Inom den vetenskapliga akademin finns en stark tradition av att rationellt förlita sig på meriter. Tidigare forskning har dock påpekat att det kan finnas en fara i att inte ifrågasätta meriters rationalitet. Vi ser problematiken med att nätverkets betydelse kommer i skymundan och att dess betydelse inte får en förklaring. Flertalet artiklar i denna uppsats lyfter att det kan finnas en fara i att blint lita på meriters rationalitet. Genom att synliggöra 10 forskares upplevelser från två olika institutioner, fem forskare från Karolinska Institutet samt fem forskare från Biomedicinskt Centrum kan en mer verklighetsförankrad bild av akademin förtydligas. Den metodologiska ansatsen som använts är intervjuer genom en fenomenologisk konventionell induktiv metod. Syftet i vår uppsats har vi att jämföra hur forskare på KI och BMC upplever reproduktionen av meriter i det vardagliga arbetslivet. För att kunna förverkliga forskningsidéer krävs finansiering, forskarna som intervjuas beskriver de utmaningar de bemött för att kunna få sina forskningsanslag beviljade. Som teoretiska begrepp för att analysera vårt insamlade material använde vi oss av Bourdieu, P. & Boltanski, L.(1986) om förhållandet mellan produktionssystemet och reproduktionssystemet samt Bills (2003) idé om humankapital. Resultatet av jämförelsen av båda institutionerna visar sammanfattningsvis liknande upplevelser i hur nätverk och meriter samspelar med varandra. Inom akademin finns krav på utbildningsmeriter kontinuerligt under arbetslivet för att kvalificera sig i det akademiska fältet. Vidare visar forskarnas svar att de meriter de innehar påverkar deras image och prestige. Hur väl man är omtyckt av andra forskare styr vilket nätverk de får tillgång till. Vidare påvisades strukturer inom akademin som påverkar kvinnliga forskare samt forskare med utländsk bakgrund ofördelaktigt. Avslutningsvis visar vårt resultat att faktorer som hög konkurrens samt begränsad mängd anslags resurser påverkar framgången i forskarnas karriärer.

Genom att analysera och skapa ökad förståelse för kulturer kan vi i större utsträckning förståhur de påverkar oss och agera därefter. Turkiet är ett kulturellt intressant land med influenserfrån både Europa och Asien samtidigt som landet har en utpräglad kultur. Kulturen har enrelativt traditionell och stark förhållning till kvinnors roll, inom akademin finns dock en storandel kvinnor verksamma. Denna uppsats har för avsikt att undersöka hur Turkietsnationskultur influerar akademin och kvinnans roll, samtidigt som en akademisk yrkeskultursom skiljer sig från den i samhället också kan ha betydelse. Teorier av Hofstedes,Trompenaars och teorin Cultural Tightness används för att förstå (de två) kulturnivåerna ochgenom en kvalitativ studie undersöks nivåernas influens över kvinnors yrkesroll. Resultatetvisar att nationskulturens influens dominerar avseende maktdistans och tillskrivning.Yrkeskulturen influerar med stark individualism till skillnad från nationens kollektivistiskakaraktär. Detta verkar skapa möjligheter för kvinnors karriär i akademin till skillnad frånövriga samhället där kollektivism minskar kvinnors frihet.

The Swedish labour market seems to be more gender equal today than what it has been before. A gender equality intervention as the practice of an equality plan is one of the strategies that have been used in the workplace to achieve equality. This study aims to examine women’s work experiences in purpose to identify gender patterns in working life in a comparison between the trading industry and the academy. Central aspects in this paper concerns opportunities for development, space in the workplace and expectations associated to gender. Chosen previous research contains studies about equality in the academy and a report about female co-workers labour standards within the trading industry. Furthermore chosen studies show that some qualities are associated to gender and also how occupations are gendered. The theories that has been used to interpret and understand the empirical material is symbolical interactionism and Hirdman’s theories about gender. This study is based on qualitative interviews with four women from the trading industry and five women from the academy. The result indicates that it is possible to distinguish gendered patterns in both trades. The patterns are expressed in different ways but can to a certain extent be related to each other. / Den svenska arbetsmarknaden ger ett sken av att vara mer jämställt mellan kön idag än vad den tidigare har varit. Jämlikhetsinterventioner såsom tillämpandet av jämställdhetsplaner är en av de strategier som använts på arbetsplatser för att uppnå jämställdhet. Syftet med denna undersökning är att utifrån kvinnornas perspektiv identifiera könsrelaterade mönster i arbetslivet i en jämförelse mellan handeln och akademin. Centrala aspekter berör utvecklingsmöjligheter, utrymme på arbetsplatsen och förväntningar kopplade till kön. Den tidigare forskningen som valts innefattar studier kring jämställdhet inom akademin samt en rapport om kvinnliga medarbetares arbetsförhållanden inom handeln. Vidare redogörs studier som påvisar att somliga egenskaper är kopplade till kön och hur det finns en könsmärkning av yrken. De teorier som använts för att tolka och förstå det empiriska materialet är symbolisk interaktionism samt Hirdmans teorier kring genus. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra personer från handeln samt fem personer från akademin. Resultatet visar att könsrelaterade mönster går att urskilja inom respektive bransch. Dessa mönster kommer till uttryck på olika sätt men kan i viss mån relateras till varandra.

