Idrottsevenemang lyfts ofta fram som något som medför positiva ekonomiska effekter för destinationen som arrangerar det. Regeringen fattade dock beslut om att inte arrangera fotbolls-EM 2016 och denna studie berör allmänhetens uppfattning av den här typen av arrangemang. Närmare bestämt är det övergripande syftet med föreliggande studie att studera boende på den svenska västkustens inställning till ett Fotbolls-EM i Sverige. För att uppnå denna målsättning kommer följande forskningsfrågor att besvaras: Vilken inställning har invånare på den svenska västkusten till ett Fotbolls-EM i Sverige? Vilka positiva konsekvenser ser de att detta kan ge för samhälle och ekonomi? Vilka negativa effekter ser de att detta kan ge för nationen? Studiens teoretiska ramverk kretsar kring sportturism och de komponenter som ingår i detta forskningsfält. Vidare förklaras att samhällsutvecklingen och den ökade globaliseringen har inneburit en stor ökning av sportturism runt om i världen. För att ge läsaren en inblick i huruvida idrottsevenemang historiskt sett varit ekonomiskt hållbara för värdnationen, presenteras resultat från tidigare evenemang där trenden pekar på en uppgång sedan av mitten av 1980-talet. Sociala och sociokulturella faktorer tas också upp för att förklara för läsaren hur sportevenemang faktiskt kan bidra till ett bättre samhälle och hjälpa den enskilde individen.

The main aims of this study is from a gender perspective identify possible reasons why so many men compared to women visited the European football Championship in Poland/Ukraine 2012. The study also aims to classify European Championship visitors from their primary purpose with the trip. To be able to answer the study's purpose and issues, it is important that we get an understanding of the phenomenon so that we can clearly express an opinion on this phenomena. This meant that we chose to use qualitative methods designed to give a deeper insight into what is being investigated. We made use of both deep, email and telephone interviews with our respondents. The six respondents are evenly distributed between the sexes. The selection was made through the snowball method. We also used a constructivist scientific approach where we conducted a qualitative analysis that encodes the significant statement as we got from the interviews. When studied the sport tourism we used scientific articles concerning what sport tourism is. This theory also identified how these tourists can be categorized. There are different types of visitors who have different goals with their trip to European Championship in Poland / Ukraine. We have classed these tourists from their primary purpose of the trip where some visitors were in Europe championship to see the football that was played while others were there to experience the event surrounding the football. To be able to identify possible reasons why more men than women visited the European Championships in Poland / Ukraine, we used Pierre Bourdieu's gender theory that deals with how the male dominance creates a power relationship between the sexes. The result that emerged from this study is that a male jargon dominated in the European championship. To identify possible reasons in why this appears we used gender theories. The male dominance (gender theory of Bourdieu) explained that there is a strong male jargon which is a system of norms that determines what is an acceptable behavior. It's a man-centered world where the male behavior is a preference that determines the conditions in terms of what is socially acceptable. A male jargon appears when men are in a clear majority. The results also show that women fall into a subordinate role in an environment where a male jargon occurs resulting in the fact that women feel uncomfortable showing up in a role where they are expected to correct themselves in the hierarchy. We have also been able to identify possible reasons from a gender perspective why more men than women visited the European Championship in Poland / Ukraine 2012.

Den här kandidatuppsatsen granskar fördelningen av utrymmet på sportsidorna utifrån könstillhörighet. Vi undersöker hur mycket utrymme som tilldelas herrarnas respektive damernas slutspelsperioder under Europamästerskapen i fotboll år 2012, 2013, 2016 samt 2017 i Dagens Nyheter, Aftonbladet och Expressen. Vidare undersöker vi om det förekommer skillnader i rapporteringen om manliga respektive kvinnliga fotbollsspelare i Dagens Nyheter och Expressen år 2016 och 2017. Slutligen diskuterar vi frågan gällande på vilket sätt Dagens Nyheters och Expressens rapportering under slutspelen i fotbolls-EM år 2016 och 2017 bidrar till att upprätthålla de etablerade könsrollsuppfattningarna. Uppsatsen utgår från ett genusperspektiv och redogör för en del av den tidigare forskning som finns inom området genus. För att besvara frågeställningarna används kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ diskursanalys. Resultatet av vår kvantitativa analys är att herrarnas mästerskap värderades högre ur ett nyhetsvärderingsperspektiv och tilldelades mer utrymme än damernas mästerskap. Den kvalitativa diskursanalysen visar att det under herrarnas mästerskapsår rapporteras om enbart män, medan det under damernas år rapporteras om båda könen. Den kvalitativa analysen visar därmed att männen tilldelas mer plats i medierna än kvinnorna. Detta överensstämmer med resultatet av vår kvantitativa analys, samt den tidigare forskning som lyfts fram i vår studie. Slutsatsen är att herrarna är överrepresenterade på sportsidorna samt att medierna upprätthåller de etablerade könsrollsuppfattningarna.

