kommun. Det första är ett konstgjort vattendrag och det andra är naturligt vattendrag för att påvisa om det förekommer alger i de två systemen. Samt att analysera behovet av en skötselplan för dagvattenhantering och vilka åtgärder man ska vidta för att reducera algtillväxten i dessa två olika vattendrag. Det första är Västra hamnens öppna dagvattensystem som är ett helt konstgjort dagvattensystem. Det andra är Toftanäs öppna dagvattensystem, som är ett av de mest kända dagvattensystemen i Sverige som efterliknar naturliga ekosystem. Arbetet visar historiken kring hur de både systemen uppkom fram till hur de ser ut och fungerar idag. Med hjälp av litteraturstudier kunde det beskrivas olika viktiga begrepp som brukar samlas under huvudbegrppet öppna dagvattensystem. Vidare har det analyserats vattenkretslopp i naturen, och hur det samspelar med vegetationen för att utjämna nederbörden eller dagvatten i tätorter.Djupintervjuer med olika experter vad gäller de ritningar och handlingar som beskriver de båda systemen, i kombination med litteraturstudier, hjälpte oss att komma fram till följande resultatDe vanligaste orsakerna till algtillväxt i öppna dagvattenanläggningar är värme och solljus, lugnt vatten, näringsrikt vatten och olämpligt vattendjup i dammarna. För att få en optimal rensningseffekt i öppna dagvattenanläggningar, samt att öka det estetiska värdet i dammarna, bör det finnas en färdig skötselplan redan innan byggnationen påbörjas. Det är viktigt att anlita entreprenörer eller personer med goda kunskaper och med erfarenhet som vet exakt hur en skötselplan ska hanteras och justeras, efter områdets och dammarnas behov. Skötselplanen förklarar hur och när man ska utföra skötselåtgärder. Algtillväxt eller algblomning i öppna dagvattenanläggningar kan både förebyggas och reduceras, genom att utföra olika åtgärder liksom bland annat:5Dammarnas vattendjup ska vara tillräckligt stort, dammarnas längd ska vara dubbelt så lång som bredden (längd-bredd förhållanden 2:1), dammarna ska ansluta till en våtmark för att minska närsalter i vattnet innan det når dammarna, förstärkning av närvaron av naturligt vatten i dammarna, öka uppehållstiden i dammarna (hög vattenbelastning), dammarnas botten ska vara riklig med varierade växter, samt öka det biologiska ekosystemet i dammarna. / When the cities began to develop in the 1900s increased storm water flow. Sweden began to think about the future and they were trying to find the best solutions to make cities sustainable. Storm water management was one of the key elements of sustainable development and for that reason; people started thinking about the ability to manage storm water locally. Using open storm water system was one of the first elections in Malmö municipality to reduce flood risk and improve the city's image by increasing the aesthetic value. Poor maintenance of a water body can lead to various difficulties such as oxygen-poor water, eutrophication, clogged bottoms that allow algae to grow in the watercourse.The significance of this work is on algal growth / blooms in open storm water facilities, which are the most common causes of algae in open storm water facilities and the steps and solutions you can use to prevent or solve this problem. Based on interviews with various experts regarding the plans and documents that describe the two systems, in combination with literature studies, it helped us to reach the following result:Algae growth or algal blooms in the open storm water facilities can both be prevented and reduced by performing various actions such as including;Dam water should be sufficiently large, dust the length should be twice as long as the width (length-to-width ratios of 2:1), the dams will connect to a wetland to reduce nutrients in the water before it reaches the dams, reinforcing the presence of natural water in the ponds, increasing the residence time in the ponds (high water stress), dust the bottoms should be abundant with diverse flora, and increase the biological ecosystem. It is also important to hire contractor/ people with good knowledge and experience to know exactly how a management plan should be handled.

