Syftet med följande arbete är att ta reda på hur det särskilda stödet i matematik ser ut i två olika kommuner. Vi vill även ta reda på hur matematikundervisningen ser ut i förhållande till de förmågor som undervisningen i matematik ska fokuseras på att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras på totalt sex fallbeskrivningar där observation och intervju är metoderna vi använder för att få fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till när det gäller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet är Griffins (2007) teorier om de tre världarna – världen av verkliga kvantiteter, världen att räkna och världen av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, språket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att det särskilda stödet i matematik aldrig kan se likadant ut för alla, men att i de fall där det särskilda stödet sker utanför klassens ram finns viktiga faktorer att ha i åtanke. För att eleverna ska ha samma förutsättningar som sina klasskamrater att uppnå kunskapskraven i matematik ställer det särskilt stora krav på läraren, då denne inte har stöd i de normal- och högpresterande eleverna för att de svagare ska kunna utvecklas via den proximala zonen. Vidare ligger det ett stort ansvar på läraren att se till att matematiska samtal sker, så att eleverna utvidgar sitt matematiska ordförråd. Samtalet är grunden för att träna förmågorna i kursplanen i matematik, vilket leder till matematisk förståelse. Genom att använda öppna frågor i matematikundervisningen kan alla förmågor i kursplanen i matematik utvecklas.

This study is part of an international project, The Third Wave Project. The project aims to conductstudies with students of different cultures to see what they value as important in mathematics andmathematics learning. Part of the project involves carrying out a survey, the WIFI study. The WiFistudyaims to examine values of mathematics teaching that may affect student learning. The valuesthat are examined in this study are based on the mathematical values which are described by Bishop(1991). The WiFi-study conducted in Sweden will explore the values that may be typical of a Swedishcontext. This work is part of the Swedish group's work in translating the WiFi study to a Swedishcontext. One way to do this is to examine whether and how the values are represented in thecurriculum for the Swedish compulsory school.The aim of this study is to identify the implications of how the use and choice of words in thecurriculum explicitly or implicitly highlights values. This is done through a critical discourse analysis.In this work it is discussed how the values is used both explicitly and implicitly in the curriculum.

Syftet med den här studien var att vinna kunskap om och ge en bild av hur lärare på 2 landsbygdsskolor och 2 centrala skolor upplevde att deras inställning i matematik påverkar elevernas inlärning i ämnet. Med studien ämnade jag även att belysa hur dessa lärare såg på kursplanen för matematik och hur dessa 4 lärare jobbade mot den. I studien tas det även upp hur dessa lärare anser att matematiken bör läras in för bästa resultat. Metoden som användes var av kvalitativ karaktär där jag använde mig av intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag intervjuade sammanlagt 4 lärare, 3 kvinnor och 1 man på 2 landsbygdsskolor och 2 centrala skolor i en mindre kommun i sydöstra Sverige. Resultatet visade att båda lärarna på landsbygdskolorna ansåg att deras inställningar till matematiken påverkar eleverna medan en av de centrala skolornas lärare var likasinnad inställd som landsbygdskolornas. Den andra läraren på den centrala skolan var av uppfattningen att dennes inställning till ämnet inte påverkade eleverna nämnvärt. Angående kursplanen i matematik var alla lärare av ungefär samma åsikt. Samtliga ansåg att det var viktigt att man som pedagog är medveten om vad som står i dessa, men att de jobbade på olika sätt mot att uppnå målen i den. Hur man på bästa sätt skulle lära ut matematik var lärarna på landsbygdsskolorna av samma åsikt medans de två centrala skolornas lärare såg olikt på hur man på bästa sätt skulle undervisa i matematik. Sammanfattningsvis kan alltså sägas att det finns vissa olikheter mellan de centrala skolornas och lärares på skolorna på landsbygdens uppfattning om fenomenet, men det finns även likheter.

BAKGRUND:Idén till denna undersökning väcktes under ett litteraturseminarium som behandladebedömning av elevers kunskaper i matematik. Vi blev särskilt intresserade av de nationelladiagnosmaterialen i matematik för de lägre åldrarna. Som blivande lärare ville vi ta chansenatt få mer kunskap om dessa.SYFTE:Vår avsikt är att undersöka de nationella diagnosmaterialen i matematik, som inriktar sig motgrundskolans lägre åldrar, i relation till kursplanen i matematik och i relation till aktuellmatematikdidaktisk forskning.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod med inspiration av komparativ textanalys.RESULTAT:Vi kom i vår undersökning fram till att inget av diagnosmaterialen diagnostiserar hela detkunskapsinnehåll som enligt kursplanen i matematik skall ingå i grundskolansmatematikundervisning upp till år 5. Inte heller tar de hänsyn till alla de fem uttrycks- ochrepresentationsformer som utgör den matematikdidaktiska forskningen i vår undersökning. Enanvändning av dylika material kräver en medvetenhet hos användaren.