Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur personal inom missbrukarvården uppfattar betydelsen av klienters/patienters respektive sitt eget kön/genus i behandling. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat två kvinnliga och en manlig socialsekreterare, en kvinnlig behandlingshemspersonal samt en kvinnlig sjuksköterska. Textanalysen genomfördes med meningskategorisering. Materialet analyserade vi sedan utifrån ett genusperspektiv. Studiens huvudsakliga resultat visar att intervjupersonerna anser att kvinnor är mer utsatta, kvinnliga missbrukare har ofta varit sexuellt utnyttjade och blivit misshandlade samt att kvinnor befinner sig i minoritetsställning på behandlingshem. Intervju-personerna talar också om att kvinnor skäms mer för sitt missbruk än män, ofta i samband med moderskapet. De intervjuade upplever att de kvinnliga missbrukarnas dåliga erfarenheter av män samt det sexuella spel som ofta uppstår på blandade behandlingshem, kan vara anledningar till att män och kvinnor inte bör behandlas tillsammans. Undersökningens resultat visar även hur socialt och kulturellt skapade föreställningar om män och kvinnor kan påverka klienter såväl som personal.

Vi har under en femveckorsperiod gjort en studie om kvinnors företagande. Vi vill ta reda på hur företagerskan ser ut samt vilket eller vilka de vanligaste motiven är till att hon startar eget företag. En kvalitativ undersökning har gjorts där tio kvinnor intervjuats utifrån ett standardiserat frågeformulär. De intervjuade kvinnorna är mellan 30 och 60 år, de är verksamma i tjänste- och servicesektorn. De flesta bedriver sin verksamhet i Stockholmsregionen. Resultatet av undersökningen presenterar en generaliserad bild av hur den kvinnliga företagaren ser ut. Hon är i 50-årsåldern, högutbildad, verksam inom tjänstesektorn, utan anställda. Hennes främsta motiv till att starta eget företag är att få bestämma själv. De motiv vi kartlagt som de främsta överensstämmer med tidigare forskning vi studerat.

The purpose of this study is to examine the personnel’s perspective on how the emotions shame and guilt are present in the treatment of female addicts on an LVM institution. Three questions have been designed to meet the objective: How do they work in the treatment with guilt and shame, how important is it to work with these feelings and what significance does genders have in relation to shame, guilt and treatment? A qualitative approach and techniques have been used to obtain the result. The study's theoretical starting point consists of three themes: gender theory, labeling theory and a theoretical approach to the concepts of guilt and shame. Empirical relevance of the study consists of five semi-structured qualitative interviews with personnel on an LVM-institution for addicted women. The results suggest that shame and guilt plays an important role in the care of drug- and alcohol-using women at the institution. The two concepts are seen as key ingredients and permeate the entire treatment from the beginning to the end. Without processing these emotions, women tend to fall back into their addiction. The treatment is adapted for women; however, it is considered that the basic problem is the same for both men and women. Women tend to handle and show shame and guilt in a different way than men, which means that a customized treatment is preferable.

Bakgrund: Bröstcancer är kvinnans vanligaste cancersjukdom. Behandlingen kan innehålla flera metoder som kirurgi, strålbehandling, cytostatika och hormoner. Sexualitet är ett viktigt grundbehov som har betydelse för livskvalitén. Bröstcancerbehandlingen ger många biverkningar som kan påverka upplevelsen av sexualitet. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva god omvårdnad av hela människan behöver hon ha kännedom om hur upplevelsen av sexualitet kan förändras under och efter bröstcancerbehandling. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor upplever sin sexualitet under och efter bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Databassökning i Medline, CINAHL och PsycINFO. Elva artiklar granskades och valdes till studien. Resultat: Kvinnorna upplevde framförallt negativa men även positiva förändringar i sexualiteten. Att känna sig annorlunda samt mindre attraktiv och kvinnlig påverkade kroppsbilden negativt. Förändringar som minskad sexuell lust, upphetsning och njutning orsakade en minskad frekvens av samlag. Den sexuella njutningen minskade främst på grund av smärtsamt samlag vid minskad lubrikation. Förändringarna i den sexuella relationen orsakade känslor av oro, ångest, frustration, skuld och förslust. De positiva förändringarna var främst ökad intimitet och närhet i parrelationen. De sexuella förändringarna beskrevs som oväntade och chockerande på grund av informationsbrist. Slutsats: Kvinnan kan under och efter bröstcancerbehandling uppleva en stor förändring i sin sexualitet, som ofta är negativ. Informationsbristen är särskilt oroande då ökad information ger kvinnan större möjlighet att anpassa sig till förändringarna. För att bedriva holistisk vård behöver sjuksköterskan kunskap om sexuella förändringar som kan uppstå samt tillgång till bra verktyg för att samtala och informera om sexualitet. Ämnet sexualitet borde ha en självklar plats i sjuksköterskeprogrammet.

