Background: In Ghana, many women die every year due to preventable causes related to pregnancy and child birth. Several national strategies have been made to improve women’s access to essential maternal health care. Still there is a significant inequality in the number of women attending to maternal health care in between different parts of the country. An important determinant that affects women’s utilization of the subsidized maternal health care is the quality of health care, including the health providers’ attitudes to their patients. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of interacting with women in a maternal health care context within primary care in Ghana. Method: Five qualitative semi-structured interviews were conducted at three different primary health care clinics. Content analysis was used to analyse the data. Results: Three main-themes, patient compliance, building trust and nursing strategies and ten sub-themes were identified. Conclusion: Although the nurses expressed a desire to have more women attend maternal health care, they seemed unaware of how their own behaviour might contribute to the current underutilization. A hierarchical power imbalance within the nurse-patient interactions, where the patients were perceived and treated as subordinate passive receivers of the nurses’ expertise, was identified. The nurses’ lack of critical approach towards their own actions might be at the source of this underutilization. Suggestion for further research: The authors recommend further studies to explore nurses’ ability to allow self-reflective critical thinking and also how implementation of a more patient-centred approach in Ghana would affect the quality of health care. / Bakgrund: Varje år dör många kvinnor i Ghana på grund av förebyggbara komplikationer relaterade till graviditet och förlossning. Flera nationella strategier har genomförts i syfte att ge fler kvinnor tillgång till nödvändig mödrahälsovård. Trots det råder en signifikant skillnad i andel kvinnor som söker mödrahälsovård mellan olika delar av landet. En viktig faktor som påverkar utnyttjandet av den subventionerade mödrahälsovården är vårdkvaliteten, inklusive vårdpersonalens bemötande. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av bemötande av kvinnor i en mödrahälsovårdskontext inom primärvården i Ghana. Metod: Fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes vid tre olika primärvårdskliniker. Innehållsanalys användes for att analysera insamlad data. Resultat: Tre huvudteman, patientföljsamhet, bygga förtroende och omvårdnadsstrategier och tio underteman hittades i resultatet. Slutsats: Trots att sjuksköterskorna uttryckte en vilja att få fler kvinnor att nyttja tillgänglig mödrahälsovård så verkade de omedvetna om hur deras eget agerande skulle kunna bidra till att kvinnorna väljer att inte söka vård. En hierarkisk maktobalans inom sjuksköterskornas vårdrelation med patienterna framträdde genom intervjuerna, där patienterna sågs och bemöttes som underordnade, passiva mottagare av sjuksköterskornas expertis. Sjuksköterskornas brist på kritiskt förhållningssätt till egna insatser kan göra att de oavsiktligt arbetar emot sina egna mål. Förslag på fortsatta studier: Ytterligare studier för att utforska sjuksköterskors förmåga att tillämpa kritiskt tänkande rekommenderas samt vilken nytta det skulle vara för kvaliteten på omvårdnaden om ett mer patientcentrerat förhållningssätt implementerades inom vården i Ghana.

