<p>Bröstcancer är den vanligaste maligna sjukdomen som drabbar kvinnor i västvärlden. Den går inte att förebygga, men genom tidig upptäckt av sjukdomen kan prognosen avsevärt förbättras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva informationsbehovet hos högriskkvinnor så de kan utföra kontroller för tidig upptäckt av bröstcancer. Resultatet visar att självundersökning bör genomföras regelbundet. Undervisning i självundersökning krävs för att kvinnor ska utföra den enligt rekommendation. Bara en minoritet av sjuksköterskor undervisar i självundersökning på grund av kunskapsbrist i ämnet. Sedan införandet av mammografiprogram, där kvinnor mellan 40-75 år regelbundet kallas till mammografi, har mortaliteten i bröstcancer minskat. Högriskkvinnor kan idag få genomföra ett genetiskt test för att fastställa förekomsten av bröstcancergenerna BRCA1 eller BRCA2. Kvinnor som har nedärvda gener har 80 - 90 % högre risk att utveckla bröstcancer. Sjuksköterskor behöver mer kunskap för att kunna informera högriskkvinnor på ett adekvat sätt. Adekvat given information minskar rädsla och oro hos högriskkvinnorna.</p>

Bröstcancer är den vanligaste maligna sjukdomen som drabbar kvinnor i västvärlden. Den går inte att förebygga, men genom tidig upptäckt av sjukdomen kan prognosen avsevärt förbättras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva informationsbehovet hos högriskkvinnor så de kan utföra kontroller för tidig upptäckt av bröstcancer. Resultatet visar att självundersökning bör genomföras regelbundet. Undervisning i självundersökning krävs för att kvinnor ska utföra den enligt rekommendation. Bara en minoritet av sjuksköterskor undervisar i självundersökning på grund av kunskapsbrist i ämnet. Sedan införandet av mammografiprogram, där kvinnor mellan 40-75 år regelbundet kallas till mammografi, har mortaliteten i bröstcancer minskat. Högriskkvinnor kan idag få genomföra ett genetiskt test för att fastställa förekomsten av bröstcancergenerna BRCA1 eller BRCA2. Kvinnor som har nedärvda gener har 80 - 90 % högre risk att utveckla bröstcancer. Sjuksköterskor behöver mer kunskap för att kunna informera högriskkvinnor på ett adekvat sätt. Adekvat given information minskar rädsla och oro hos högriskkvinnorna.

Bakgrund: Då bröstcancer drabbar kvinnor med stigande statistik finns det ett stort utbud av information om ämnet. Många kvinnor i världen rekommenderas att själva undersöka sina bröst, Breast Self Examination (BSE), i kampen mot cancer. Internationella intresseorganisationer och i vissa länder även sjukvården rekommenderar kvinnor att utföra BSE för att upptäcka bröstcancer så tidigt som möjligt. Syfte: Att beskriva kvinnors attityd till självundersökning av bröst (BSE). Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artiklar söktes i databaserna: Cinahl, Medline, PsycINFO och Pubmed. Sökningen resulterade i 19 artiklar varav nio inkluderades efter kvalitetsgranskning. Inkluderade artiklar analyserades och fem kategorier identifierades. Resultat: Huvudfynden i studien visar att kvinnors attityd till BSE påverkas av olika känslomässiga och kognitiva aspekter. Dessa aspekter utformade fem kategorier; oro, motivation, självförtroende, hindrande- och underlättande föreställningar. Inom varje kategori framkommer det, att kvinnors inställning och utförande utav BSE beror på vilken attityd de har till BSE. Slutsats: Kvinnor har olika positiva och negativa attityder till BSE. Utifrån Orems omvårdnadsteori kan sjuksköterskans omvårdnadshandling vara att stödja, undervisa eller informera. Detta bör sjuksköterskor ha i åtanke så att de kan ge adekvat information och stöd i relation till BSE. Litteraturstudiens resultat väcker många frågetecken om kvinnors attityd till BSE på ett djupare plan. Således behövs mer forskning bedrivas inom detta område.