Våld kan vara självförvållat, interpersonellt eller kollektivt. Våld i nära relationer mot kvinnor förekommer i alla länder oberoende av social-, ekonomisk-, religiös- eller kulturell tillhörighet och resulterar i kortsiktig och långvarig ohälsa för den utsatta kvinnan i form av bland annat posttraumatisk stress, fysiska skador och låg självkänsla.Sjuksköterskan ska enligt rådande lagar och riktlinjer ge stöd och hjälp för att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Sjuksköterskan har därför ett ansvar att uppmärksamma och hjälpa de våldsutsatta kvinnorna.Screening används för att i ett tidigt skede upptäcka individer i riskzonen för ohälsa. De screeninginstrument som används ska vara valida och reliabla. Mellan år 1979 och 2003 utformades 33 olika screeninginstrument för våld i nära relationer, däremot finns ännu ingen ”Gold standard” för att se till att validiteten upprätthålls. I Sverige idag finns inga screeningprogram för våld i nära relationer mot kvinnor.

Hysterektomi är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen kvinnor genomgår och det är vanligt att kvinnans sexualitet påverkas. Sexualiteten är svårdefinierad och inrymmer mer än bara sexuella handlingar, det är en del av att vara mänsklig. Hur kvinnor uttrycker sin sexualitet beror på många olika faktorer så som ålder, samhällsklass och/eller kulturella aspekter. Vårt syfte är att beskriva kvinnors sexualitet efter hysterektomi. En litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar där resultaten behandlade hur en hysterektomi påverkade kvinnors sexualitet. Artiklarna var publicerade i olika världsdelar och alla kvinnor i studierna var i vuxen ålder och de hade genomgått ingreppet på grund av benigna anledningar. Den teoretiska referensram som har använts är Joyce Travelbee’s teori om mellanmänskliga relationer. Psykosexuella faktorer som påverkades var bland annat lubrikation, orgasm, sexuell åtrå samt smärta. Hur ingreppet påverkade sexualiteten hos kvinnan skiljer sig mellan individerna och det går inte att säga vilken faktor som drabbas mest. Dessutom så finns det psykologiska och sociala faktorer som har betydelse för kvinnans sexualitet. Hur hysterektomin påverkar kvinnors sexualitet är varierande och individuellt. Vad som inte tas hänsyn till i resultatet är hur kvinnans naturliga åldrande påverkar sexualiteten. Information och utbildning är en viktig del av sjuksköterskans omvårdnad när det kommer till kvinnans sexualitet. Partnern till kvinnan kan ha en avgörande stödjande roll och även de är i stort behov av kunskap. Det finns fortfarande stora brister inom omvårdnaden kring sexualitet och det är vanligt att sjuksköterskor använder tidsbrist som ett argument till varför sexualitet inte kommer på tal. / Hysterectomy is one of the most common surgical procedures women undergo and it is common that the woman’s sexuality is affected. Sexuality is difficult to define and includes more than just the sexual act; it is a part of being human. How women express their sexuality depends on many different factors such as age, social and/or cultural aspects. Our aim is to describe women’s sexuality after hysterectomy A literature review based on 14 scientific articles whose results showing how a hysterectomy affects women's sexuality. The articles were published in different continents and all the women in the studies were adult women who had undergone hysterectomy due to benign causes. The theoretical framework used is Joyce Travelbee´s theory of interpersonal relations. Psychosexual factors that were affected were for instance lubrication, orgasm, sexual desire and pain. How the procedure affected the women’s sexuality differed is individual and it is difficult to say which factor who is most affected by the procedure. Furthermore, social and psychological factors contribute to women's experience of her sexuality. How hysterectomy affects women's sexuality is varying and individual. Women’s natural ageing which affects women’s sexuality is something that is not taken in consideration. Information and education which is included in the task of nursing is according to the women in the study important for them. In addition, women’s partners have an important role in supporting the woman but they are in need of information and knowledge. There are major shortcomings within nursing regarding sexuality and it is common that nurses blame lack of time as a factor why sexuality is not spoken about.