I dagens Sverige är det en självklarhet att blivande pappor skall vara delaktiga och engagerade i graviditet, förlossning och omvårdnad av det nyfödda barnet. De flesta pappor är med vid besöken på barnmorskemottagningen inklusive ultraljudsundersökningen, deltar i föräldrautbildningen och är med vid barnets födelse. Ändå uttrycker många pappor missnöje med mödrahälsovården, förlossningsvården och BB-vården. När de tillfrågas om saken uppger de ofta att de känner sig utanför, osynliga och ovidkommande. Den här studien är ett försök att bättre förstå de upplevelserna. Studien grundar sig på intervjuer med tio svenska pappor. Pappornas berättelser om mötet med mödrahälsovården, förlossningsvården och BB-vården analyserades med en narrativ forskningsansats där särskilt fokus lades på hur de i berättelsen förekommande personerna framställdes eller positionerades. Avhandlingens resultat kan sammanfattas i tre punkter: (1) Mödrahälsovårdens fokus på de fysiska aspekterna av graviditet och förlossning innebär att den blivande/nyblivna pappan kan ha svårt att finna en meningsfull plats eller position i mötet med mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård. (2) De intervjuade pappornas berättelser om dessa möten kan grovt sett indelas i "vi"-berättelser där pappan fann en obesvärad position och "jag"-berättelser där han inte gjorde det. Detta har jag tolkat som att papporna i dessa möten eftersträvade en "vi"-position där graviditet och förlossning kunde bli en för mamman och pappan gemensam angelägenhet. (3) Svårigheten att finna en obesvärad position i mötet med mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård har i första hand att göra med att den blivande/nyblivna pappan inte är gravid, inte att han är man. Det är huruvida kroppen är gravid eller inte gravid som skapar gränsen, inte vilket kön kroppen har. Den sökta "vi"-positionen kan därför betecknas som könsirrelevant. En slutsats är att om mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård vill göra den blivande mammans partner verkligt delaktig i graviditet, förlossning och spädbarnsomvårdnad är den relevanta frågan: hur kan man bidra till att den blivande/nyblivna mammans partner kan finna en position som bättre inkluderar honom/henne i detta möte? En möjlig sådan position är den i denna studie påvisade "vi"-position där graviditet, förlossning och spädbarnsomvårdnad är en för båda föräldrarna gemensam angelägenhet. Att ge plats för en "vi"-position innebär också att sträcka ut tidsperspektivet från graviditetens här-och-nu förbi den annalkande förlossningen till det som kommer därefter: föräldraskapet -- oavsett vem som har varit gravid. / In contemporary Sweden it is a matter of course that prospective fathers should be involved in pregnancy, childbirth and care of the newborn. Most fathers are present at the visits to the antenatal clinic, including the ultrasound examination; they participate in parental education classes; and they are present at the birth of their child. Yet many fathers express dissatisfaction with prenatal care, delivery care and postnatal care: they frequently feel excluded, invisible and irrelevant. This study is an attempt to better understand those experiences of exclusion, invisibility and irrelevancy. The study is based on interviews with ten Swedish fathers. Their narratives about their encounter with prenatal, delivery and postnatal care were analysed with a phenomenological--hermeneutic narrative approach. Special attention was paid to the way the major characters were positioned in the father's narratives. The results can be summarised in three points: (1) The strong focus in health care on the physical aspects of pregnancy and childbirth may make it difficult for prospective and new fathers to find a meaningful position in the encounter with prenatal, delivery and postnatal care. (2) The narratives of the interviewed fathers can be roughly divided into "we"-narratives where the father found an untroubled position and "I"-narratives where he didn't. I take this to mean that the fathers sought a "we"-position where pregnancy and childbirth could become a joint concern for the mother and the father. (3) The difficulty of finding an untroubled position in the encounter with prenatal, delivery and postnatal care is first and foremost a consequence of the fact that the prospective/new father is not pregnant, not of the fact that he is a man. It is whether the body is pregnant or not that matters, not the sex category to which the body belongs. The desired "we"-position can therefore be characterised as gender irrelevant. One conclusion is that for prenatal, delivery, and postnatal care to truly involve the expectant mother's partner in pregnancy, childbirth and care of the newborn, they need to seriously consider the question of how they can help the prospective mother's partner to find a position that better includes him/her in this encounter. One possibility is the "we"-position that this study emphasizes. This is a position in which pregnancy, childbirth and care of the newborn is a joint concern for both parents. Making way for a "we"-position also means widening the time perspective from the here-and-now of pregnancy, beyond the approaching childbirth to what comes next: parenthood -- no matter who was pregnant.