Tidigare forskning har visat att medias rapportering om olika länder, kulturer och etniciteter skiljer sig åt beroende på vad och vilka som porträtteras, vilket i synnerhet förtydligas kring framställningen av avvikande kulturer. Kunskap kring dessa förhållanden problematiseras även i sportsliga sammanhang, där forskning bland annat tittat närmare på medierepresentation utifrån ett ”vi” och ”dem”-tänkande. Information kring hur media valt att konstruera landslag utifrån ett regionalt perspektiv, är dock inte lika utbrett. Denna studies syfte är därför att undersöka hur landslag under fotbolls-VM i Qatar 2022 porträtteras inom svensk sportjournalistik. Vidare behandlar studiens frågeställningar mer specifikt hur landslag från MENA-regionen (en engelskspråkig förkortning av länder från ”Mellanöstern och Nordafrika”), respektive Europa konstrueras i Expressen och Aftonbladets rapporteringar, och hur dessa skildringar kan förstås utifrån ett postkolonialt perspektiv. För att på ett djupare plan analysera dessa mediers rapporteringar, har diskursteorin tillämpats i undersökningen. Samtidigt har den postkoloniala teorin använts för att utröna historiska och kulturella förklaringar till mediernas skildringar. En kritisk diskursanalys har vidare tillämpats som metod för denna studie, med utgångspunkt i ett analysschema.  Resultatet visar att svensk sportjournalistik avviker i sin rapportering under mästerskapet, där yttre faktorer såsom politiska aspekter i stor utsträckning syns i texterna som behandlar landslagen från MENA-regionen. Medan sportsliga företeelser i synnerhet kommer till bruk i texterna som redogör för europeiska landslag. Studien visar även att de sportsliga resultaten redogörs på olika sätt beroende på vilka landslag som det rapporteras om. Anledningarna till dessa olikartade skildringar kan möjligen förklaras i den kulturella närhet respektive avstånd, som svensk sportjournalistik har till Europa (västerlandet), samt MENA-regionen (orienten).

From the very beginning, there were negative reactions when Qatar and Russia were chosento host a FIFA World Cup each. The criticism against both World Cups grew over time,thanks in no small part due to how migrant workers building the stadiums in both countrieswere treated. The purpose of this thesis has been to examine whether or not Edward Said'stheory of postcolonialism and Imannuel Wallerstein's theory on civilization in eurocentrismhave played a part in how the Swedish media chose to cover both World Cups. In this thesis,the two biggest newspapers in Sweden, “Aftonbladet” and “Dagens Nyheter” were used inthe analysis. The method used was a comparative case study, in which articles and quotesregarding Qatar and Russia were compared and then analyzed. The analysis revealed that,although these theories and stereotypes could have played a role in how the Swedish mediareported on the World Cups, the results were inconclusive, meaning that no conclusion onwhether postcolonial or eurocentric stereotypes played a role in the media coverage could beconfirmed.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur föräldrars beteende upplevs av tränare inom barn och ungdomsfotboll, på vilka sätt tränare upplever att det påverkar dem och hur tränare tycker att idrottsrörelsen ska arbeta med att skapa bättre föräldrabeteenden. Nedan är frågorna som vi vill ha besvarade i denna uppsats. <ul type="disc">Hur påverkar föräldrarna tränarnas arbetssituation? Vilka strategier använder sig tränarna av för att bygga relationer med föräldrarna? Hur vill tränare att föräldrar ska bete sig? Metod Studiens ansats är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Med hjälp av en tematisk analys undersöktes fotbollstränarnas upplevelser av föräldrarnas beteenden. Målsättningen var att få svar på ovanstående frågeställningar och djupare förståelse för hur fotbollstränare upplever föräldrarnas beteenden varför vi anser att semistrukturerade intervjuer var det bäst lämpade tillvägagångssättet. Urvalsgruppen bestod av sju aktiva fotbollstränare i Stockholmsområdet med minst två års tränarerfarenhet i barn- och ungdomsfotboll. Resultat Resultatet visar att tränarna upplever att de flesta föräldrar hade tillit och förståelse för deras arbete och att de engagerade sig och hjälpte till mycket med sådant som underlättar och stödjer tränarnas arbete i form av skjuts, material och cuper. Vidare visar studien att det endast var några enstaka föräldrar som var oengagerade. Tränarna var eniga om att med tydlighet, längre framförhållning och god kommunikation så kunde man bygga bra relationer med föräldrarna. Slutsats Engagemanget varierade bland föräldrarna men i det stora hela var det av positiva uppslag. Resultatet visar att fotbollstränarna och föräldrarna kunde hamna i diskussioner om speltid, laguttagning och spelverksamhet och det upplevde tränarna som mindre önskvärt. Framgångsfaktorn för att upprätthålla bra relation med föräldrarna var genom att ha fler föräldramöten och träffar under säsongens gång. Det som tränarna önskade sig var pålitliga och stöttande föräldrar i både medgång och motgång.

