Denna etnografiska studie tar sin utgångspunkt i ett jämförande fältarbete bland lärare på högstadieskolor i två sydligt situerade storstäder i Europa: Malmö i Sverige och Marseille i Frankrike. Studiens fokus ligger på hur lärare begripliggör och brottas med sitt uppdrag att forma och fostra ”goda” medborgare för en nationell gemenskap och sammanhållning. Genom att utforska lärarnas egna strävanden och stretanden i denna fråga belyses de idéer och praktiker som driver detta arbete framåt. Samtidigt synliggörs de vardagliga spänningar som emellanåt komplicerar lärarnas arbete. En central iakttagelse i denna studie är att lärare i både Sverige och Frankrike stundtals finner sig inneslutna i ett slags korstryck. Inpressade i detta kastas de mellan att å ena sidan eftersträva vissa på förhand fastslagna visioner och mål om gemensamt liv, å andra sidan kontinuerligt konfronteras med en oregelbunden och inte alla gånger följsam verklighet. Avhandlingen visar hur lärare handskas med detta korstryck; hur de i händelse av hinder och motstånd i sitt arbete försöker bringa ordning i vad de uppfattar och upplever som ett tillstånd av stor oreda i förhållande till sitt medborgardanande uppdrag. Sammantaget bidrar avhandlingen till ökad kunskap om lärares både levda yrkeserfarenheter och situerade praktiker i vardagen, liksom till en problematiserande diskussion om den roll och betydelse som lärare förväntar sig spela för det gemensamma livet i Sverige och Frankrike i stort. / This ethnographic study is based on comparative fieldwork among teachers at secondary schools in two southern situated cities in Europe: Malmö in Sweden and Marseille in France. The focus of the study is on how teachers make sense of and grapple with their mission to build and foster “good” citizens, which is intended to promote national community and unity. Exploring how the teachers strive and struggle to fulfil this mission provides a better insight into the ideas and practices that permeate their work. At the same time, the everyday tensions that occasionally complicate this task are highlighted. A crucial observation in this study is that teachers in both Sweden and France often find themselves confined to a kind of cross-pressure. Enclosed within it, teachers are torn between, on the one hand, endeavouring to reach certain visions and goals regarding how to instil a sense of national community in their pupils and, on the other, being confronted with an irregular and often far from pliable reality. This study shows how teachers are dealing with this cross-pressure, how – in case of hurdles and friction in their work – they try to maintain order in what they perceive and experience as being a state of great disorder in relation to their educational mission. The thesis contributes to increased knowledge of teachers’ lived professional experiences and situated practices in their day-to-day work. It also brings to light a problematising discussion about the role and importance that teachers expect themselves to play in relation to an overall idea of national community and unity in Sweden and France respectively.

Uppsatsens syfte har varit att studera uttryck för banal nationalism i svenska dagstidningar under världsmästerskapen i fotboll för herrar i USA 1994. Dels för att vidga begreppet nationalism, dels bidra med exempel på hur den kan synliggöras i vardagliga sammanhang och därigenom riskerar reproducera nationella föreställningar. Uppsatsens teoretiska ramverk har varit Michael Billigs diskursteori banal nationalism med understöd av Marianne Winther Jørgensens och Louise Phillips begreppsmetaforer för nationella diskurser. För att kunna genomföra en fördjupad analys har uppsatsen haft kompletterande forskningsfrågor om hur Sveriges spelare och tränare samt hur Sveriges motståndarspelare och motståndartränare framställs i materialet. Empirin har bestått utav 157 publiceringar inklusive tidningarnas omslag fördelat över 26 utgåvor av Aftonbladet (9), Expressen (9) samt Dagens Nyheter (8). Analysen visar att banal nationalism i hög utsträckning, på ett till synes omedvetet sätt, varit del i utgåvornas publiceringar kring världsmästerskapen. De uttryck för banal nationalism som förekommer kan ses som försök till att skapa engagemang och intresse hos läsare, men dessa språkliga val bidrar likväl till att producera och reproducera en närmast självklar nationell gemenskap. Därtill är skildringar av Sveriges spelare och tränare likartad mellan tidningar och utgåvor, samt står i kontrast till skildringar av motståndare. De förstnämnda ges egenskaper såsom ödmjuka och lojala, kloka och beslutsamma. Motståndare porträtteras inte sällan som irrationella och oberäkneliga. Styrdokument och historiedidaktisk forskning föreskriver att en elevcentrerad undervisning bör bedrivas, vilket ställer krav på historielärare att vara förtrogen med begrepp som nationalism. Uppsatsen visar att nationella föreställningar på ett oreflekterat sätt kan produceras och reproduceras i till synes vardagliga sammanhang. Resultatet kan således anses bidra med ett angeläget perspektiv för blivande historielärare att reflektera över. / The purpose of this essay has been to study expressions of banal nationalism in Swedish media during the World Cup in the United States 1994. It is meant to expand the knowledge of nationalism in day-to-day life, and how nationalistic ideas might be reproduced and reinforced. The theoretic framework of this essay relies on Michael Billigs discourse theory of banal nationalism, supplemented by Marianne Winther Jørgensens and Louise Phillips theories on metaphors in relation to national discourse. The investigated material consists of 157 different kinds of publications including first pages spread over 26 issues of Aftonbladet (9), Expressen (9) and Dagens Nyheter (8). The analysis shows that banal nationalism is prominent in the issue’s printed materials during the World Cup. The portrayals of Swedish’s players and coach are similar between newspapers and issues and stand in stark contrast to portrayals of the opponents. First mentioned are characterized as humble, loyal, wise and determined. Opponents are often characterized as unpredictable and inconstant. These expressions can be seen as attempts to create engagement and involvement, but nevertheless they´re also a part of producing and reproducing an almost self-explanatory national community. Ruling school documents and history didactic research shows that student-centered learning is preferrable, which demands a history teacher who is confidant with terms like nationalism. This essay shows that national conceptions can be produced and reproduced in ordinary life situations, in a seemingly unreflected way. The results can therefore be considered a meaningful perspective for soon-to-be history teachers to reflect upon.