Abstract This study is about the female presence in the male institution of the academic world.Women got the formell right to study at universities in Sweden in 1873, but no further jobopportunities were available for them in the academic area. Elsa Eschelsson was one ofthe few who challenged this order. With a gender perspective, and the theoretical conceptof genders role, power relationships and control of the gender contract I have exposedhow media was used as a tool, from 1898-1906 (with an exception for an article from1995), to create a negative image of Elsa Eschelsson and thereby influence her fate. This study has shown that when Elsa Eschelsson got her doctor´s degree inlaw 1898 all was good, maybe because nobody thought that she would reach for aposition as professor at the university. But when she actually got the question to take overTrygger´s professorship, the resistance got way worse than anyone could have imagined.One of those who fought the most against Eschelsson was Winroth, who had the positionas professor in procedural law at Uppsala university. He turned to the press andthreatened to resign if she got the professorship.

Studien syftade till att genom manipulation av namn på en fiktiv sökande till en ledig professur granska om bedömningar vid en professorstillsättning inom akademin i Sverige påverkas av sökandes kön och etnicitet. Anställda vid Högskolan i Gävle läste ett sakkunnigutlåtande och besvarade därefter en serie frågor om en sökandes lämplighet för tjänsten som professor. Sökandes kön och etnicitet manipulerades genom att ändra den sökandes namn. Inga signifikanta skillnader i bedömningen av den sökandes lämplighet baserat på kön eller etnicitet förelåg. Kvinnor skattade de sökandes lämplighet för professorstjänsten högre än män. Det fanns en skillnad vid bedömning mellan etnicitet då deltagaren fick svara på om de själva tyckte att den sökande skulle få tjänsten och om de trodde att den skulle få tjänsten. Avsaknaden av signifikanta effekter av kön och etnicitet hos den bedömda sökande kan försiktigt tolkas som att jämställdhetsarbetet inom akademin börjat ge resultat. / The purpose of the study was through manipulation of the name on a fictional applicant for a vacant professorship review if the assessments within the Academy of Sweden were shifting, depending on the applicant’s gender and ethnicity. Staff from Högskolan i Gävle read an expert opinion and then answered a series of questions about an applicant's suitability for a vacant professorship. The applicant’s gender and ethnicity were manipulated by changing the applicant’s name. No significant differences in the assessment of the applicant's suitability based on gender or ethnicity existed. Women estimated the applicant’s suitability for the professorship higher than men did. The participants made a difference by ethnicity if they themselves thought that the applicant would receive the professorship and if they thought that the applicant would receive the professorship. The lack of significant effects of gender and ethnicity of the assessed applicant can cautiously interpreted as the fact that the gender equality work within the academy has begun to profit results.

Det ”gränslösa arbetet” är vitt utbrett i dagens samhälle och får konsekvenser för såväl individer som organisationer. Studiens syfte var att undersöka hur chefer, i form av prefekter och föreståndare, upplever att ”det gränslösa arbetet” påverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. För att besvara syftet och frågeställningarna utfördes sex semistrukturerade intervjuer med prefekter och föreståndare inom akademin. De frågeställningar som besvarats är: ”Hur upplever cheferna att det gränslösa arbetet tar sig uttryck inom akademin?”, ”Hur upplever cheferna att det gränslösa arbetet kan bidra till en god organisatorisk och social arbetsmiljö?”, ”Hur upplever cheferna att det gränslösa arbetet kan motverka en god organisatorisk och social arbetsmiljö?” samt ”Hur upplever cheferna sin egen roll i att hantera effekter som kan uppstå av det gränslösa arbetet”. Analysen genomfördes med en fenomenologisk utgångspunkt och resulterade i ett antal teman utifrån frågeställningarna. För frågeställningen om hur det ”gränslösa arbetet” tar sig uttryck inom akademin framkom två teman: frihet under ansvar och ett arbete utan slut. Vad gäller frågeställningen om hur det ”gränslösa arbetet” kan bidra till en organisatorisk och social arbetsmiljö visade sig essensen i temat flexibilitet och egen kontroll. För den tredje frågeställningen om hur det ”gränslösa arbetet” kan motverka en god organisatorisk och social arbetsmiljö framkom två teman: otydliga gränser och distansering. Slutligen framkom essensen gällande frågeställningen hur cheferna upplever sin egen roll i att hantera de effekter som kan uppstå av det ”gränslösa arbetet” i temat skapa förutsättningar, minskad kontroll och förebilder.

