<p>Det är ungefär 10-15% av alla graviditeter som slutar i missfall. Många av kvinnorna som genomgått ett missfall lider av depression och/eller ångest. Syftet med den här studien är att beskriva vilka omvårdnadsbehov kvinnor som erfarit missfall har, för att de ska kunna få den vård de behöver när de kommer för att träffa en sjuksköterska. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie där tio artiklar var kvalitativa, en var kvantitvativ och en var både och. Resultat visas i två huvudkategorier: behov i det offentliga rummet samt behov i det privata rummet. Till varje huvudrubrik finns fyra underrubriker. Resultatet visar att sjuksköterskor och annan personal inom vården behöver bli mer empatiska och sympatiska. Kvinnorna har ett behov av att prata och alla kvinnor borde få ett erbjudande om att komma på ett återbesök på sjukhuset för att träffa adekvat personal som kan hjälpa dem i det sorgearbete som det innebär att ha erfarit ett missfall. Kvinnorna har även ett behov att få sörja på sitt eget sätt. Om de får rätt form av vård och stöd från professionella, familj och vänner har de störst chans att återhämta sig snabbt.</p> / <p>There are about 10-15% of all pregnancies which ends up in a miscarriage. Many of those women who go through a miscarriage suffer from depression and anxiety. The aim of this study is to describe the need of care and support women that have gone through a miscarriage have, so that they can receive better suited help when they see a nurse regarding the miscarriage. The method which was used was a qualitative literature study with ten qualitative articles, one quantitative and one who was both. The result is built on two major themes: needs in the public room and needs in the private room and four subthemes for every major theme that were identified in the analysis. The result shows that nurses and other hospital staff need to be more empathic and sympathetic. The women have a need of having someone to talk to and every woman should get an opportunity to go to a follow-up meeting at the hospital. The women also need to mourn in their own way and if they have the right kind of caring and support from professionals, families and friends they can recover more quickly.</p>

<p>Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som drabbar kvinnor. Att drabbas av bröstcancer och genomgå bröstcancerbehandling innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för kvinnan. Att som kvinna mista ett bröst innebär en stor förlust och hela hennes identitet hotas. Syftet med studien var att beskriva kvinnans upplevelse av den förändrade kroppen efter genomgången bröstcancerbehandling. En kvalitativ metod användes och data hämtades från sex självbiografier skrivna av kvinnor som själva genomgått bröstcancerbehandling. Analysen genomfördes enligt Dahlbergs dataanalysmodell där författarna gick från helhet, till delar och sedan till en ny helhet. Resultatet sammanställdes i tre teman: ”Den opålitliga kroppen”, ”Den förändrade kroppen i den nya vardagen” och ”Den nya kroppen”. Studien visar att kvinnan har svårt att acceptera sin förändrade kropp.</p>

Sexuality contains more than just reproduction and is an important part of quality of life. Chronic disease can lead to sexual dysfunction for both males and females. The nurse plays an important role in informing and teaching. Throughout dialogue and observations the nurse can detect possible problems, document and then take measures. The study was performed as information retrieval of literature where the cause was to highlight sexuality for patients that have experienced a myocardial infarction. Their needs of information and what measures that exists to improve the information. The study consists of thirteen articles which were analyzed and the result was divided in different categories; males and females sexuality after a myocardial infarction, needs of information about sexuality connected to a myocardial infarction and what various measures to take. The result showed that females and males sexuality was affected both physically and mentally after a myocardial infarction. There were effects through reduced- frequency, satisfaction, lust, interest and sexual activity. Both sex showed concerns and/or fear. One of the reasons was that either themselves, or their partner, were afraid that intercourse would cause another myocardial infarction. The need of information was great, there were requests for adequate advice and of attuned information. It was obvious that when and how much of the information to receive was individual, and it became clear that existing means to disposal that could make nursing easier when it comes to inform and teach patients. An informative video and a heart rehabilitation program showed good results in the returning to sexual activity.