Abstract The purpose of this thesis is to examine the professional female members of a board in listed companies. During the 21st century the issue of female quotation into the executive boards was discussed in both the media and politically due to womens underrepresentation in these contexts. The main purpose of this thesis is to examine the professional female members of boards stories of the role models they have, what characteristics have evolved, the views of others, and the self image. In addition, we want to investigate how women perceive themselves in a male-dominated field to identify how the female identity is created at work. Through a qualitative research in the form of personal interviews, we have gathered empirical material that forms the basis of our results. The answers from the interviews have been analyzed with the help of relevant theories and a social constructionist approach throughout the thesis. For our theoretical approach, we primarily chose symbolic interactionism, identity theories, and concepts such as the glass ceiling and gender strategies to analyze the data. The result of the survey shows that there are many elements that play into how women form their identities. Identified patterns show that the female’s role models influence their future behavior and the way they perceive things. In particular, it affects the self-image of how they should be; their ideal ego. Ideal ego is about being committed and having self-awareness. They see themselves as brave, positive and self-propelled, and that others see them in the same way. The women are in a minority position and that has made them more visible but also more audited. This leads to the need to constantly overachieve and the importance of highlighting their skills to assert themselves in their role. Keywords: Identity, “professional members of a board”, woman, symbolic interactionism, identity theories, the glass ceiling, gender policies / Sammanfattning   Uppsatsen behandlar kvinnliga styrelseproffs inom börsnoterade bolag. Frågan om kvotering för kvinnor till börsbolagens styrelser har under 2000-talet tagits upp både i media och inom politiken beroende på att kvinnor är underrepresenterade i dessa sammanhang. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att granska de kvinnliga styrelseproffsens berättelser om vilka förebilder de har, vilka egenskaper som de har utvecklat, andras uppfattningar samt deras bild av sig själva. I uppsatsen undersöks även hur de upplever sin plats som kvinna i ett mansdominerat område för att klarlägga hur kvinnors identiteter skapas och utvecklas genom arbetet i börsnoterade företag.   Genom en kvalitativ studie i form av personliga intervjuer har vi tagit fram empiriskt material som ligger till grund för vårt resultat. Informationen vi erhöll genom intervjuerna har analyserats med hjälp av relevanta teorier och vi har ett socialkonstruktivistiskt synsätt genom hela uppsatsen. De teorier vi främst valt att analysera material med är; Symbolisk interaktionism, identitetsteorier, glastaket och könsstrategier.   Vår undersökning visar att det är olika faktorer som spelar in i hur dessa kvinnor skapar sina identiteter. De förebilder som kvinnorna har påverkar dem i deras fortsatta sätt att vara och se på saker. Framförallt påverkar det bilden av hur de bör vara, idealjaget. Idealjaget handlar om att vara engagerad och ha självkännedom. Ett mönster som framkommit är att de kvinnliga styrelseproffsen ser sig själva som modiga, positiva och självgående. De är också av den uppfattningen att andra har denna bild av dem. Minoritetsposition påverkar dem i den bemärkelsen att de blir mer synliga och granskade. Det leder till att behovet av att prestera mera och lyfta fram sin kompetens, för att hävda sig, blir mycket viktigt för kvinnorna.   Nyckelord; Identitet, styrelseproffs, kvinna, symbolisk interaktionism, identitetsteorier, glastaket, könsstrategier       Sammanfattning   Uppsatsen behandlar kvinnliga styrelseproffs inom börsnoterade bolag. Frågan om kvotering för kvinnor till börsbolagens styrelser har under 2000-talet tagits upp både i media och inom politiken beroende på att kvinnor är underrepresenterade i dessa sammanhang. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att granska de kvinnliga styrelseproffsens berättelser om vilka förebilder de har, vilka egenskaper som de har utvecklat, andras uppfattningar samt deras bild av sig själva. I uppsatsen undersöks även hur de upplever sin plats som kvinna i ett mansdominerat område för att klarlägga hur kvinnors identiteter skapas och utvecklas genom arbetet i börsnoterade företag.   Genom en kvalitativ studie i form av personliga intervjuer har vi tagit fram empiriskt material som ligger till grund för vårt resultat. Informationen vi erhöll genom intervjuerna har analyserats med hjälp av relevanta teorier och vi har ett socialkonstruktivistiskt synsätt genom hela uppsatsen. De teorier vi främst valt att analysera material med är; Symbolisk interaktionism, identitetsteorier, glastaket och könsstrategier.   Vår undersökning visar att det är olika faktorer som spelar in i hur dessa kvinnor skapar sina identiteter. De förebilder som kvinnorna har påverkar dem i deras fortsatta sätt att vara och se på saker. Framförallt påverkar det bilden av hur de bör vara, idealjaget. Idealjaget handlar om att vara engagerad och ha självkännedom. Ett mönster som framkommit är att de kvinnliga styrelseproffsen ser sig själva som modiga, positiva och självgående. De är också av den uppfattningen att andra har denna bild av dem. Minoritetsposition påverkar dem i den bemärkelsen att de blir mer synliga och granskade. Det leder till att behovet av att prestera mera och lyfta fram sin kompetens, för att hävda sig, blir mycket viktigt för kvinnorna.   Nyckelord; Identitet, styrelseproffs, kvinna, symbolisk interaktionism, identitetsteorier, glastaket, könsstrategier