Our planet stands before many great challenges, where climate change and urbanization are two of the major challenges. One of the challenges due to climate change is the increased amount of precipitation and of extreme rainfall, which creates a higher amount of stormwater within the urban areas and an increased risk of urban flooding. Urbanization and an increasing global population put pressure on the environment as more land is exploited and existing urban areas are further developed and densified. Urban areas are already under high pressure to handle the risks of climate change, therefore is climate change adaptation prominent to create more resilient and sustainable urban areas, where stormwater management is one of the challenges that need to be tackled. The aim of this study is to answers one main research question and three sub research question about enablers, barriers, and key factors regarding planning, designing, and implementing sustainable urban drainage systems in the built environment. The used methods are literature study research and multiple case study research. Five case study areas where studied to gather knowledge about areas that have implemented sustainable urban drainage systems. Lessons learned for each of the case study areas where gathered and connected to the literature and used to answer the research questions. The gathered knowledge from the literature and case studies where used to compile recommendations of how a sustainable urban drainage system could be planned and implemented at a pilot study area, which is Välsviken in Karlstad, Sweden. To be able to achieve a sustainable and resilient urban drainage system, that can handle the challenges of climate change and urbanization, it is important that the stormwater planning process is changing. It is crucial to implement facilities and systems that are sustainable, multifunctional, and flexible. The planning process needs to use planning and costing approaches that include flood mitigation and co-benefits, in the long-term and short-term simultaneously. Implementation of sustainable urban drainage systems also needs to be enabled in new areas or being retrofitted into already exploited areas. This could make it possible to create urban areas that are able to tackle the challenges of climate change and urbanization, and create multifunctional, sustainable, and flood mitigated urban areas. / Vår planet står inför många stora utmaningar, där klimatförändringar och urbanisering är två av dessa. En av utmaningarna med avseende på klimatförändringarna är den ökade mängden av nederbörd och extrema regntillfällen, vilka bidrar till större mängder dagvatten i urbana områden och en ökad risk för översvämningar. Urbaniseringen och det ökande antalet invånare globalt sätter press på miljön eftersom mer landyta exploateras och nuvarande urbana områden fortsätter att bebyggas och förtätas. De urbana områdena har redan stora utmaningar med att hantera riskerna med klimatförändringarna. Klimatanpassning är därför viktigt för att skapa mer resilienta och hållbara urbana områden, där dagvattenhanteringen är en av utmaningarna som behöver hanteras. Målet med denna studie är att besvara en övergripande forskningsfråga och tre underliggande forskningsfrågor om möjliggörare, barriärer och nyckelfaktorer gällande planering, design och implementering av hållbara urbana dagvattensystem i den bebyggda miljön.  Metoderna som användes var litteraturstudie och multipel fallstudie. Arbetet började med litteraturstudien och sedan genomfördes en fallstudie där fem områden som implementerat hållbara urbana dagvattensystem undersöktes. Lärdomar från varje område sammanställdes och kopplades samman med den andra litteraturen för att besvara forskningsfrågorna.  Utifrån litteraturen och fallstudierna sammanställdes rekommendationer för hur ett hållbart urbant dagvattensystem kan planeras och implementeras inom ett utvalt studieområde, vilket är Välsviken i Karlstad, Sverige.   För att åstadkomma ett hållbart och resilient urbant dagvattensystem, som kan hantera utmaningarna gällande klimatförändringar och urbanisering, är det viktigt att planeringsprocessen för dagvatten ändras. Det är viktigt att implementera anläggningar och system som är hållbara, multifunktionella och flexibla. Planeringsprocessen behöver använda planerings- och kostandsmetoder som inkluderar översvämningsanpassning och sidofördelar, både långsiktigt och kortsiktigt samtidigt. Man behöver också möjliggöra implementering av hållbara urbana dagvattensystem i nya områden eller anpassa områden som redan är bebyggda. Detta kan bidra till att skapa urbana områden som kan hantera klimatförändringarnas och urbaniseringens utmaningar, och skapa multifunktionella, hållbara och översvämningssäkrade områden.