Bakgrund: Vi har idag en relativt jämn könsfördelning på den svenska arbetsmarknaden, men ju högre upp i företagens hierarkier vi klättar desto ojämnare blir fördelningen mellan kvinnor och män. År 2007 var 28 % av alla chefer i de svenska börsnoterade bolagen kvinnor och endast 2 % av VD:arna i dessa bolag var kvinnor. Varför situationen ser ut som den gör finns det inget givet svar på, men något som de allra flesta är överens om är att det behövs fler kvinnor på de höga chefsnivåerna. Det börjar bli allmänt känt att bristen på kvinnliga toppchefer är en riskfaktor för företagens kompetensutveckling, ledarskap och konkurrenskraft. Den senaste tidens intensiva debatt kring den låga andelen kvinnliga toppchefer har fått många ledare inom svenskt näringsliv att öppna ögonen och uttrycka en vilja till förändring. Frågan är nu vad som kan göras åt saken? Syfte: Vi vill skapa en förståelse för hur företag inom svensk banksektor kan agera för att få in fler kvinnor på ledande befattningar. Genomförande: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ undersökning genomförts. Vi har genomfört sex stycken besöksintervjuer med kvinnor som är nyutexaminerade, befinner sig på mellanchefsnivå och på toppchefsnivå. Samtliga respondenter arbetar inom banksektorn. Resultat: Vi har konstaterat att det finns fyra huvudsakliga faktorer som företagen kan fokusera på för att öka andelen kvinnliga toppchefer. Familjen är något som de allra flesta kvinnorna prioriterar väldigt högt. Går det inte att kombinera familjeliv med yrkesliv kommer karriären att väljas bort. För att inte gå miste om kompetenta kvinnor är det viktigt att företagen har en inställning att det är okej att vara ledig när barnen är små och att det går att kombinera familjen och karriären. Eftersom huvudansvaret för hushållet oftast fortfarande faller på kvinnan är det många gånger svårt för kvinnor att hinna med både hushållet och karriären. För att lyckas avancera på karriärstegen är det viktigt att ha någon att dela på ansvaret för hushållet med. En faktor som kan underlätta är om företagen kan subventionera utomstående städhjälp. Vi har tydligt kunnat konstatera att mentorskap och nätverk är viktiga hjälpmedel om man vill göra karriär. För att öka andelen kvinnliga toppchefer kan företagen i så stor utsträckning som möjligt försöka bistå med mentorer och uppmuntra kvinnliga medarbetare att delta i nätverk. Kvinnliga chefer hamnar idag ofta på så kallade ”dead-end-jobs”, det vill säga positioner med få eller inga utvecklingsmöjligheter. För att motverka detta och främja kvinnors karriärutveckling är det viktigt att företagen har som policy att alltid ha en kvinnlig och en manlig kandidat kvar till slutomgången vid rekrytering till alla chefspositioner. Ovanstående faktorer är sådana som vi menar att företagen kan ha i åtanke för att öka andelen kvinnliga toppchefer. Vi anser dock att hela ansvaret inte kan läggas på företagen utan att även kvinnorna själva har en del i frågan. Utifrån denna studie har vi kunnat konstatera att det många gånger handlar om att det är kvinnorna som sätter hinder för sig själva.

No description available.

<p>2013-06-04</p>

Syftet med min uppsats är att ta reda på de svårigheter utifrån nyanlända muslimska kvinnors egna synvinkel som de stöter på när de etablerar deras liv i Sverige. Mitt material består av intervjuer med de nyanlända muslimska kvinnorna och böcker. Jag använder mig utav fenomenologisk teori och begrepp som livsvärlden, sunt förnuft och vanor för att se hur kvinnornas tidigare verklighet skildrar sig till den verklighet de befinner sig i nu. Vilka svårigheter ger det dem att de självklara vanorna och värderingar de hade innan kan skilja sig till det svenska? I min slutsats diskuterar jag hur det kvinnorna hade givet taget i deras tidigare värld inte är så givet i den nya världen samt det kvinnorna upplever som sunt förnuft skiljer sig från det svenska sunda förnuftet med hjälp av Berger och Luckmanns teori om hur jaget formas i en process av miljöer.

