The purpose of the study is to investigate midwife's work towards pregnant women.  The method of the study had a qualitative approach and the data collection was done using semistructured interviews. Three phoneinterviewes and an interview face to face.    The method used had a qualitative approach and semi structured telephone interviews as well an interview with a personal meeting was the results implementation. The participants in the survey were four midwives recruited by telephone. The interviews were recorded, transcribed and analyzed with a manifest thematic content analysis, with a phenomenological element.   The Result gave four different themes: The health call - a good foundation for maternity health care, trust and trust, diet and exercise, insufficient knowledge and midwives experience of support. The result showed that midwives work on the same guidelines, that is the BAS program. They felt short of time and wished that the visits with the women could be a bit more flexible.   The conclusion is that more time for each visit would be necessary and that cooperation with other actors would make the work more efficient and fair.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att studera hälsofrämjande strategier för gravida kvinnor i syfte att förebygga karies i tidig barndom hos deras barn. Metod: Vetenskapliga kvantitativa artiklar söktes i två medicinska databaser, DOSS och MEDLINE, med relevanta sökord och sökordskombinationer. Tolv vetenskapliga artiklar valdes enligt inklusions- och exklusionskriterier. Resultat: De fyra hälsofrämjande strategier som identifierades var munhälsoutbildning, motiverande samtal, ökade kunskaper om god munhälsovård och interprofessionell strategi. Samtliga strategier visade på en minskning av karies hos studiedeltagarnas barn fast flera studier visade inte på en statistisk signifikans. Slutsats: Hälsofrämjande strategier under graviditeten med syfte att förebygga karies i tidig barndom hos det väntade barnet verkade ha en kariesminskande effekt. Hälsovårdspersonal kan främja oral hälsa hos den gravida kvinnan och det väntade barnet i förebyggande syfte mot karies i tidig barndom. Vidare forskning behövs dock för att fastställa effekten av hälsofrämjande strategier under graviditeten i kariesförebyggande syfte då flera studier saknade statistisk signifikans fastän de visade en minskning av karies hos studiedeltagarnas barn. / Aim: The aim of the literature study was to study health promotion strategies for pregnant women to prevent early childhood caries for the expectant child. Method: The literature study used quantitative peer-review articles that were searched in two medical databases, DOSS and MEDLINE, with relevant search terms and combinations. Twelve peer review-articles were selected according to inclusion and exclusion criteria. Results: Four health promotion strategies were identified: oral health education, motivational interviewing, increased knowledge of good oral health care and interprofessional strategy. The strategies presented a reduction in caries in the participants' children, although several studies did not show a statistical significance. Conclusion: Using health promotion strategies during pregnancy had an effect to prevent early childhood caries. Healthcare professionals can promote oral health to the pregnant woman and the expectant child as a preventive measure against early childhood caries. Several studies showed a reduction of caries in children but lacked statistical significance. However, further research is needed to determine the efficacy of health promotion strategies during pregnancy for caries prevention.