Syfte: att undersöka hur gravida kvinnor sökte och fick information om amning under graviditeten och hur vårdrutiner gällande amning upplevdes av kvinnorna under mödravårdsbesök samt utfallet av det första amningstillfället. Metod: en retrospektiv, deskriptiv studie med kvantitativ ansats där data samlades in genom ett bekvämlighetsurval. Besvarade frågeformulär uppgick till 52 stycken och delades ut av barnmorskor på BB på vägs återbesöksmottagning vid Akademiska Sjukhuset. Resultat: Internet var den vanligaste sökvägen för att få information om amning både av först- och omföderskor men förstföderskorna sökte i större utsträckning information om amning. Knappt hälften av kvinnorna ansåg att barnmorskorna de mötte under sin graviditet inom mödravården var kunniga inom amningsfrågor. Endast omföderskorna uppgav att de inte fick någon information alls om amning under den gångna graviditeten. Konklusion: barnmorskor behöver hålla sig bättre uppdaterade om vilken information som finns på Internet samt att de behöver ha bättre kunskap i att kunna hänvisa blivande mödrar till internetsidor med evidensbaserad information om amning. / Aim: was to investigate how pregnant women searched and received information about breastfeeding during pregnancy, how care routines concerning breastfeeding were perceived by women during antenatal check-ups and the outcome of the first breastfeeding session. Method: a retrospective, descriptive study with a quantitative approach where the data was collected by convenience sampling. Answered questionnaires amounted to 52 forms and were handed out by the midwives at Akademiska Hospital´s nursing return reception. Results: Internet was the most common source of information regarding breastfeeding among both primiparas and multiparas but primiparas searched for information about breastfeeding to a higher extent. Almost one-half of the women reported that antenatal midwives they met during pregnancy had knowledge about breastfeeding. Multiparas reported that they had not received any antenatal information about breastfeeding at all. Conclusion: midwives needs to be better updated concerning information available on the Internet as well as be able to refer mothers to Internet sites containing evidence-based information about breastfeeding.

The purpose of this thesis was to explore a collaborative project between Sweden and India, a project that is working with improving maternal health care in India. I focused on investigating how the project worked in practice, how they worked for improving the situation for Indian midwives and for pregnant women. This investigation was performed during a two month fieldwork in India where I got the opportunity to meet and interview several people connected to the project. The focus has been primarily on the “Master Trainers”, i.e. Indian midwives who have taken part in a training program in Sweden and in India, and who will function as teachers to other Indian midwives, regarding their perceptions about the project and its achievements. / Syftet med denna uppsats var att undersöka ett samarbetsprojekt mellan Sverige och Indien, ett projekt som arbetar med att förbättra mödrahälsovården i Indien. Jag fokuserade på att undersöka hur projektet fungerat i praktiken, hur de arbetar för att förbättra situationen för indiska barnmorskor och för gravida kvinnor. Denna undersökning utfördes under ett två månaders fältarbete i Indien där jag fick tillfället att träffa och intervjua flera personer knutna till projektet. Fokus har främst varit på "Master Trainers”, dvs indiska barnmorskor som har deltagit i ett utbildningsprogram i Sverige och i Indien och som kommer att fungera som lärare till andra indiska barnmorskor, om deras uppfattningar kring projektet och dess insatser.

Background: Half a million women died during pregnancy or childbirth in 2005. Bleeding, infections, high blood pressure, obstructed labor, unsafe abortions, malaria and HIV/Aids were the main causes. Tanzania is a highly affected country with 460 maternal deaths per 100 000 live births. Nurses and midwives play an important role in preventing maternal mortality. Purpose: The aim of this study was to explore and analyze nurses’ and midwives’ experiences of maternal mortality prevention on the Tanzanian island of Unguja. Method: Interviews with nine nurses and midwifes from four different hospitals and health care facilities were conducted with the assistance of an interpreter. A structural analysis designed by Ricoeur was undertaken. Results: The findings suggest that family planning, a more accessible health care, referral of severe cases, medical interventions, health education, community resource persons and involving fathers in maternal health care are preventive strategies that can reduce maternal mortality. Conclusion: To further improve the quality of maternal mortality prevention further knowledge aboutindividual differences in learning from health education is needed.  