Tidigare forskning har visat att medias rapportering om olika länder, kulturer och etniciteter skiljer sig åt beroende på vad och vilka som porträtteras, vilket i synnerhet förtydligas kring framställningen av avvikande kulturer. Kunskap kring dessa förhållanden problematiseras även i sportsliga sammanhang, där forskning bland annat tittat närmare på medierepresentation utifrån ett ”vi” och ”dem”-tänkande. Information kring hur media valt att konstruera landslag utifrån ett regionalt perspektiv, är dock inte lika utbrett. Denna studies syfte är därför att undersöka hur landslag under fotbolls-VM i Qatar 2022 porträtteras inom svensk sportjournalistik. Vidare behandlar studiens frågeställningar mer specifikt hur landslag från MENA-regionen (en engelskspråkig förkortning av länder från ”Mellanöstern och Nordafrika”), respektive Europa konstrueras i Expressen och Aftonbladets rapporteringar, och hur dessa skildringar kan förstås utifrån ett postkolonialt perspektiv. För att på ett djupare plan analysera dessa mediers rapporteringar, har diskursteorin tillämpats i undersökningen. Samtidigt har den postkoloniala teorin använts för att utröna historiska och kulturella förklaringar till mediernas skildringar. En kritisk diskursanalys har vidare tillämpats som metod för denna studie, med utgångspunkt i ett analysschema.  Resultatet visar att svensk sportjournalistik avviker i sin rapportering under mästerskapet, där yttre faktorer såsom politiska aspekter i stor utsträckning syns i texterna som behandlar landslagen från MENA-regionen. Medan sportsliga företeelser i synnerhet kommer till bruk i texterna som redogör för europeiska landslag. Studien visar även att de sportsliga resultaten redogörs på olika sätt beroende på vilka landslag som det rapporteras om. Anledningarna till dessa olikartade skildringar kan möjligen förklaras i den kulturella närhet respektive avstånd, som svensk sportjournalistik har till Europa (västerlandet), samt MENA-regionen (orienten).

From the very beginning, there were negative reactions when Qatar and Russia were chosento host a FIFA World Cup each. The criticism against both World Cups grew over time,thanks in no small part due to how migrant workers building the stadiums in both countrieswere treated. The purpose of this thesis has been to examine whether or not Edward Said'stheory of postcolonialism and Imannuel Wallerstein's theory on civilization in eurocentrismhave played a part in how the Swedish media chose to cover both World Cups. In this thesis,the two biggest newspapers in Sweden, “Aftonbladet” and “Dagens Nyheter” were used inthe analysis. The method used was a comparative case study, in which articles and quotesregarding Qatar and Russia were compared and then analyzed. The analysis revealed that,although these theories and stereotypes could have played a role in how the Swedish mediareported on the World Cups, the results were inconclusive, meaning that no conclusion onwhether postcolonial or eurocentric stereotypes played a role in the media coverage could beconfirmed.

Denna studie syftar till att undersöka och utforska de sociala, ekonomiska och ekologiska effekterna av att arrangera ett sportevenemang. Studien fokuserar på FIFA:s världsmästerskap 2014 och dess effekter på värdlandet Brasilien. Studien kommer att undersöka underliggande faktorer bakom idrottsevenemanget och om världsmästerskapet har bidragit eller hindrat utvecklingen av Brasiliens hållbara utveckling. FIFA-VM är det högst betraktade sportspektaklet som sammanför fotbollsfans över hela världen. VM associeras med glädje, stolthet, underhållning och har även en kulturell betydelse. Studien analyserar effekterna av att bygga och rekonstruera infrastruktur och arenor. Investeringar och statlig finansiering som kunde ha lagts på den offentliga sektorn såsom utbildning- och hälsosektorn lades istället på byggprojekt inför VM. Dessa byggprojekt medförde bland annat tvångsvräkningar, avhysning av människor, ökad marginalisering av människor, utnyttjande av billig arbetskraft och nedrivning av byggnader av historiskt och kulturellt värde. Resultatet belyser fördelar och nackdelar med att vara värd för VM. Studien undersöker även de ekonomiska fördelarna av att arrangera ett mega-evenemang såsom FIFA:s världsmästerskap. / This study aims to examine and explore the social, economic and ecological effects of hosting sports events. It will focus on the FIFA world cup 2014 and its effects on its host nation, Brazil. The study will explore the underlying factors behind the sports-event and whether the world cup has contributed or hindered the development of Brazils sustainable development. It seeks to understand the environmental impact of reconstructing infrastructure and implementation of arenas. The FIFA world cup is the highest viewed sports spectacle that connects football fans all over the world. It is strongly linked with joy, pride and entertainment that also holds cultural significance. In contrast, the preparation for hosting the world cup includes reconstructions of the city’s infrastructure. These redevelopment projects consisted of forced evictions, disposing of people, ostracization and further marginalization of people, cheap labor, demolishing buildings of historical and cultural value. Violations of human rights took place in order to host the event. It also diverted state funds from the education and health sector which were invested in building grandiose arenas. The result highlights the advantages and disadvantages of hosting the world cup. It will discover its effects on the country’s economy, whether it profits from hosting such an event.

