No description available.

Sammanfattning Den blivande mamman möter många olika enheter i vårdkedjan och var och en av dessa enheter spelar stor roll för amningen. All vårdpersonal som på ett eller annat sätt arbetar med amning ska ha kunskap om WHO:s " Tio steg till lyckad amning" och arbeta efter denna amningsstrategi för att skapa gynnsamma förutsättningar för att kunna hjälpa, stödja och uppmuntra mamman vid amningen. Syfte: Att undersöka vårdpersonals inställning till amningsstödet de ger. Design/Metod: För att genomföra studien valdes en kvantitativ, deskriptiv och jämförande design som genomfördes i form av en tvärsnittsstudie. Mätningen utfördes med hjälp av webbenkäter innehållande frågor med fokus på inställningar till det amningsstöd man ger. De faktorer som mättes var faciliterande, engagerande, följsam och amningsvänlig. Sammanlagt var det 81 personal som svarade på enkäten. Resultat: Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan de respondenter som genomgått extra amningsutbildning utöver sin yrkesutbildning och de som inte hade gjort det. Dessa respondenter hade högre poäng på det faciliterande förhållningssättet. Det fanns också en skillnad mellan Barnkliniken och Kvinnokliniken hur de skattades sig själva på det faciliterande och engagerande förhållningssättet, på så vis att Kvinnoklinikens personal skattade sig högre på det faciliterande och Barnkliniken på det engagerande. Slutsats: Studien visade att vårdpersonals inställning till amning varierade beroende på om man hade extra amningsutbildning eller inte. Det förfaller som att amningsutbildning kan påverka vårdpersonalens amningsstöd till att bli mer evidensbaserat. Nyckelord: Amning, amningsstöd, vårdpersonal, inställningar. / Abstract The expecting mother is exposed to a variety of different units within the healthcare system and each one of them plays a major role in breastfeeding support. All healthcare professionals who are involved in breastfeeding support should have knowledge of WHO’s "Ten steps to successful breastfeeding" and work in accordance with this strategy to create favorable conditions to be able to help, support and encourage the mother during breastfeeding. Aim: To examine healthcare professional’s attitude toward the breastfeeding support they provide. Method: To conduct the study, a quantitative, descriptive and comparative design was chosen in the form of a cross- sectional study. The measuring was conducted using online questionnaires containing questions with focus on the attitudes toward the breastfeeding support one provides. The factors that were measured were facilitative, engaging, responsive and breastfeeding friendly. Overall, 81 staff completed the questionnaire. Results: The result showed that there was a significant difference between the respondents who had participated in additional breastfeeding training in addition to their professional training and the ones who had not. Respondents with additional breastfeeding training had higher scores on the facilitative approach. These was also a difference between the Children’s Clinic and the Women’s Clinic on how they scored their own facilitative and engaging approach, the staff at the Women’s Clinic scored themselves higher in facilitative and the Children’s Clinic in the engaging approach. Conclusion: The study showed that healthcare professional’s attitude toward breastfeeding varied depending on if they had additional breastfeeding training or not. It appears that breastfeeding training can affect healthcare professional’s breastfeeding support to become more evidence-based. Keywords: Breastfeeding, breastfeeding support, healthcare personal, attitudes

Sammanfattning Denna studie syftade till att undersöka hur pedagoger, barn och vårdnadshavare ställer sig till användandet av IKT på tre förskolor, samt hur förskolans styrdokument ställer sig till IKT. Denna studie är en intervjustudie. Vi samlade in studiens data genom 22 semistrukturerade kvalitativa intervjuer, åtta intervjuer med pedagoger, åtta intervjuer med barn och sex intervjuer med vårdnadshavare. Den insamlade datan har sedan tematiskt analyserats och presenterats utefter studiens forskningsfrågor samt analyserats och diskuterats utefter ett sociokulturellt forskningsperspektiv. Resultaten som framkom i studien var att i överlag så är pedagoger positivt inställda, med vissa invändningar om att det ska finnas tidsbegränsningar samt att det ska balanseras med andra aktiviteter i förskolan. Barnen tyckte att användandet av IKT var roligt, främst när det gäller spel, men de hade även en förståelse kring att det gick att lära sig saker med hjälp av IKT. Vårdnadshavarna uttryckte att IKT används hemma på olika sätt och de var positiva till IKT så länge det fanns ett syfte med användandet. Gällande digital kompetens så ansåg vårdnadshavarna att det är viktigt men att det inte fick bli för mycket fokus på att barnen skulle utveckla detta.