Involvement of all fathers in maternal health care should also be considered. Training of unskilled personnel is believed to improve early identification of life-threatening complications and thereby reduce maternal mortality. / Bakgrund: En halv miljon kvinnor i världen dog under graviditet eller förlossning under 2005. Huvudorsaker var blödningar, infektioner, högt blodtryck, långdragna förlossningar, osäkra aborter, malaria samt HIV/Aids. Tanzania är ett drabbat land med 460 fall av mödradödlighet per 100 000 levande födda barn. Sjuksköterskor och barnmorskor spelar en viktig roll i det preventiva arbetet mot mödradödlighet. Syfte:  Syftet med studien var att utforska och analysera sjuksköterskors och barnmorskors upplevelser och erfarenhet av  arbetet mot mödradödlighet på ön Unguja, Tanzania. Metod: Intervjuer med nio sjuksköterskor och barnmorskor från fyra olika sjukhus/hälsocentraler genomfördes med hjälp av en tolk. En strukturanalys utformad av Ricoeur genomfördes. Resultat: Resultatet visar att familjeplanering, en mer tillgänglig hälso- och sjukvård, remitterande av patienter med allvarliga komplikationer, medicinska interventioner, hälsoutbildning, resurspersoner i samhället och att involvera pappor i mödrahälsovården var preventiva strategier som kan minska mödradödlighet. Slutsats: För att ytterligare förbättra arbetet mot mödradödlighet tycks mer kunskap om individers förmåga att ta till sig hälsoutbildning behövas. Att i ännu större utsträckning även välkomna alla blivande pappor till mödrahälsovården föreslås också kunna fungera preventivt. Utbildning för outbildade kvinnor som hjälper till vid förlossningar (Traditional Birth Attendants) tros kunna förbättra tidig identifikation av livshotande komplikationer och därmed kunna minska mödradödligheten.

Bakgrund: Övervikt och undervikt hos gravida kvinnor är kopplat till ökade risker hos mamma och barn. Mödrahälsovården erbjuder gravida kvinnor stöd för att öka deras möjligheter till en begränsad viktuppgång eller motivation för en sund viktuppgång under graviditeten. Kunskaper om vad som kan hända kvinnan och barnet vid en ohälsosam livsstil, t.ex. vid viktproblematik, finns hos barnmorskor men att prata om dessa problem är känsligt. Därför kan det vara av betydelse att ta del av hur gravida kvinnor med olika typer av viktproblematik upplever viktkontrollerna på MHV. Syfte: Syftet med studien var att belysa gravida kvinnors upplevelse av viktkontroller och samtal om vikt på mödrahälsovården. Metod: En netnografisk metod har använts. Författarna har verkat som observatörer och genomfört en dold studie på nio diskussionstrådar på internet där gravida kvinnor delar sina erfarenheter med varandra. Datan analyserades med Kozinets metod för netnografi och kvalitativ analys. Resultat: Många av kvinnorna tar illa upp när barnmorskan talar om deras vikt och upplever att barnmorskan “tjatar” och föreläser på ett nedlåtande sätt. En del kvinnor förstår varför det är viktigt att barnmorskan pratar om vikt och förstår riskerna med för högt respektive för lågt BMI. Många kvinnor tycks däremot inte förstå riskerna och blir istället kränkta av att barnmorskan pratar om vikten vid varje träff. En del kvinnor skriver att de p.g.a. barnmorskans sätt att prata om viktkontrollerna har fått återfall i sina ätstörningsbeteenden. Slutsats: De gravida kvinnorna i studien upplever att mycket fokus läggs på samtal och kontroller kring vikt samt viktuppgång. De upplever barnmorskan som upprepande och föreläsande i syfte att ge dem dåligt samvete. Att utbilda fler barnmorskor i MI och se till att det finns tillräckligt med tid för att använda sig av denna metod är av betydelse för att barnmorskan på bästa sätt kunna möta kvinnornas behov av stöd och information. / Background: Overweight and underweight in pregnant women are linked to increased risks in mother and child. Maternal health care offers pregnant women support to increase their possibilities for a limited weight gain or motivation for a healthy weight gain during pregnancy. Knowledge of what can happen to the woman and the child in an unhealthy lifestyle, eg in weight problems, is known to midwives but talking about these problems is sensitive. Therefore, it may be important to find out how pregnant women with different types of weight problems experience weight controls at maternal health care. Aim: The aim of the study was to elucidate pregnant women’s experience of weight controls and conversations about weight in maternal health care.   Method: A netnographic method has been used. The authors have acted as observers and conducted a hidden study on nine discussion threads on the internet where pregnant women share their experiences with each other. The data was analyzed using Kozinet's method for netnography and qualitative analysis. Outcome: Many of the women take offense when the midwife talks about their weight and feels that the midwife "nags" and lectures in a condescending manner. Some women understand why it is important for the midwife to talk about weight and understand the risks of too high and too low BMI. Many women, on the other hand, do not seem to understand the risks and are instead offended by the midwife talking about the weight at every visit. Some women write that because of the midwife's way of talking about the weight controls there has been a relapse in their eating disorder behaviors. Conclusion: The pregnant women in the study feel that much focus is placed on conversations and controls regarding weight and weight gain. They experience the midwife as repetitive and lecturing in order to give them a bad conscience. Educating more midwives in MI and ensuring that there is enough time to use this method is important so that the midwife can best meet women's needs for support and information.