Hur kommer det sig att en etablerad konstnär, fortfarande student vid konsthögskolan Konstfack, satte igång en av de mest intensiva konstdebatterna i modern svensk tid? Hur kommer det sig att okonventionella yttringar i konsten provocerar mer än ett liknande arbetssätt inom ett annat arbetsområde? Jag syftar på konst kontra journalistik. Jag syftar på att det är acceptabelt att wallraffa inom journalistiken men när en konstnär gör det, då blir det rubriker. Konstnären Anna Odell satte 2009 igång en diskussion som främst kom att handla om vad man får, och vad man inte får göra i egenskap av konstnär, alltså den konstnärliga friheten. Bakgrunden till detta var att hon som en del i sitt examensarbete vid konsthögskolan Konstfack iscensatte en självupplevd psykos på Liljeholmsbron i Stockholm. Odells syfte var att uppmärksamma psykiatrins arbetsmetoder och bädda för en diskussion om hur psykiatrins tvångsomhändertaganden ser ut. Reaktionerna blev enorma och syftet med denna uppsats är att undersöka dem. Jag har läst debattinlägg skrivna av kritiker från olika håll, de som varit oerhört kritiska och anklagat Odell för att vara moraliskt oansvarig samt de som varit positiva och menat att det  Odell gjorde var viktigt och intressant. Jag har undersökt receptionen av ”Okänd Kvinna 2009 – 349701” som verket kom att kallas. Metoden har varit en objektiv närläsning av olika debattinlägg, recensioner och artiklar från främst året 2009. Min teoretiska utgångspunkt har varit att wallraffande som undersökningsmetod inte är allmänt accepterad inom konsten – det provocerar i högre utsträckning än inom journalistiken. Jag baserar detta på att Anna Odell blev åtalad och dömd för sitt verk, medan det inom journalistiken finns få exempel på journalister som blivit åtalade och dömda för sina undersökningar. Istället betraktas deras avslöjanden oftast som samhällskritiska och intressanta. Min teoretiska utgångspunkt har varit att Wallraff-metoder i konsten provocerat i högre utsträckning än inom journalistiken. Det är enligt mig svårbegripligt, då min slutsats i så fall blir att det inte är metoden i sig som provocerar, utan det diffusa begreppet konsten. Kanske är det just därför, att konst är diffust som leder till att det provocerar. Uppsatsen behandlar också hur konstteoretiker och konstnärer resonerat kring konstbegreppet – detta för att jag under min läsning stött på kommentarer från olika debattörer i stil med att ”detta är inte konst”. &lt;jag har försöka undersöka om de kan få stöd för sina åsikter om det konstnärliga värdet hos konstteoretiker – men måste nog medge att jag misslyckats, om man inte backar så långt tillbaka som filosoferna Humes och Kants 1700-tal, vill säga. Min slutsats och förkortade sammanfattning är att allt inte är tillåtet i konsten, eller snarare, att allt som en konstnär gör, att allt som accepteras av konstvärlden inte accepteras utanför den. Det kan bero på att den bedöms som brottslig eller att den inte uppfattas som konst överhuvudtaget.