Denna studie handlar om hur forskning kommuniceras utifrån forskarens perspektiv och kontexten är Landstinget i Jönköpings län. Enligt högskolelagen finns det ett krav på att forskare i universitetsvärlden ska samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta, den så kallade tredje uppgiften. Syftet med studien är att undersöka vilken syn forskare inom Landstinget i Jönköpings län har på den tredje uppgiften och hur kommunikation tillämpas i samband med forskningsfrågor. Landstinget i Jönköpings län ser sig som ett forskningslandsting och effekten av forskningen ska på relativt kort tid kunna komma patient och verksamhet till nytta. Därför är kommunikationsaspekten intressant.Studien utgår från sändarens perspektiv och har en kvalitativ ansats, sex disputerade medarbetare inom landstinget med olika yrkesbakgrund har intervjuats. Den teoretiska grunden finns inom forskningsområdet Public relations (PR) och intresseområdet strategisk kommunikation. En forskande medarbetare inom landstinget har en fot i verksamheten och en annan i akademin. Arbetet med den tredje uppgiften ses till viss del som en naturlig del av vardagen då forskaren redan är en del av det omgivande samhället, det vill säga den kliniska vardag där han eller hon är verksam som läkare, sjuksköterska eller inom något annat vårdyrke. Men samverkans- och spridningsfrågor kräver utöver det en strategi och kunskap om kommunikation för att ge resultat.Synen på forskningskommunikation bland landstingets forskare kan sammanfattningsvis beskrivas enligt följande fyra punkter: Den tredje uppgiften är viktig. Vilja att arbeta med uppgiften finns hos forskarna. Behov av en fördjupad kunskap inom ämnet forskningskommunikation finns. Tiden är en begränsande faktor i samverkans- och spridningsarbetet. Forskningskommunikation upplevs ha flera positiva effekter: kommunikationen med olika målgrupper öppnar upp för nya relevanta forskningsfrågor, den tredje uppgiften kan leda till deltagande i nya forskningsmiljöer och forskningsprojekt, öka möjligheterna för fortsatta anslag, uppmärksamhet i media och nya karriärvägar kan öppnas. Det finns en önskan om att ge något tillbaka, forskningsresultat ska återkopplas till finansiären och inte minst komma patient och verksamhet till nytta.Respondenterna är till viss del självkritiska och efterlyser mer kreativitet och större kunskap om forskningskommunikation. Många gånger fastnar kunskapen i forskarvärlden och den egna yrkesgruppen. Det är lätt att förbise andra målgrupper som politiker, allmänhet, patienter, närstående och media. Respondenterna uppskattar när forskningen de medverkat till väcker intresse och upplever att det finns en efterfrågan på deras medverkan. De ställer gärna upp om möjligt, när de blir tillfrågade att medverka. Däremot kan tidsfaktorn begränsa initiativet att själv bjuda in sig eller fundera över målgrupper, det vill säga det strategiska förarbetet. Oavsett om hindret är avsaknad av tid eller praktiska förutsättningar är det betydelsefullt att forskaren får bästa möjliga stöd från organisationen. Att forskare bör erbjudas kurser i forskningskommunikation för en större färdighet föreslås i såväl studiens teori- som empiridel, liksom att strategisk och praktisk support från informatörshåll är önskvärd för att uppnå en framgångsrik forskningskommunikation.

