Kvinnor som begår självmord eller utsätts för hedersrelaterat våld är vanligare i östra än västra Turkiet. Det förtryck som den turkiska staten har utsatt kurderna i östra Turkiet för har bidragit till att cementera patriarkala värderingar. I januari 2005 skärptes lagstiftningen kring hedersmord. Många misstänker ett samband mellan lagändringen och de ökade självmorden bland unga kvinnor. Den 24 september 2006 demonstrerade åtta unga kvinnor på staden Batmans gator i sydöstra Turkiet. Kvällen innan begick 18-åriga Saliah Demir självmord. Kvinnoorganisationer, advokater, sociologer, dokumentärfilmare, studenter – alla kämpar de för kvinnors rätt till ett liv i frihet.

Vi har en samtidskultur som präglas av en stark fokus på kroppens utformning. Den finns överallt där vi rör oss. Tidningar, tv och reklam visar oss hela tiden hur en manskropp eller en kvinnokropp skall se ut. Skolungdomar matas ständigt av intryck av att ett framgångsrikt liv hänger samman med en vacker kropp. Skolämnet Idrott och hälsa skapar olika föreställningar om kroppen och dess kroppslighet. Idealen som eleverna påverkas av är en blandning av samhällets olika institutioner. Skolan är en av dessa institutioner. Syftet med examensarbetet är att undersöka om eleverna påverkas av samhällets kroppsideal under sina lektioner i Idrott och hälsa. Undersökningen gjordes med hjälp av metoden kvalitativ intervju med sammanlagt 29 elever och 4 lärare på 4 stycken gymnasieskolor i sydvästra Sverige. Intervjuerna spelades in på band och skrevs därefter ner på papper för att underlätta databearbetningen. Efter genomförd undersökning fann vi att eleverna inte verkar påverkas i den grad av kroppsidealet som vi trodde att de skulle göra. Det verkar mer som det är viktigare att gå klädd i det senaste modet än att träna sin kropp efter idealen i samhället. Eleverna och lärarna var eniga i att det fanns en påverkan av kroppsidealet i skolorna, men det verkade inte som om elever och lärare tyckte att det påverkade lektionerna i Idrott och hälsa. Det fanns även en skillnad mellan skolorna där skolorna med en idrottslig profil tänkte mer på kroppens utformning än vad eleverna gjorde i skolorna med en estetisk profil.

Det är ungefär 10-15% av alla graviditeter som slutar i missfall. Många av kvinnorna som genomgått ett missfall lider av depression och/eller ångest. Syftet med den här studien är att beskriva vilka omvårdnadsbehov kvinnor som erfarit missfall har, för att de ska kunna få den vård de behöver när de kommer för att träffa en sjuksköterska. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie där tio artiklar var kvalitativa, en var kvantitvativ och en var både och. Resultat visas i två huvudkategorier: behov i det offentliga rummet samt behov i det privata rummet. Till varje huvudrubrik finns fyra underrubriker. Resultatet visar att sjuksköterskor och annan personal inom vården behöver bli mer empatiska och sympatiska. Kvinnorna har ett behov av att prata och alla kvinnor borde få ett erbjudande om att komma på ett återbesök på sjukhuset för att träffa adekvat personal som kan hjälpa dem i det sorgearbete som det innebär att ha erfarit ett missfall. Kvinnorna har även ett behov att få sörja på sitt eget sätt. Om de får rätt form av vård och stöd från professionella, familj och vänner har de störst chans att återhämta sig snabbt. / There are about 10-15% of all pregnancies which ends up in a miscarriage. Many of those women who go through a miscarriage suffer from depression and anxiety. The aim of this study is to describe the need of care and support women that have gone through a miscarriage have, so that they can receive better suited help when they see a nurse regarding the miscarriage. The method which was used was a qualitative literature study with ten qualitative articles, one quantitative and one who was both. The result is built on two major themes: needs in the public room and needs in the private room and four subthemes for every major theme that were identified in the analysis. The result shows that nurses and other hospital staff need to be more empathic and sympathetic. The women have a need of having someone to talk to and every woman should get an opportunity to go to a follow-up meeting at the hospital. The women also need to mourn in their own way and if they have the right kind of caring and support from professionals, families and friends they can recover more quickly.

I Sverige idag är endast en femtedel av landets brottslingar kvinnor, varför forskning gällande kriminalitet och dess struktur tenderar att förbise kvinnor som begår brott. Uppsatsens syfte var att studera hur det talas om kvinnliga mördare i media. Detta ämnades undersöka med en diskursanalytisk ansats där tidningsartiklar om två fall av kvinnliga mördare analyseras. De diskurser som kunde urskiljas i talet om de kvinnliga mördarna var den passiva och den aktiva gärningskvinnan samt relationella diskurser. Kvinnorna talas antingen om som passiva och irrationella eller som aktiva och planerande i sitt handlande. Kvinnornas identiteter konstrueras i samband med par- och familjerelationer. Resultatet relaterades och diskuterades med tidigare forskning gällande synen på kvinnor som begår brott. Avslutningsvis ges implikationer för framtida forskning på området.

