I meet in my work as art teacher many students of different descent, were they, or their parents, have different school experience than the Swedish. This, in combination with therecent discussion after the Muhammad caricatures about the banning of images in Islamic religion, made me curious to study what art education in a Muslim country looked like. I went to visit the Maramra Egitim Köyü school in Istanbul, Turkey, and especially their art classesfrom grade five to eight, which are the same age of students that I have been working with thelast ten years. This was my first visit to Turkey.The question I ask is: What does the practice of Turkish art education look like, using the Marmara school as an example. Which discourses can I identify in the art teacher practice? What surprised me the most was the frequent visual exposure of the founder of the Turkishstate, Kemal Atatürk. He was on display both in two- and three dimensional form in schools, other public places and in the art classes. It also surprised me that there were many pictures that had connotations to the Christian Christmas celebration, such as Santa Claus, reindeers, Christmas trees etc. Islamic ornamentation and decorative patterns, which are so common in both historical monuments and souvenir shops all over Istanbul, was harder to find in the art class room or on display in the school. I did find that students worked with decorative patterns and small pictures, like miniatures, that were both realistic and abstract, in a way I am not familiar with from my own Swedish art class practice. The curriculum states that student shall study the national heritage; with examples like mat weaving, tile patterns etc. Despite this, the schools I visited failed to do so, perhaps because they have shortened the time for the art subject for the last years. The curriculum also states that you in art class shall "do work to celebrate the nation" and this is done; with pictures of Atatürk and the flag that are then on display in the school. I have found in my study a competing discourse where "National culture" is the key word. It is clear that" national culture" on Marmara school is the culture of Atatürk, and not so much of the traditional culture before 1922.

Uppsatsen är en kvalitativ studie av maktdistansen i den turkiska banksektorn. Syftet är att beskriva hur maktdistansen ser ut i den turkiska banksektorn. Intervjuer har genomförts med sex personer i olika positioner inom en turkisk bank. Den teoretiska utgångspunkten är Geert Hofstedes kulturdimensionsteori, mer specifikt den dimension som behandlar maktdistans. Tre egna begrepp har skapats med utgångspunkt i Hofstedes teori om maktdistans i arbetslivet. Dessa begrepp ligger till grund för operationaliseringen och intervjufrågorna baserades på dessa. Begreppen rör frågor om hierarkier, beslutsfattande och relationer. Utifrån de resultat som sedan presenteras kan maktdistansen i den undersökta banken fastslås som relativt stor och med hjälp av jämförelser med tidigare studier finner vi stöd för att maktdistansen inom den turkiska banksektorn är stor. Maktdistansen inom den turkiska banksektorn är således stor och att det är viktigt för praktiker att känna till detta om de vill etablera sig i länder med liknande kultur.

Genom att analysera och skapa ökad förståelse för kulturer kan vi i större utsträckning förståhur de påverkar oss och agera därefter. Turkiet är ett kulturellt intressant land med influenserfrån både Europa och Asien samtidigt som landet har en utpräglad kultur. Kulturen har enrelativt traditionell och stark förhållning till kvinnors roll, inom akademin finns dock en storandel kvinnor verksamma. Denna uppsats har för avsikt att undersöka hur Turkietsnationskultur influerar akademin och kvinnans roll, samtidigt som en akademisk yrkeskultursom skiljer sig från den i samhället också kan ha betydelse. Teorier av Hofstedes,Trompenaars och teorin Cultural Tightness används för att förstå (de två) kulturnivåerna ochgenom en kvalitativ studie undersöks nivåernas influens över kvinnors yrkesroll. Resultatetvisar att nationskulturens influens dominerar avseende maktdistans och tillskrivning.Yrkeskulturen influerar med stark individualism till skillnad från nationens kollektivistiskakaraktär. Detta verkar skapa möjligheter för kvinnors karriär i akademin till skillnad frånövriga samhället där kollektivism minskar kvinnors frihet.