Uppsatsens syfte har varit att studera uttryck för banal nationalism i svenska dagstidningar under världsmästerskapen i fotboll för herrar i USA 1994. Dels för att vidga begreppet nationalism, dels bidra med exempel på hur den kan synliggöras i vardagliga sammanhang och därigenom riskerar reproducera nationella föreställningar. Uppsatsens teoretiska ramverk har varit Michael Billigs diskursteori banal nationalism med understöd av Marianne Winther Jørgensens och Louise Phillips begreppsmetaforer för nationella diskurser. För att kunna genomföra en fördjupad analys har uppsatsen haft kompletterande forskningsfrågor om hur Sveriges spelare och tränare samt hur Sveriges motståndarspelare och motståndartränare framställs i materialet. Empirin har bestått utav 157 publiceringar inklusive tidningarnas omslag fördelat över 26 utgåvor av Aftonbladet (9), Expressen (9) samt Dagens Nyheter (8). Analysen visar att banal nationalism i hög utsträckning, på ett till synes omedvetet sätt, varit del i utgåvornas publiceringar kring världsmästerskapen. De uttryck för banal nationalism som förekommer kan ses som försök till att skapa engagemang och intresse hos läsare, men dessa språkliga val bidrar likväl till att producera och reproducera en närmast självklar nationell gemenskap. Därtill är skildringar av Sveriges spelare och tränare likartad mellan tidningar och utgåvor, samt står i kontrast till skildringar av motståndare. De förstnämnda ges egenskaper såsom ödmjuka och lojala, kloka och beslutsamma. Motståndare porträtteras inte sällan som irrationella och oberäkneliga. Styrdokument och historiedidaktisk forskning föreskriver att en elevcentrerad undervisning bör bedrivas, vilket ställer krav på historielärare att vara förtrogen med begrepp som nationalism. Uppsatsen visar att nationella föreställningar på ett oreflekterat sätt kan produceras och reproduceras i till synes vardagliga sammanhang. Resultatet kan således anses bidra med ett angeläget perspektiv för blivande historielärare att reflektera över. / The purpose of this essay has been to study expressions of banal nationalism in Swedish media during the World Cup in the United States 1994. It is meant to expand the knowledge of nationalism in day-to-day life, and how nationalistic ideas might be reproduced and reinforced. The theoretic framework of this essay relies on Michael Billigs discourse theory of banal nationalism, supplemented by Marianne Winther Jørgensens and Louise Phillips theories on metaphors in relation to national discourse. The investigated material consists of 157 different kinds of publications including first pages spread over 26 issues of Aftonbladet (9), Expressen (9) and Dagens Nyheter (8). The analysis shows that banal nationalism is prominent in the issue’s printed materials during the World Cup. The portrayals of Swedish’s players and coach are similar between newspapers and issues and stand in stark contrast to portrayals of the opponents. First mentioned are characterized as humble, loyal, wise and determined. Opponents are often characterized as unpredictable and inconstant. These expressions can be seen as attempts to create engagement and involvement, but nevertheless they´re also a part of producing and reproducing an almost self-explanatory national community. Ruling school documents and history didactic research shows that student-centered learning is preferrable, which demands a history teacher who is confidant with terms like nationalism. This essay shows that national conceptions can be produced and reproduced in ordinary life situations, in a seemingly unreflected way. The results can therefore be considered a meaningful perspective for soon-to-be history teachers to reflect upon.