Denna studie syftar till att undersöka och utforska de sociala, ekonomiska och ekologiska effekterna av att arrangera ett sportevenemang. Studien fokuserar på FIFA:s världsmästerskap 2014 och dess effekter på värdlandet Brasilien. Studien kommer att undersöka underliggande faktorer bakom idrottsevenemanget och om världsmästerskapet har bidragit eller hindrat utvecklingen av Brasiliens hållbara utveckling. FIFA-VM är det högst betraktade sportspektaklet som sammanför fotbollsfans över hela världen. VM associeras med glädje, stolthet, underhållning och har även en kulturell betydelse. Studien analyserar effekterna av att bygga och rekonstruera infrastruktur och arenor. Investeringar och statlig finansiering som kunde ha lagts på den offentliga sektorn såsom utbildning- och hälsosektorn lades istället på byggprojekt inför VM. Dessa byggprojekt medförde bland annat tvångsvräkningar, avhysning av människor, ökad marginalisering av människor, utnyttjande av billig arbetskraft och nedrivning av byggnader av historiskt och kulturellt värde. Resultatet belyser fördelar och nackdelar med att vara värd för VM. Studien undersöker även de ekonomiska fördelarna av att arrangera ett mega-evenemang såsom FIFA:s världsmästerskap. / This study aims to examine and explore the social, economic and ecological effects of hosting sports events. It will focus on the FIFA world cup 2014 and its effects on its host nation, Brazil. The study will explore the underlying factors behind the sports-event and whether the world cup has contributed or hindered the development of Brazils sustainable development. It seeks to understand the environmental impact of reconstructing infrastructure and implementation of arenas. The FIFA world cup is the highest viewed sports spectacle that connects football fans all over the world. It is strongly linked with joy, pride and entertainment that also holds cultural significance. In contrast, the preparation for hosting the world cup includes reconstructions of the city’s infrastructure. These redevelopment projects consisted of forced evictions, disposing of people, ostracization and further marginalization of people, cheap labor, demolishing buildings of historical and cultural value. Violations of human rights took place in order to host the event. It also diverted state funds from the education and health sector which were invested in building grandiose arenas. The result highlights the advantages and disadvantages of hosting the world cup. It will discover its effects on the country’s economy, whether it profits from hosting such an event.