Sammanfattning Denna vetenskapliga essä undersöker estetiska lärprocesser med inriktning mot teater och drama inom högre utbildning ur ett fenomenologiskt perspektiv. Essän studerar i första hand hur konstnärliga och pedagogiska processer kan mötas i en akademisk kontext. Jag prövar att se teaterns gestaltande språk som möjlighet till reflektion utifrån olika perspektiv. Med exempel från min egen yrkespraktik som högskolelärare i estetiska lärprocesser skapar jag och undersöker begreppet praktiskt-estetisk-gestaltande analys, som jag kallar PEG-analys. I PEG-analysen framgår det att fysiska uttryck och begrepp konnoterar olika till olika personer vilket ger möjlighet till en fördjupad förståelse av kommunikationen i de situationer vi gestaltar. Jag kommer bl.a. fram till att det finns fem komponenter som samspelar när arbetet med estetiska lärprocesser fungerar tillfredställande i den akademiska kontexten. Essän lyfter också fram skillnaden mellan att arbeta med estetiska processer i ett konstnärligt rum och i ett akademiskt rum. / Abstract - The story of aesthetic processes outside the room of art. Aesthetic learning processes in higher education. This scientific essay explores aesthetic processes of learning with focus on theatre and drama within higher education from a phenomenological perspective. This paper is primary studying how artistic and pedagogical processes can meet in an academic context. I try to see the shaping and creative language of theatre as a possibility to reflection from different perspectives. I create and explore the concept practical-aesthetic- acting analysis with examples from my own practical experience as a university teacher of aesthetic processes of learning, which I call PEG-analysis. It appears in the PEG- analysis that physical expressions and concepts connote different to different people, this gives potential to a deeper understanding of communication in the situations we act out. I reach the conclusion that five components in interaction are needed for satisfying work with aesthetic processes of learning within the academic sphere. The essay also emphasizes the difference between working with aesthetic processes of learning within an artistic sphere and an academic sphere.

I denna avhandling fokuseras akademins (o)föränderliga genusmönster för att öka kunskapen om förutsättningarna för långsiktig förändring av rådande genusmönster i akademin. Trots olika jämställdhetsinsatser vid högskolor och universitet är de nämligen fortfarande könssegregerade, vilket är speciellt tydligt på höga positioner. Endast 27 procent av professorerna i akademin är kvinnor (SCB, 2016) och vid Luleå tekniska universitet är motsvarande andel 19 procent (Luleå tekniska universitet, 2017). För att förstå bakgrunden till detta och undersöka vägar till förändring studeras i avhandlingen fem projekt vid Luleå tekniska universitet som genomförts under perioden 2005-2013. Utifrån tidigare forskning om akademins genusmönster analyseras och kategoriseras projektens jämställdhetsinsatser som individorienterade, strukturorienterade och processorienterade insatser. Genom intervjuer, fokusgrupper, observationer, olika interaktiva metoder och workshopar söks svar fyra frågeställningar: Vilka förutsättningar i form av metaforer och diskurser råder i projektens akademiska kontext? Hur kan en individorienterad, strukturorienterad respektive process-orienterad ansats användas för att förstå förutsättningarna för jämställdhetsinsatser i akademin? Hur påverkar kombinationen av genusteori och interaktiva metoder förutsättningarna för jämställdhetsinsatser i akademin? Hur påverkar persona som förändringsmetod förutsättningarna för jämställdhetsinsatser?   I avhandlingen kombineras genusteori med interaktiva metoder, dels för att skapa förståelse för hur genusmönster skapas och återskapas i strukturer, symboler, interaktioner och identiteter (Acker, 1990, 1992, 1999), dels för att minska motståndet mot förändringar genom att involvera aktörer som berörs av forskningen i förändringsprocessen. Trots en tydlig jämställdhetsambition vid Luleå tekniska universitet visar resultaten att den meritokratiska diskursen och diskursen om den jämställda akademin överskuggar jämställdhetsdiskursen, vilket bidrar till att upprätthålla rådande genusmönster. Metaforer som den avsmalnande pyramiden, läckande pipelinen eller svarta hålet kan enligt analysen både främja och hindra förutsättningarna för jämställdhetsinsatser i akademin. Universitetets jämställdhetsinsatser har över tid förändrats från individorienterade med fokus på att stärka enskilda kvinnor, till mer strukturorienterade med inriktning på att förändra missgynnande strukturer för kvinnor och andra missgynnade grupper. På senare tid har även insatser med en processorienterad ansats gjorts som fokuserar på att medvetandegöra och förändra könsskapande processer i akademin. Persona i kombination med andra interaktiva metoder, som värderingsövningar, forumteater och scenarios, visar sig i avhandlingen kunna fungera som förändringsmetod vid jämställdhetsinsatser för att synliggöra och kritiskt reflektera över bristande jämställdhet samt främja förändring.