No description available.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i genus- och gestaltningsteori och målet var att redogöra för de eventuella skillnader som existerar i Aftonbladets rapportering om svenska herrlandslaget i fotboll och svenska damlandslaget i fotboll. Detta genomfördes med en kvalitativ textanalys av totalt 8 artiklar som skrevs och publicerades om de respektive landslagen inför herrarnas VM 2018 och damernas VM 2019. Resultatet från studien kom att bekräfta vår tes om att skillnader faktiskt förekommer. Resultatet från studien som genomfördes påvisar tydliga skillnader vad gäller såväl artiklarnas huvudsubjekt, samt från vems eller vilkas perspektiv som artiklarna är skrivna utifrån. En tydlig indikator på den (icke)rådande balansen i rapporteringen var rollen som Svenska Fotbollförbundet (SvFF) iklädde sig i samband med de båda mästerskapen. SvFF och dess representanter figurerade ofta i samband med rapporteringen om herrlandslaget men betydligt mer sällan i samband med rapporteringen om damlandslaget ett år senare. Strukturen i rapporteringen om herrlandslaget framstår mer omfattande och gedigen jämfört med den om damlandslaget, något som inger känslan av att det är förstnämnda är skrivet på grund av att det existerar ett läsintresse och det sistnämnda på grund av att det behöver skrivas. Flera identifierade faktorer i studien understryker och förstärker det faktum att manligt fotbollsspelande betraktas som norm och kvinnligt fotbollsspelande som något avvikande. / The aim of this study was to find and reveal the differences in the reports about the Swedish men’s national football team and the Swedish women’s national football team in one of Sweden’s biggest newspaper - Aftonbladet. The theories applied in the study were gender theory and Gestalt theory. A qualitative text analysis was used while we examined 8 articles written and published during the days before each national team played their first game in the FIFA World Cup 2018 and the FIFA Women’s World Cup 2019. The result based upon the study points towards differences in how (and who) Aftonbladet use as the main subject of the articles, and also obvious differences in regards of the perspective presented in the articles. A clear indicator of the non-existing balance in the World Cup-coverage was the role of Swedish Football Federation (SvFF). SvFF and its representatives figured mainly in the coverage about the Swedish men’s national team while barely nothing at all in the coverage about the Swedish women’s national team during their World Cup one year later. The overall structure of the coverage about the men’s national team appears more solid and extensive compared to the coverage on the women’s national team. Several identified factors in the study emphasizes and strengthens the fact that men’s football is seen as normative while women’s football is seen as something deviant.

I denna uppsats analyseras tio stycken artiklar från kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen, med syftet att undersöka hur svenska kvällstidningar reproducerar eller utmanar stereotyper i sin rapportering om det svenska damlandslaget under fotbolls-VM i Australien och Nya Zeeland 2023, utifrån genus- och inramningsteorin. Vi använder en kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell. Genom att analysera textuella, diskursiva och sociala praktiker i rapporteringen avslöjar vi de underliggande maktstrukturerna som formar hur det svenska damlandslaget framställs och uppfattas i medierna under fotbolls-VM 2023. Analysen av artiklar från Aftonbladet och Expressen avslöjar tydligt att kvällstidningarna i hög grad reproducerar och förstärker stereotyper samt bevarar könsmaktsordningen. Även om artiklarna var skrivna av kvinnor, kunde vi observera tendenser till stereotypisk rapportering. Kvällstidningarnas logik bidrar till att dessa tendenser består. De återkommande stereotyperna och den underliggande genusslentrianen inom media pekar mot nödvändigheten av kulturella och sociala förändringar. Det krävs en djupare förändring för att bryta de rotade strukturerna och normer som fortsätter att forma representationen av kvinnliga idrottare i medierna. / In this thesis, ten articles from the evening newspapers Aftonbladet and Expressen are analyzed with the aim of examining how Swedish evening newspapers reproduce or challenge stereotypes in their reporting on the Swedish women's national football team during the 2023 FIFA Women's World Cup in Australia and New Zealand, based on gender and framing theory. We employ a critical discourse analysis rooted in Norman Fairclough's three-dimensional model. By analyzing textual, discursive, and social practices in the reporting, we uncover the underlying power structures that shape how the Swedish women's national team is portrayed and perceived in the media during the 2023 Women's World Cup. The analysis of articles from Aftonbladet and Expressen reveals clearly that the evening newspapers largely reproduce and reinforce stereotypes, preserving the gender power hierarchy. Even though the articles were written by women, tendencies toward stereotypical reporting were observed. The logic of the evening newspapers contributes to the persistence of these tendencies. The recurring stereotypes and the underlying gender bias in the media point to the necessity of cultural and social changes. A deeper transformation is required to break the entrenched structures and norms that continue to shape the representation of female athletes in the media.