Uppsatsens syfte har varit att studera uttryck för banal nationalism i svenska dagstidningar under världsmästerskapen i fotboll för herrar i USA 1994. Dels för att vidga begreppet nationalism, dels bidra med exempel på hur den kan synliggöras i vardagliga sammanhang och därigenom riskerar reproducera nationella föreställningar. Uppsatsens teoretiska ramverk har varit Michael Billigs diskursteori banal nationalism med understöd av Marianne Winther Jørgensens och Louise Phillips begreppsmetaforer för nationella diskurser. För att kunna genomföra en fördjupad analys har uppsatsen haft kompletterande forskningsfrågor om hur Sveriges spelare och tränare samt hur Sveriges motståndarspelare och motståndartränare framställs i materialet. Empirin har bestått utav 157 publiceringar inklusive tidningarnas omslag fördelat över 26 utgåvor av Aftonbladet (9), Expressen (9) samt Dagens Nyheter (8). Analysen visar att banal nationalism i hög utsträckning, på ett till synes omedvetet sätt, varit del i utgåvornas publiceringar kring världsmästerskapen. De uttryck för banal nationalism som förekommer kan ses som försök till att skapa engagemang och intresse hos läsare, men dessa språkliga val bidrar likväl till att producera och reproducera en närmast självklar nationell gemenskap. Därtill är skildringar av Sveriges spelare och tränare likartad mellan tidningar och utgåvor, samt står i kontrast till skildringar av motståndare. De förstnämnda ges egenskaper såsom ödmjuka och lojala, kloka och beslutsamma. Motståndare porträtteras inte sällan som irrationella och oberäkneliga. Styrdokument och historiedidaktisk forskning föreskriver att en elevcentrerad undervisning bör bedrivas, vilket ställer krav på historielärare att vara förtrogen med begrepp som nationalism. Uppsatsen visar att nationella föreställningar på ett oreflekterat sätt kan produceras och reproduceras i till synes vardagliga sammanhang. Resultatet kan således anses bidra med ett angeläget perspektiv för blivande historielärare att reflektera över. / The purpose of this essay has been to study expressions of banal nationalism in Swedish media during the World Cup in the United States 1994. It is meant to expand the knowledge of nationalism in day-to-day life, and how nationalistic ideas might be reproduced and reinforced. The theoretic framework of this essay relies on Michael Billigs discourse theory of banal nationalism, supplemented by Marianne Winther Jørgensens and Louise Phillips theories on metaphors in relation to national discourse. The investigated material consists of 157 different kinds of publications including first pages spread over 26 issues of Aftonbladet (9), Expressen (9) and Dagens Nyheter (8). The analysis shows that banal nationalism is prominent in the issue’s printed materials during the World Cup. The portrayals of Swedish’s players and coach are similar between newspapers and issues and stand in stark contrast to portrayals of the opponents. First mentioned are characterized as humble, loyal, wise and determined. Opponents are often characterized as unpredictable and inconstant. These expressions can be seen as attempts to create engagement and involvement, but nevertheless they´re also a part of producing and reproducing an almost self-explanatory national community. Ruling school documents and history didactic research shows that student-centered learning is preferrable, which demands a history teacher who is confidant with terms like nationalism. This essay shows that national conceptions can be produced and reproduced in ordinary life situations, in a seemingly unreflected way. The results can therefore be considered a meaningful perspective for soon-to-be history teachers to reflect upon.

No description available.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i genus- och gestaltningsteori och målet var att redogöra för de eventuella skillnader som existerar i Aftonbladets rapportering om svenska herrlandslaget i fotboll och svenska damlandslaget i fotboll. Detta genomfördes med en kvalitativ textanalys av totalt 8 artiklar som skrevs och publicerades om de respektive landslagen inför herrarnas VM 2018 och damernas VM 2019. Resultatet från studien kom att bekräfta vår tes om att skillnader faktiskt förekommer. Resultatet från studien som genomfördes påvisar tydliga skillnader vad gäller såväl artiklarnas huvudsubjekt, samt från vems eller vilkas perspektiv som artiklarna är skrivna utifrån. En tydlig indikator på den (icke)rådande balansen i rapporteringen var rollen som Svenska Fotbollförbundet (SvFF) iklädde sig i samband med de båda mästerskapen. SvFF och dess representanter figurerade ofta i samband med rapporteringen om herrlandslaget men betydligt mer sällan i samband med rapporteringen om damlandslaget ett år senare. Strukturen i rapporteringen om herrlandslaget framstår mer omfattande och gedigen jämfört med den om damlandslaget, något som inger känslan av att det är förstnämnda är skrivet på grund av att det existerar ett läsintresse och det sistnämnda på grund av att det behöver skrivas. Flera identifierade faktorer i studien understryker och förstärker det faktum att manligt fotbollsspelande betraktas som norm och kvinnligt fotbollsspelande som något avvikande. / The aim of this study was to find and reveal the differences in the reports about the Swedish men’s national football team and the Swedish women’s national football team in one of Sweden’s biggest newspaper - Aftonbladet. The theories applied in the study were gender theory and Gestalt theory. A qualitative text analysis was used while we examined 8 articles written and published during the days before each national team played their first game in the FIFA World Cup 2018 and the FIFA Women’s World Cup 2019. The result based upon the study points towards differences in how (and who) Aftonbladet use as the main subject of the articles, and also obvious differences in regards of the perspective presented in the articles. A clear indicator of the non-existing balance in the World Cup-coverage was the role of Swedish Football Federation (SvFF). SvFF and its representatives figured mainly in the coverage about the Swedish men’s national team while barely nothing at all in the coverage about the Swedish women’s national team during their World Cup one year later. The overall structure of the coverage about the men’s national team appears more solid and extensive compared to the coverage on the women’s national team. Several identified factors in the study emphasizes and strengthens the fact that men’s football is seen as normative while women’s football is seen as something deviant.