Bakgrund I Sverige ökar antalet insjuknanden i bröstcancer årligen. Diagnostisering med hjälp av mammografi och självundersökning bidrar till tidig upptäckt av cancertumörer vilket ger bättre prognos. För att alla kvinnor ska självundersöka brösten och gå på erbjuden mammografi är kunskap om bröstcancer en god förutsättning. Syfte Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka kvinnors kunskap om bröstcancer och självundersökning av brösten. Syftet var också att undersöka huruvida sådan kunskap skiljer sig mellan kvinnor i och utanför det nationella screeningsprogrammet för bröstcancer samt huruvida det finns en skillnad i förekomst av självundersökning. Hänsyn togs även till de eventuella faktorer i kvinnornas bakgrund och vanor som kan ha en inverkan på resultatet. Metod En empirisk studie med kvantitativ ansats. Datainsamling genomfördes via enkäter, vilka besvarades av 130 kvinnliga deltagare. Enkäterna syftade till att undersöka kvinnornas vanor kring självundersökning och mammografi, demografisk bakgrund samt kunskap om bröstcancer. Resultat Resultatet av kunskapstestet visar att kvinnor har god kunskap om bröstcancer och självundersökning då över 80% av kvinnorna svarade rätt på 10 av 14 frågor. En signifikant skillnad i kunskapen mellan de två grupperna kunde ses i en fråga. Fler kvinnor i screeninggruppen än utanför screeninggruppen som utfört självundersökning av brösten. Flera faktorer i kvinnornas bakgrund och vanor hade en påverkan på kunskapen. Slutsats Kunskapen om bröstcancer bland deltagarna i studien var god. Kunskapen mellan kvinnor i och utanför screeningprogrammet skilde sig i få områden. Förekomsten av självundersökning var högre av kvinnor som erhållit undervisning från skola och/eller sjukvård. Därav behövs fortsatt utbildning inom det aktuella området för att främja kvinnors hälsa. / Background In Sweden and the number of breast cancer diagnosis is increasing annually. Diagnosis using mammography and breast self-examination contributes to the early detection of cancerous tumors, which gives a better prognosis. In order to get all women to self-examine their breasts and to get the offered mammography, knowledge about breast cancer is a good precondition. Aim The purpose of this research study was to investigate women's knowledge about breast health and breast self-examination. The aim was also to investigate whether such knowledge differ between women in and outside the national screening program for breast cancer and whether there is a difference in the incidence of self- examination. Consideration was also taken of the potential factors in the women's background and habits that may have an impact on earnings. Methods An empirical study with a quantitative approach. Data collection was conducted through questionnaires, which were answered by an amount of 130 female participants. The questionnaires aimed to investigate women's habits related to self- examination and mammography, demographic background and knowledge of breast cancer. Results The results of the knowledge test shows that women have a good knowledge about breast cancer and self-examination, since over 80% of women answered correctly in 10 out of 14 questions. A significant difference in knowledge between the two groups was seen in a query. There were more women in the screening group than in the non-screening group who performed breast self-examination. Several factors in women's history and habits had an influence on their knowledge. Conclusion Knowledge about breast health among the study participants was overall good. The knowledge among women in and outside the screening program differed in few areas. The prevalence of self-examination was higher among women who received instruction from school and/or medical care. Therefore continued education within the area is necessary in order to promote women's health.