Bakgrund: När Corona pandemin bröt ut år 2020 kom restriktioner med syfte att minska smittspridningen. Restriktionerna utgjorde ett hinder för partners till gravida att kunna närvara vid besöken på mödrahälsovården.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors erfarenhet av att hantera situationen vid en fysisk frånvarande partner under besöken på mödrahälsovården under Corona pandemin.  Metod: Studien är en fokusgruppstudie. Datainsamlingen bestod av tre fokusgruppsintervjuer med barnmorskor inom mödrahälsovården vilka valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Vid analys av materialet användes en kvalitativ empiriskansats med ett induktivt förhållningssätt.   Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Det normala nya, Familjefokusering och Nya arbetssätt. Barnmorskorna upplevde en normalisering av partnerns frånvaro. Barnmorskorna påtalade att de försökt lägga fokus på att paret är ett team som ska gå igenom graviditeten tillsammans och därför uppmuntrat paret att läsa på och diskutera tillsammans om graviditet, förlossning och föräldraskap. Barnmorskorna var öppna för att utveckla digitala alternativ, men uppgav också att det krävdes nytt material, verktyg, rutiner och utbildning för att implementera detta.   Slutsats: Det är viktigt att dra lärdom av situationen under Corona pandemin och tänka nytt. Utveckling av alternativa möten på mödrahälsovården bör bli högprioriterat både under och efter pandemin. En utveckling av digitala kommunikationsalternativ möjliggör för partners även i andra sammanhang, till exempel arbete på annan ort, att kunna delta i vården runt graviditeten. / Background: When the Corona pandemic broke out in 2020, restrictions were introduced with the aim of reducing the spread of infection. The restrictions constituted an obstacle for partners of pregnant women to be able to attend the visits to the maternal health care.  Purpose: The purpose of the study was to describe midwives' experience of dealing with the situation of a physically absent partner during visits to maternal health care during the Corona pandemic.  Method: The study was a focus group study. The data collection consisted of three focus group interviews with midwives in maternal health care, which were selected through a convenience sample. When analyzing the material, a qualitative empirical approach with an inductive approach was used.  Result: The results revealed three main categories: The normal new, Family focus and New ways of working. The midwives experienced a normalization of the partner's absence. The midwives pointed out that they tried to focus on the couple being a team that will go through the pregnancy together and therefore encouraged the couple to read and discuss together about pregnancy, childbirth and parenthood. The midwives were open to developing digital alternatives, but also stated that new material, tools, routines and training were required to implement this.  Conclusion: It is important to learn from the situation during the Corona pandemic and think new. Development of alternative meetings in maternal health care should be a high priority both during and after the pandemic. The development of digital communication alternatives enables partners in other contexts, such as work in other places, to be able to participate in care around pregnancy.