Sedan klimataktivisten Greta Thunberg påbörjade sin skolstrejk har tusentals människor följt i hennes spår och protesterat för en mer hållbar framtid. Dessa protester, i vilka barn har varit i fokus, har genererat stor uppmärksamhet i media och tagit sig in som samtalsämne hos gemene man. Uppstasen ämnar undersöka hur den senaste tidens synlighet av klimat- och miljöproblem påverkar studenters inställningar och uppfattningar kring ämnet. Studien tillämpar en kvalitativ metod där tio studenter mellan 21 och 25 år har djupintervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. Resultatet som visade sig från intervjuerna var att studenterna ansåg att klimat- och miljömedvetenhet hade blivit trendigt och att denna trend intensifierats på grund av miljöaktivisten Greta Thunberg. I trenden samtalades det mycket kring frågorna, både bland vänner och familj men även i media. Båda områden där synligheten hade ökat påverkade studenternas uppfattningar kring klimatkrisens aktualitet och således även betydelse, samt inställningar till hur man bör bete sig för att hantera den.

No description available.

Överkonsumtion av alkohol är ett globalt problem som ökar risken för insjuknandet i flera sjukdomar, därmed kommer personer med substansbrukssyndrom i kontakt med många delar av hälso- och sjukvården. Patienter med substansbrukssyndrom upplever att de inte erhåller vård på samma villkor som andra. Syftet med litteraturstudien var att utforska sjuksköterskors inställningar vid vårdandet av personer med substansbrukssyndrom utanför specialiserad beroendevård. En systematisk litteraturstudie med beskrivande design användes som metod för att besvara syftet.  Resultatet består av två kategorier: “Sjuksköterskors inställningar till att vårda patienter med substansbrukssyndrom” och “Sjuksköterskors känslomässiga reaktioner av att vårda patienter med substansbrukssyndrom”. Kategorin ”Sjuksköterskors känslomässiga reaktioner av att vårda patienter med substansbrukssyndrom” bygger på fyra subkategorier: negativa aspekter, positiva aspekter, bristande kunskap och samtal om alkohol. Inställningen till att vårda patienter med substansbrukssyndrom var övervägande negativ. En förbättring av sjuksköterskors kunskaper om omvårdnad vid substansbrukssyndrom skulle kunna bidra till en bättre vårdupplevelse för både sjuksköterska och patient. / Overconsumption of alcohol is a global health issue that increases the risk for several physical and mental health conditions. People who suffer from alcohol dependence will therefore often come in contact with different instances within the health care system. Patients suffering from substance dependence might experience that they don’t receive equal care compared with other patients. The aim of the study was therefore to explore how nurses in general healthcare experience caring for patients suffering from substance dependence in general healthcare, outside of specialized care. A systematic literature review was used to answer the aim of the study. The result consists of two categories: "Nurses' experiences of caring for patients with substance use disorder" and "Nurses' emotional reactions of caring for patients with substance use disorder". The category "Nurses' emotional reactions of caring for patients with substance use disorder" is based on four subcategories: negative aspects, positive aspects, lack of knowledge and discussion about alcohol. Attitudes of caring for patients with substance dependence were predominantly negative. An improvement in nurses' knowledge could contribute to a better care experience for both nurse and patient.

Bakgrund: Trycksår har alltid funnits inom vården och delas in i fyra grader. Trycksår utvecklas då ischemi uppstår över benutskott. Immobilitet och tryck orsakar ett minskat blodflöde. Det finns flera risker som bidrar till att trycksår uppstår. Det finns även flera bedömningsinstrument för att underlätta sjukvårdens bedömning av riskpatienter. Trycksårsförebyggande åtgärder inkluderar lägesändring, nutritionsåtgärder, tryckavlastande material så som madrasser och kuddar. Kunskaperna kring detta är bristande bland vårdpersonalen och det råder även blandade inställningar hos vårdpersonalen. Dock är det oklart hur dessa inställningar påverkar och relaterar till trycksår. Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens inställningar och kunskaper till trycksår.Metod: Metoden bestod av en systematisk litteraturöversikt där kvalitativa och kvantitativa studier genomgicks. Urvalet bestod av sju kvantitativa och tre kvalitativa studier. Dessa analyserades och subteman och teman uppdagades.Resultat: Resultatet består av tre huvudteman med respektive subteman. Huvudtemat Kunskaper gällande trycksår beskriver samband mellan kunskaper och inställningar samt dess påverkan på arbetet med trycksår. Högre utbildning visade på en mer positiv inställning till trycksårarbete. Erfarenhet påverkade även inställningen positivt till trycksårarbete. Det uttrycks även vilja att erhålla vidareutbildning kring trycksår. Huvudtemat Trycksårsprevention beskriver hur den bristande kunskapen påverkar vårdpersonalens inställning till trycksårsprevention. De negativa inställningarna till prevention leder till en lägre prioritering av arbetet. Vårdpersonal ser ej samband mellan trycksår och patientlidande. Huvudtemat Vårdteamet beskriver vårdpersonalens okunskap kring kompetensbeskrivningar och uppdelning av ansvarsområden. Vårdpersonalens bristande samarbete uppdagas som en viktig komponent till bristfälligt arbete med trycksår.Diskussion: Metoddiskussionen tar upp möjliga felkällor och tolkningar som görs samt hur dessa påverkar resultatet. Resultatet diskuteras utifrån Virgina Hendersons modell om Grundprinciper för patientvårdande verksamhet.