Forskning visar på att information om planerad hemförlossning är av stor betydelse för den gravida kvinnan i sitt val av födelseplats. Det finns dock inte så mycket forskning om barnmorskors, verksamma inom mödrahälsovården, upplevelser av planerad hemförlossning. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors upplevelser av planerad hemförlossning inom mödrahälsovården. Åtta barnmorskor som arbetade inom mödrahälsovården inom region Skåne intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. I resultatet framkom tre huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorier består av: ”Olika förutsättningar”, ”Det ”alternativa” födandet” och ”Den professionella rollen i samtalet”. I samband med intervjuerna framkom det att barnmorskorna inte informerar om planerad hemförlossning rutinmässigt, att barnmorskorna har bristande kunskap om planerad hemförlossning, att barnmorskorna saknar nationella riktlinjer kring planerad hemförlossning samt att planerad hemförlossning finns i det dolda. De intervjuade förklarade detta med att de inte hade information eller utbildning om planerad hemförlossning under sin utbildning till barnmorskor eller på sin arbetsplats. Barnmorskorna upplevde även att det finns ett motstånd till planerad hemförlossning inom sjukhusvården samt att de ekonomiska resurserna ser olika ut i olika delar av Sverige vilket bidrar till en ojämlik förlossningsvård. Mer forskning behövs inom området för att få en ökad förståelsen för hur barnmorskors, inom mödrahälsovården, upplevelser av planerad hemförlossning, påverkar den information som ges till de gravida kvinnorna. / Research shows that information about planned home birth is of great importance for the pregnant woman in her choice of place of birth. However, there is not much research on the experiences of midwives operating within the maternal health care system about planned home birth. The purpose of the study was to elucidate midwives’ experiences of planned home birth in maternal health care. Eight midwives, operating within maternal health care in Skåne, Sweden were interviewed. The interviews were analysed using qualitative content analysis with an inductive approach. From the results emerged three main categories and nine subcategories: The main categories included: ”Different conditions”, ”The ”alternative” birth” and ”The professional role in the conversation”. It appears that the midwives do not routinely inform about planned home birth, that the midwives have deficient knowledge about planned homebirth, that the midwives lack national guidelines for planned home birth and that planned home birth is unseen. The interviewed thought a reason hereby was due to the fact that they had not received information or training about planned home birth during their training as midwives or at their workplace. The midwives experience that there is opposition to planned home birth from the healthcare system and that the financial resources look different in different parts of Sweden which contributes to an unequal maternity care. More research is needed in this area to gain an increased understanding of how midwives’ experiences in maternal health care affect the information given to pregnant women.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är en ständigt aktuell fråga. Våldet består av flera former såsom fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, materiellt, sexuellt, digitalt och hedersrelaterat våld. Barnmorskan har ett ansvar i att ställa frågor om våld till gravida kvinnor för att identifiera de som lever under våldsutsatthet och kunna erbjuda stöd och förebygga fortsatt våldsutsatthet. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors upplevelse av att ställa frågan om våldsutsatthet till gravida kvinnor på mödrahälsovården.  Metod: En kvalitativ design med enskilda intervjuer har genomförts med totalt tio barnmorskor från sex olika mödrahälsovårdscentraler i sydöstra Sverige. Analysen genomfördes via en induktiv tematisk innehållsanalys. Resultat: De främsta resultaten i studien presenteras i fyra tematiska kategorier; professionellt och etiskt förhållningssätt, barnmorskans behov av att definiera våld, barnmorskans upplevelse av barriärer och barnmorskans upplevelse av brister i vårdkedjan. Barnmorskorna beskrev att rutinen kring att ställa frågan om våld till gravida kvinnor på mödrahälsovården var angelägen och självklar, där rädsla för att möta ett medgivande på frågan inte hindrade barnmorskorna från att ställa den. Slutsats: Ett av studiens fynd är att gravida kvinnor med hög socioekonomisk status ansågs utgöra en barriär för att ställa frågor om våldsutsatthet. För att överkomma de barriärer som finns för att ställa frågan om våld är det viktigt att ständigt arbeta med de frågor som utgör en barriär för barnmorskorna. / Background: Men's violence against women is an ever-present issue. Violence consists in many forms, such as physical, psychological, economic, material, sexual, digital, and honor-related violence. The midwife has a responsibility to ask questions about violence to pregnant women to identify those who are exposed to domestic violence. Aim: This study aimed to describe midwives' experience of asking the question of exposure to violence to pregnant women in maternity care. Method: A qualitative design with individual interviews has been conducted with ten midwives from six different maternity health centers in southeastern Sweden. The analysis was conducted through an inductive thematic content analysis. Results: The study´s main results are presented in four thematic categories; professional and ethical approach, the midwife's need to define violence, the midwife's experience of barriers and the midwife's experience of shortcomings in the care chain. The midwives described that the routine around asking the question of violence to pregnant women at the maternal health care was urgent and self-evident, where fear of obtaining consent to the question did not prevent the midwives from asking it. Conclusion: One of the study's finding is that pregnant women with high socioeconomicstatus were considered a barrier to asking the question. To overcome the obstacles that exist to asking the question of violence, it is important to constantly work on the issues that constitute a barrier for the midwives.