Background  Maternal health is described as the health a woman experiences during pregnancy, delivery and after the baby is born. Every year an estimation is made that 210 million women are pregnant and 140 million babies are being born. However, the care around pregnant women and during deliveries varies depending on what country a woman is located in. Above all, science shows that pregnant women in Sub-Saharan regions have a 46 times higher risk of suffering from maternal morbidity and mortality compared to women in high-income countries. Tanzania is a country within the Sub-Saharan region with the highest numbers of births, yet with limited access to both hospitals and staff which affects mothers and children. Limitations are caused because of poverty, for instance the majority of Tanzania's population live in rural areas where no healthcare is accessible, if the healthcare does not go to those areas.  Aim  The aim was to describe healthcare workers' experiences of reproductive and maternal health at Nkinga Referral Hospital in Tanzania.  Methods  This study was based on a Minor Field Study [MFS] in Tanzania. The chosen method was a qualitative study design with an inductive approach. The interview questions were of semi structured character and in total eight healthcare workers were interviewed at Nkinga Referral Hospital. The data was analyzed with the help of a manifest content analysis.  Findings  The data analysis resulted in three main categories and eight subcategories that reelected the healthcare workers' experiences. Overall, healthcare workers described the preventive work, experienced difficulties, maternal healthcare in general as well as the wishes regarding possible changes in today's reproductive and maternal health.  Conclusion  The healthcare workers' experiences regarding the provision of care for pregnant women differ. Existing deficiencies that have been discovered within reproductive and maternal health are insufficient economic resources as well as equipment. While this unavailability, the healthcare workers experienced the care provided was remarkably affected and the inability to provide good quality care. Because of this, the provision of resources is essential for the ability of healthcare workers to provide good quality care to pregnant women. / Bakgrund  Mödrars hälsa beskrivs som den hälsa kvinnan upplever sig ha under graviditet, förlossning och efter födseln. Varje år uppskattas det att cirka 210 miljoner kvinnor blir gravida och att 140 miljoner nyfödda föds. Däremot ser vården kring den gravida kvinnan och under förlossningen olika ut beroende på vilket land kvinnan befinner sig i. Framförallt visar forskning att gravida kvinnor i Sub-Sahara Regionen har en 46 gånger så hög risk att drabbas av maternell sjukdom och död jämfört med kvinnor i höginkomstländer. Tanzania är ett land i Sub-Sahara som har höga födelsetal, dock med en begränsad tillgång till både sjukhus och personal vilket påverkar mödrar och barns hälsa. Begränsningen beror bland annat på fattigdom, men också på grund av att större delen av befolkningen lever på landsbygden där ingen hälso- och sjukvård finns att tillgå, om inte hälso- och sjukvården tar sig till dem.  Syfte  Syftet var att beskriva sjukvårdspersonalens upplevelser av reproduktion och mödrahälsovård på Nkinga Referral Hospital i Tanzania.  Metod  Denna studie baserades på en Minor Field Study [MFS] fältstudie i Tanzania. Den valda metoden var en kvalitativ studiedesign med induktiv ansats. Intervjufrågorna var av semistrukturerad karaktär och sammanlagt intervjuades åtta hälso- och sjukvårdspersonal på Nkinga Referral Hospital. Datan analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys.  Resultat  Dataanalysen resulterade i tre huvudkategorier och åtta subkategorier som återspeglade hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser. Sammantaget beskrev hälso- och sjukvårdspersonalen det preventiva arbetet, upplevda svårigheter, den generella mödrahälsovården samt vilka önskningar de upplevde skulle kunna förändra dagens reproduktion och mödrahälsovård.  Slutsats  Hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av att vårda gravida kvinnor skiljer sig åt. Befintliga brister som uppdagats inom reproduktiv- samt mödrahälsovård är bristfälliga ekonomiska resurser likväl som redskap. När detta var otillgängligt upplevde hälso- och sjukvårdspersonalen att vården som gavs till de gravida kvinnorna påverkas avsevärt då en vård av god kvalitet inte kunde tillhandahållas. Således är det av stor vikt att resurser finns tillgängliga så att hälso- och sjukvårdspersonalen kan erbjuda en kvalitativ vård till de gravida kvinnorna.