<p>Kvinnor som begår självmord eller utsätts för hedersrelaterat våld är vanligare i östra än västra Turkiet. Det förtryck som den turkiska staten har utsatt kurderna i östra Turkiet för har bidragit till att cementera patriarkala värderingar.</p><p>I januari 2005 skärptes lagstiftningen kring hedersmord. Många misstänker ett samband mellan lagändringen och de ökade självmorden bland unga kvinnor.</p><p>Den 24 september 2006 demonstrerade åtta unga kvinnor på staden Batmans gator i sydöstra Turkiet. Kvällen innan begick 18-åriga Saliah Demir självmord.</p><p>Kvinnoorganisationer, advokater, sociologer, dokumentärfilmare, studenter – alla kämpar de för kvinnors rätt till ett liv i frihet.</p>

Kvinnor som begår självmord eller utsätts för hedersrelaterat våld är vanligare i östra än västra Turkiet. Det förtryck som den turkiska staten har utsatt kurderna i östra Turkiet för har bidragit till att cementera patriarkala värderingar. I januari 2005 skärptes lagstiftningen kring hedersmord. Många misstänker ett samband mellan lagändringen och de ökade självmorden bland unga kvinnor. Den 24 september 2006 demonstrerade åtta unga kvinnor på staden Batmans gator i sydöstra Turkiet. Kvällen innan begick 18-åriga Saliah Demir självmord. Kvinnoorganisationer, advokater, sociologer, dokumentärfilmare, studenter – alla kämpar de för kvinnors rätt till ett liv i frihet.

No description available.

Alevism as such is both contested and difficult to define, despite the fact that nearly a quarter of the Turkish population can be said to identify with it (See egMarkussen, 2005; Sirin, 2013). Discussions regarding whether alevism should bedefined as a religious minority or not is going on both in the research communityas among the Alevis themselves. Also the meaning of Alevi religiosity as such isdebated and can be simply described as a discussion of whether alevism should beregarded as a part of Islam. The purpose of this discourse study is therefore to examine the construction of Alevi religious identity in two English-language Turkish newspaper, namely the Hürriyet Daily News and Today `s Zaman. With the overarching aim to achieve adeep understanding of the conditions that are given the Alevi group to form their own identity. The research questions are therefore formulated as follow; How are alevism described in Hürriyet Daily News and Today `s Zaman?, What religious dimensions are highlighted in the description of alevism? and What limitations and negotiation space indicates these descriptions of the Alevi group?. To sum up, this study shows that the Alevi identity constructed in Hürriyet DailyNews and Today´s Zaman is based on three different discourses; The Islamdiscourse, which describe alevism as a minority position within Islam emphasizing it´s heterodox nature, The Syncretisticdiscourse, which instead emphasizes the syncretic character of alevism and describes it as a separate religion outside the Islamic Community, and The Alevireligion-discourse, that in turn can be said to include both The Islamdiscourse and The Syncretisticdiscourse. Furthermore, it describe alevism and the Alevi identity as non-sunni and as a religious minority. Regardless of discourse the Alevis are inevitably in a minority position when it requires a Sunni identity to be a part of the majority group. The negotiation space of their identity could therefore be seen as limited.

Gestaltning av ett nytt kulturhus i Istanbul. De självständiga volymer som utgör kulturhusets permanenta program binds samman av en takstruktur, under vilken programmet är föränderligt och stadens myller och mångfald tillåts ta plats.

Detta examensarbete är en undersökning som jämför två förskolor i två länder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse väcktes när jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet är väldigt annorlunda jämfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers arbete på förskolorna med fokus på barns delaktighet och inflytande. Frågeställningarna som jag har besvarat är: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn på förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som används är kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att det förekommer fler skillnader än likheter i pedagogernas arbete. Detta beror på skillnader i läroplaner och utbildningar, men även pedagogers syn på barn är annorlunda. Nyckelord: Barnsyn, Barns delaktighet och inflytande, Barnperspektiv, Barns perspektiv, Delaktighet,

Detta examensarbete är en undersökning som jämför två förskolor i två länder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse väcktes när jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet är väldigt annorlunda jämfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers arbete på förskolorna med fokus på barns delaktighet och inflytande. Frågeställningarna som jag har besvarat är: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn på förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som används är kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att det förekommer fler skillnader än likheter i pedagogernas arbete. Detta beror på skillnader i läroplaner och utbildningar, men även pedagogers syn på barn är annorlunda. Nyckelord: Barnsyn, Barns delaktighet och inflytande, Barnperspektiv, Barns perspektiv, Delaktighet