<p>En graviditet innebär stora förväntningar. Vid ett missfall byts det ut mot grusade drömmar, skuldkänslor, och sorg. Vårdgivaren har ett viktigt arbete med att ge kvinnan god omvårdnad och hjälp att komma vidare. Syftet med denna studie är att kartlägga kvinnors behov av omvårdnad vid ett missfall för att som sjuksköterska få en bättre förståelse för denna patients vårdbehov. Metoden som använts är en litteraturstudie enligt Polit och Hungler (1999). Studien är baserad på nio vetenskapliga artiklar. I resultaten framgår omvårdnadsbehov hos kvinnor vid missfall; behov av att få bekräftelse, empatiskt bemötande och stöd vid den unika händelsen samt behov av adekvat information om missfall och möjlighet att ställa frågor samt få specifika svar. Det framträder även brister i omvårdnaden av dessa kvinnor. Vårdgivaren uppvisar brister i bemötande och i uppföljningsrutiner samt att informationen är otillfredsställande. Att vårda en kvinna vid ett missfall är en komplex situation där sjuksköterskan skall ha medicinsk kunskap om missfall, vara emotionellt närvarande, kunna förklara och informera samt hjälpa kvinnan vidare. Kvinnan skall betraktas som unik och förståelse skall finnas för att varje missfall har olika betydelse för olika individer.</p>

Bakgrund: Vulvodyni är ett genitalt smärttillstånd. Mellan 10-28 procent av alla kvinnor i premenopausal ålder drabbas av vulvodyni under sin livstid. Olika faktorer antas samverka och bidra till vulvodyni, exempelvis genetiska faktorer, andra typer av smärtsyndrom, inflammatoriska faktorer och psykologiska faktorer. Symtomen vid vulvodyni kan vara en brännande känsla i vulva och runt slidmynningen, rodnad, irritation samt smärta vid försök till penetration. Behandling av vulvodyni bör anpassas efter den specifika kvinnan, men kan innefatta exempelvis medicinsk behandling mot smärta, bäckenbottenträning, terapi och kirurgiska åtgärder. Långvarig smärta kan leda till oro, rädsla och ångest vilket kan skapa en ond spiral som förstärker smärtupplevelsen. Kvinnans sexualitet är komplex och sociala, samhälleliga och individuella omständigheter kan inverka på hennes sexuella njutning. Det finns en tydlig norm i samhället som innebär att heterosexuella kvinnor förväntas ha penetrerande samlag. En del i självbildskonceptet är att en individ värderar bilden av sig själv gentemot sin omgivning och med vad som anses vara ett ideal. Barnmorskor har en viktig roll i att stötta kvinnor i alla aspekter av deras sexualitet. Syfte: Att beskriva faktorer som kan påverka sexualitet och självbild för kvinnor med diagnosen vulvodyni. Metod: En litteraturöversikt utfördes för att besvara föreliggande studies syfte. Totalt 22 vetenskapliga studier inkluderades i resultatet, varav åtta med kvalitativ ansats och 14 med kvantitativ ansats. Resultat: I resultatet identifierades tre teman. Dessa var Kunskap om vulvodyni med underteman diagnosens betydelse och bemötande i vården, Intimitet med underteman att ha sex trots smärta, att undvika intimitet och kommunikation med partner och vänner samt Att vara kvinna med underteman sex i ett kvinnoideal, rädsla för att bli lämnad och att omdefiniera heterosexualitet. Resultatet visade att kvinnor med vulvodyni definierade normalt sex som att ha penetrerande samlag. Då tillståndet bidrog till svårigheter att ha penetrerande samlag påverkade det deras sexualitet och bilden av sig själva som "riktiga" kvinnor. Vissa kvinnor valde att hantera sitt tillstånd genom att ha penetrerande samlag trots smärta, andra kvinnor undvek all form av intimitet. En del kvinnor lyckades omdefiniera heterosexualiteten och kunde genom att ha sex på andra sätt upprätthålla bilden av sig själva som "riktiga" kvinnor. Vårdens bemötande visade sig också påverka kvinnornas syn på sig själva. Slutsats: Kvinnornas nedsatta förmåga att kunna ha penetrerande samlag ledde till att de inte upplevde sig själva som "riktiga" kvinnor. En del kvinnor med vulvodyni lyckades se bortom det penetrerande samlaget som en nödvändig del i den heterosexuella relationen, de uppgav en förbättrad sexualitet och kunde se sig själva som kompletta kvinnor trots sin vulvodyni.