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerform som drabbar kvinnor, tidig upptäckt är en viktig del för en ökad överlevnad i sjukdomen. Variationer i kunskap och utbildning gällande bröstcancer samt attityder kring undersökningsmetoder tenderar att påverka kvinnors tolkning av symptom och deras beslut att söka eller delta i screening/vård. Syfte: Att beskriva kunskaper om bröstcancer och attityder kring mammografiundersökning och självundersökning av bröst hos kvinnor med olika kulturell bakgrund som är bosatta i Sverige. Design: En kvalitativ studie med intervjumetodik. Metod: Studien utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med öppna intervjufrågor. Ett strategiskt urval med snöbollsurval användes. Tolv kvinnor i åldersspannet 35-65 år som härstammade från olika asiatiska- och afrikanska länder deltog i studien. Kvalitativ innehållsanalys användes för dataanalys. Resultat: Majoriteten av kvinnorna beskrev att de hade goda allmänna kunskaper om bröstcancer, vilket var mer än den kunskap de hade med sig från sina hemländer. Resultatet gällande attityder till mammografiundersökning och självundersökning visade på att kvinnorna ansåg det viktigt att delta i screeningprogram och att utföra självundersökning men att det inte varit så när de först kommit till Sverige. Kulturella uppfattningar som framkom i studien var att det skulle innebära rädsla för kvinnan att dra skam över sin familj, att sjukdomen i vissa kulturer upplevdes som smittsam samt det kunde upplevas lite som tabu att prata om den egna kroppen.  Slutsats: Det finns fortfarande ett kunskapsbehov kring bröstcancer bland kvinnor med icke europeisk härkomst. Ökad medvetenhet kring bröstcancer hos kvinnor, deras kunskapsnivåer om bland annat självundersökning av bröst kan användas för att uppnå målet med tidig upptäckt av sjukdomen. / Introduction: Breastcancer is the most common type of cancer among women, early detection is important for an increased survival of the desease. Variations in knowledge and education about breastcancer and attitudes towards screeningmethods seem to influate womens perceptions about symthoms and decisions to contact healthcare providers or participate in screening-programmes. Objective: To describe the knowledge about breast cancer and attitudes about mammography and self-breast-examination in women with different cultural backgrounds living in Sweden. Design: A qualitative study using interview methods. Method: The study was conducted by using semi-structured interviews with open-ended questions. A strategic selection of snowball sampling was used. Twelve women in the age range 35-65 years descended from different Asian- and African countries participated in the study. Qualitative content analysis was used for data analysis. Results: The majority of women described that they had good general knowledge about breastcancer, which was more than the knowledge they had brought from their homelands. The results regarding attitudes toward mammography screening and self-examination showed that the women considered it important to participate in screening programs and to perform self-examination but that it might not have been like that when they first came to Sweden. Cultural beliefs that emerged from the study was such that it would mean the fear of an affected woman to shame her family, that the disease in some cultures was seen as contagious, and it could seem somewhat taboo to talk about their own body. Conclusion: There is still a need for knowledge about breast cancer among women with non-European descent. Increased awareness of breast cancer in women, their levels of knowledge about including self-breast-examination can be used to achieve the goal of early detection of the disease.

SammanfattningBröstcancer drabbar var nionde kvinna i Sverige och är den näst vanligaste dödsorsaken förkvinnor under 40 år. Självundersökning är en relativt enkel metod för att upptäcka tidigatecken på bröstcancer. Trots detta gör inte 63.8% av kvinnor mellan 20-40 årsjälvundersökning. Denna studie undersökte hur motivationen hos målgruppen påverkadesutifrån olika kommunikationsstilar, en narrativ och en didaktisk. Undersökningengenomfördes i form av framtagandet av två olika animerade informationsfilmer omsjälvundersökning. Resultatet visar att bägge filmerna ökar motivationen hos respondenternamen att den narrativa filmen ger störst effekt. Motivationen påverkar även hur lätt eller svårtrespondenterna tycker att det känns att genomföra självundersökning, varpå vid högremotivation visar resultatet att det upplevs lättare att genomföra. Slutsatsen som dras för dennastudie är att en narrativ kommunikationsstil är att föredra för att öka motivation hos kvinnormellan 20-40 år, samt att filmen bör återfinnas i sociala medier och kan då fungera som entrigger för ökad motivation. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>