Bakgrund: Gravida i Sverige är generellt sett nöjda med mödrahälsovården men önskar individanpassad vård, mer stöd från barnmorskan, ökad delaktighet och tillgänglighet. Behovet av insatser från mödrahälsovården skiljer sig mellan förstföderskor och omföderskor. Syfte: Undersöka om gravidas upplevelser av de tidiga besöken hos mödrahälsovården skiljer sig mellan förstföderskor och omföderskor i en region i Mellansverige. Metod: Retrospektiv tvärsnittsstudie av Sveriges Kommuner och Regioners graviditetsenkät. Resultat: Förstföderskor skattade generellt något lägre än omföderskor avseende upplevelserna av erhållen information, tillgänglighet, delaktighet, trygghet och stöd. Upplevelsen av mödrahälsovård påverkades av födelseland, utbildningsnivå samt tidigare behandling för psykisk ohälsa. Slutsats och klinisk tillämpbarhet: Insatser behövs för att möta förstföderskors behov inom mödrahälsovården då de generellt skattar sin upplevelse av mödrahälsovården lägre jämfört med omföderskor. Uppdaterad information om gravidas upplevelser av mödrahälsovården är viktig för att kunna utveckla verksamheter och vårdrutiner. Vården som erbjuds idag varierar mellan olika regioner och utvärderingar behövs för att bedöma behovet av verksamhetsutveckling på lokal nivå. / Background: Pregnant women in Sweden are generally satisfied with the maternal health care but wants more individualized care and more support from the midwife, an increased participation in care as well as better access to care. The needs for interventions from maternal health care differs between nulliparous and multiparous. Aim: To investigate whether pregnant women's experiences of the early visits to maternal health care differ between nulliparous and multiparous in a region in midcentral Sweden. Method: A retrospective cross-sectional study of Sveriges Kommuner och Regioners survey, Graviditetsenkäten. Results: Nulliparous generally rated lower than multiparous regarding their experience of obtained information, accessibility, participation, security, and support. The experience of maternal health care was affected by the country of birth, level of education and whether the pregnant woman was treated för mental illness or not. Conclusion and clinical implications: Efforts are needed to meet the needs of nulliparous women in maternity care, as they generally rate their experience of maternal health care lower compared with multiparous. Updated information about pregnant women's experiences of maternal health care is important to be able to develop care routines. The care offered today varies between different regions and evaluations are needed to assess the need for development at a local level.

Bakgrund: Projektet “Trygg och nära mödrahälsovård i Ådalen- och Västra området” infördes till följd av att förlossningskliniken i Sollefteå stängdes. Delar av projektets arbetssätt har inspirerats av caseload-modellen.Motiv: Kontinuitetsmodeller för barnmorskeledd vård växer internationellt. Barnmorskor kan genom arbetssättet skapa en nära och stärkande relation till de gravida kvinnorna. Det finns ett behov av mer forskning om barnmorskeledda kontinuitetsmodeller i glesbygd.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av att arbeta inom projektet. Metod: En kvalitativ studiedesign med induktiv ansats har använts. Semistrukturerade intervjuer med sex barnmorskor från Norrland genomfördes. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen av de sex intervjuerna resulterade i ett huvudtema: Ett arbetssätt med många guldkorn trots brister och utmaningar samt tre kategorier; Skapa trygghet genom ökad tillgänglighet och kontinuitet för gravida och nyförlösta i glesbygd där barnmorskornas upplevelser av att kunna skapa trygghet för kvinnor i glesbygd beskrivs. Få möjlighet att arbeta varierande och kompetensbevarande beskriver hur barnmorskorna upplevde personlig tillfredställelse genom projektets arbetssätt. Synliggöra behovet av utveckling för bättre service belyser viktiga personer och funktioner för barnmorskorna i projektet, brister, organisatoriska svagheter samt förslag på utveckling. Konklusion: Barnmorskornas erfarenheter av att arbete i projektet kan förstås genom upplevelsen av att det är ett arbetssätt med många guldkorn trots brister och utmaningar. Barnmorskorna lyfter de positiva erfarenheter de upplevt med projektets arbetssätt, så som ökad tillgänglighet för kvinnorna men också de brister som bidragit till utmaningar för barnmorskorna i att kunna erbjuda trygg mödrahälsovård. Denna studie kan bidra med förståelse för hur det är att arbeta som barnmorska i glesbygd med långa avstånd till förlossningsklinikerna samt synliggöra hur olika villkoren är för trygg vård för gravida kvinnor i glesbygd.