Syftet med den här studien var att vinna kunskap om och ge en bild av hur lärare på 2 landsbygdsskolor och 2 centrala skolor upplevde att deras inställning i matematik påverkar elevernas inlärning i ämnet. Med studien ämnade jag även att belysa hur dessa lärare såg på kursplanen för matematik och hur dessa 4 lärare jobbade mot den. I studien tas det även upp hur dessa lärare anser att matematiken bör läras in för bästa resultat. Metoden som användes var av kvalitativ karaktär där jag använde mig av intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag intervjuade sammanlagt 4 lärare, 3 kvinnor och 1 man på 2 landsbygdsskolor och 2 centrala skolor i en mindre kommun i sydöstra Sverige. Resultatet visade att båda lärarna på landsbygdskolorna ansåg att deras inställningar till matematiken påverkar eleverna medan en av de centrala skolornas lärare var likasinnad inställd som landsbygdskolornas. Den andra läraren på den centrala skolan var av uppfattningen att dennes inställning till ämnet inte påverkade eleverna nämnvärt. Angående kursplanen i matematik var alla lärare av ungefär samma åsikt. Samtliga ansåg att det var viktigt att man som pedagog är medveten om vad som står i dessa, men att de jobbade på olika sätt mot att uppnå målen i den. Hur man på bästa sätt skulle lära ut matematik var lärarna på landsbygdsskolorna av samma åsikt medans de två centrala skolornas lärare såg olikt på hur man på bästa sätt skulle undervisa i matematik. Sammanfattningsvis kan alltså sägas att det finns vissa olikheter mellan de centrala skolornas och lärares på skolorna på landsbygdens uppfattning om fenomenet, men det finns även likheter.

Sustainable development has become more important because the world has realized that changes are needed to protect the environment. It is essential that companies increasingly engage in long-term thinking and take responsibility for the environment. The aim of this study is to determine the approach manufacturing companies and investors have toward sustainability and sustainable investments. The theoretical frame of reference describes approaches within sustainable investments and various instruments within CSR. The study then introduces two theories: the legitimacy theory and the stakeholder theory. These theories can strengthen the CSR approaches in sustainable investments. The study consists of a qualitative research approach since the focus of the study is approaches within sustainability. Furthermore, interviews were conducted with seven different companies to gain views from companies active in different industries. In the empirical study, all seven interviewed companies are introduced and all the collected data is presented. To clarify the empirical study, each company is given its own section to highlight their approaches. The empirical study then presents the similarities and differences between manufacturing companies and investors regarding the research question. After the theory and the data were analyzed, the study concludes that companies relate to sustainability to meet stakeholder expectations. The manufacturing companies and investors work within sustainably as CSR has become an increasingly important area in the business world. A company must consider what the market and stakeholders demand in a sustainable market.

Syftet med arbetet var att undersöka lärares inställningar till utomhuspedagogik. Genom att belysa möjligheter och redogöra för hinder för utomhuspedagogisk verksamhet kan arbetet inspirera och motivera lärare och lärarstudenter till att använda sig av utomhuspedagogik, samt skapa diskussion. Den datainsamlingsmetod som använts i detta arbete är en webbaserad enkätundersökning som distribuerats via mejl till skolor i Stockholm. Resultatet visar att samtliga lärare som svarade ser möjligheter med utomhuspedagogik där ökad förståelse, möjligheten att upptäcka och uppleva naturen samt hälsofrämjande aspekter är de mest framträdande. Resultatet visar att det största hindret är bristen på personal. Resultatet visar även att lärare på skolor i innerstaden, upplever närmiljön som ett större hinder än lärare på skolor utanför innerstaden. Min undersökning visar på flera möjligheter med utomhuspedagogisk verksamhet.