Följande studie är kvalitativ och hermeneutisk och syftar till att, ur ett postkolonialt perspektiv, undersöka hur kvinnor inom islam porträtteras i religionskunskapsböcker för gymnasiet. De läroböcker som utgör studiens material är alla skrivna under 2000-talet. Uppsatsens bakgrund ger en historisk överblick över mötet mellan västvärlden och islam. Begrepp som postkolonialism, orientalism och feministisk postkolonial diskurs behandlas i uppsatsens teoretiska bakgrund. Studiens resultat har visat att postkoloniala föreställningar i allra högsta grad är levande i läroböckerna muslimska kvinnoporträtt. Främst har detta visat sig i hur västvärlden porträtteras som modern ledsagare. En förgrundsfigur som muslimer alltid ligger steget efter.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en vanlig sjukdom som främst drabbar unga kvinnor. Förutom fysisk påverkan ses även psykiska besvär som exempelvis depression. Individer som drabbas av AN är negativa inför ett tillfrisknande eftersom de känner att sjukdomen tillför positiva egenskaper, de upplever även att sjukvården saknar tillräcklig kunskap om sjukdomen. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin sjukdom. Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, PubMed samt PsycINFO användes för att hitta de tio vetenskapliga artiklar som studien sedan baserades på. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier: Anorexia som identitet, anorexia som en tillgång eller något destruktivt, anorexia som kontroll, anorexia som hanteringsstrategi och anorexia som röst. Anorexia som hanteringsstrategi innehåller två underkategorier: Anorexia som ett sätt att dämpa känslor och anorexia som ett sätt att få utlopp för sina känslor. Resultaten visade att kvinnorna var kluvna till sina upplevelser av sjukdomen. Den upplevdes vara meningsfull och funktionell i deras liv samtidigt som kvinnorna kände att den hade en ovälkommen makt över dem. Slutsats: Kvinnorna upplevde sjukdomen som meningsfull och den förde med sig flera positiva egenskaper in i deras liv. Dessa positiva känslor gav kvinnorna en anledning till att inte vilja bli fria från sjukdomen.

Intresset för denna studie började med tanken på musik som social rörelse och på vilket sätt detta medium framställer en verklighet av sociala problem och orättvisor. Denna studie om kvinnliga hiphop artisters musiktexter ämnar att lyfta fram hur olika diskurser produceras och reproduceras, förhandlas, utmanas och förändras, hur verkligheten konstrueras i texterna samt vilka möjliga subjektspositioner banar de identifierade diskurserna i musiktexterna väg för. Det är främst genom dessa subjektspositioner som kvinnor kan identifiera sig med. Undersökningen består av en kritisk diskurspsykologisk analys av musiktexter för att kunna genom ett mikroperspektiv fokusera på den mer närliggande lokala diskurserna samt använda metodens tre huvudbegrepp; tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman samt subjektspositioner. Genom min frågeställning: Hur konstrueras verkligheten i kvinnliga hiphopartisters musiktexter kommer det empiriska materialet belysa en upplevd verklighet genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att de kvinnliga artisternas upplevda verklighet innehåller sociala problem med relationssvårigheter, kärlek, styrka och vänskap i fokus.

Bakgrund: Permanent tarmstomi är ett kirurgiskt ingrepp där en bit tarm läggs ut på magen och avföringen samlas ihop i en stomipåse. Tarmstomi blir aktuell då sjukdom eller skador föreligger i tarmen. Kvinnor med permanent tarmstomi kan uppleva en förändrad självbild och utveckla depressiva symptom. För att lindra kvinnorsnas lidande blir det därmed viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras livsvärld.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med peramnent tarmstomi. Metod: Systematisk litteraturstudie med ett induktivt tillvägagångssätt. 10 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Många kvinnor hade svårt att identifiera sig med den förändrade kroppen och upplevde sig ha lägre värde som kvinna. Tarmstomin påverkade deras själsliga välmående och kvinnorna upplevde begränsningar i det vardagliga livet. Avsaknaden av kontroll över tarmgas, lukt från tarmen och tarmtöming medförde känslor som osäkerhet inför omgivningens reaktioner. Emotionellt och psykosocialt stöd från partner och familj hade positiv inverkan på kvinnors upplevelse att leva med tarmstomi.    Slutsats: Att leva med permanent tarmstomi innebar för kvinnorna en upplevelse av minskad livskvalitet och en viktig del i vägen mot försoning och acceptans var stödet från omgivningen.

Bakgrund: I Sverige lider hundratusentals kvinnor av hjärt- kärlsjukdom och varje år dör drygt 20 000 kvinnor. Kvinnors symtom vid hjärtinfarkt skiljer sig många gånger ifrån de klassiska symtomen med bröstsmärta och andningssvårigheter. På grund av detta sätts symtomen inte alltid i samband med hjärtat, något som kan få livshotande konsekvenser eftersom de oklara symtomen gör att kvinnorna väntar med att söka vård. Syfte: Syfte var att belysa kvinnors upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats med information som samlats in från fem informanter som haft en hjärtinfarkt. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analysarbetet av intervjuerna. Resultat: Kvinnorna upplevde olika symtom vid insjuknandet och ingen av dem satte dessa i samband med en hjärtinfarkt och avvaktade därför med att söka sjukvård. Livsvärlden förändrades i både positiv och negativ mening efter hjärtinfarkten. Kvinnorna upplevde vården samt bemötandet ifrån personalen som mestadels positivt. Slutsats: Att drabbas av en hjärtinfarkt var en livsomvälvande händelse för kvinnorna. Det är viktigt att det fortsätter att uppmärksammas och medvetandegörs att kvinnors symtom på hjärtinfarkt ofta är atypiska för att de som drabbas snabbt ska komma under vård och behandling.

Den kvinnliga konstnären och hennes förutsättningar till utbildning och arbete beskrivs och utgör den fond mot vilken Anna Ankarcronas liv och konstnärskap speglas. Tiden är det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet i Sverige, alltså den tidsperiod som utgör Annas levnad. Sociala mönster och samhällsstrukturers påverkan på konstlivet och kvinnornas rum där belyses. Uppsatsen beskriver också ett glömt konsthantverk, hyllningsadressen, som var en del av Anna Ankarcronas arbete.