Bakgrund: Årligen drabbas ca 7000 kvinnor av bröstcancer och ca 1500 avlider. Den ökade andelen bröstcancerfall har lett till att kvinnorna idag erbjuds mammografiska hälsokontroller. Fördelen med mammografin är att tumören kan upptäckas redan som liten, innan den har hunnit sprida sig i resten av kroppen. Behandlingen kan då påbörjas i ett tidigt stadium. En del kvinnor upplever att undersökningen framkallar oro. Inom röntgensjuksköterskeprofessionen är det därför viktigt att få kunskap om kvinnornas upplevelser, för att kunna skapa förutsättningar för ett välbefinnande. Syfte: Syftet med denna studie var att få ökad förståelse för kvinnors upplevelser av mammografiska hälsokontroller. Metod: Denna litteraturstudie baserades på tio olika vetenskapliga artiklar, varav sju var kvalitativa. Sökningen gjordes i vårdvetenskapliga databaser, med sökord som passade syftet med studien och problemformuleringen. I analysprocessen jämfördes likheter och skillnader, därefter kunde resultatet visas utifrån fem olika huvudkategorier. Resultat: Röntgenpersonalen hade en viktig roll inom mammografin, både när det gällde bemötande och kompetens. Samhället och sjukvården påverkade kvinnornas attityd gentemot mammografin, vilket även faktorer som tekniken, informationen samt kvinnans egen hälsoupplevelse gjorde. Slutsats: För att förbättra kvinnornas upplevelse av mammografin krävs förändringar i bemötande och teknik från både sjukvården och samhället, detta för att öka förutsättningen till ett välbefinnande.

Föreliggande uppsats är en komparativ studie vilken behandlar genusperspektiv i läroböcker i historia för gymnasieskolan i en tidsperiod från 1950 talet fram till början på 2000 talet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man framställer och integrerar kvinnan i läroböcker i ämnet historia för gymnasieskolanmellan år 1957-2004. De frågor som ställts är hur kvinnan framställs och integreras i läroböckerna och om man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall appliceras och realiseras i läroböckerna? Tanken har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar rörande detta tema. Genomgång av läroböckerna har följt två teman vilka är genusperspektiv och läroplaner. Materialet är sex stycken historieläroböcker för gymnasieskolan har placerats i en genustrappa som Michael Nilsson i sin rapport Historia ur ett genusperspektiv- En granskning av genusaspekterna i ämnet historia vid Linköpings universitet (2004) har använt i sin studie. Läroböckerna är utgivna på olika förlag och ingen av läroböckerna har ensamma författare. Under tema läroplaner undersöktes huruvida man kan urskilja genusperspektiv i läroplaner och på vilket sätt dessa intentioner i så fall applicerats och realiserats i läroböckerna. Undersökningen har även byggt på de mål som finns i läroplaner för aktuell period. Målet har varit att fånga in det tidsbundna i skolans värderingar samt belysa eventuella förändringar. Gymnasieskolans utveckling har belysts och givit uppsatsen dess historiska ram. Uppsatsens långa tidsperspektiv ger en insikt om historiens tidsbundenhet, och gör oss medvetna om dåtiden och framförallt vår samtid och det samhälle vi lever. De läroplaner som har tagits fram under åren har på olika sätt intresserat sig för genusperspektiv. Ingen av de analyserade läroböckerna når upp till steg 1 i genustrappan. Förändringar genom årtiondena har kunnat skönjas, dock representerar läroböckerna i stora drag en historieskrivning som lämnar kvinnorna utanför.

Bakgrund: Att alltid planera varje dag runt ett problem som uppstår när kroppensursprungliga funktioner upphör att fungera skapar ett stort lidande för människan. Det härexamensarbetet har sin grund i vårdvetenskapen. När kroppen inte fungerar som den brukargöra, uppfattas den som svag, opålitlig och bristande. Urinläckage är ett problem sommänniskor över hela världen drabbas av. Att vården har bristande kunskap om problemet och att relationen med nära och kära blir förvanskad är faktorer som bidrar till lidande för dendrabbade. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urinläckage. Metod:Metoden som används i examensarbetet är en kvalitativ metod där kvalitativa artiklaranalyserats enligt en beskrivning av Evans analysmetod. Resultat: Att inte bli förstådd och attha förlorat kontroll leder till temat maktlöshet. Att vara smutsig och värdelös, lida i tysthetoch känna skuld relateras till temat skam. Temat isolering uppkom genom upplevelsen avfysiska och psykiska begränsningar och sista temat blev upplevelsen av att ta kontroll. Slutsats: När kvinnan lider av ett ofrivilligt läckage av urin har hon tappat kontrollen över enviktig kroppsfunktion. Smutsig och värdelös är något en kvinna med urinläckage kan kännasig och detta sätter spår i deras vardag.