Introduktion: Som distriktssköterska ska man främja och arbeta för en jämlik hälsa. I primärvården har distriktssköterskan många arbetsuppgifter och det gäller att finna balans mellan hälsofrämjande och medicinska uppgifter. Syfte: Syftet var att belysa möjligheter och begränsningar för distriktssköterskan i det hälsofrämjande arbetet i primärvården. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Studien har baserats på tolv kvalitativa artiklar. Databaserna Cinahl och PubMed användes vid sökning. Artiklarna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre teman: Första temat var Organisatoriska förutsättningar med kategorierna Brist på resurser, Brist på stöd och Riktlinjer & verktyg. Andra temat var Personcentrerad vård med kategorierna Relationsskapande, Kulturella aspekter och Patientens attityd. Tredje temat var Sjuksköterskans syn på sin roll med kategorierna Känna ansvar, Hålla sig uppdaterad, Tillfredsställelse och Sjuksköterskans attityd. Konklusion: Resultatet visade att sjuksköterskorna kände ett stort ansvar och vilja att arbeta hälsofrämjande. De främsta begränsande faktorerna var hög arbetsbelastning och tidsbrist. Sjuksköterskorna behövde stöd från ledningen för att bibehålla motivationen att ta sig an de faktorer som skapade barriärer i det hälsofrämjande arbetet.

Bakgrund: Landstinget i Kalmar län arbetar kontinuerligt med frågor kring hälsa och lanserar därför olika hälsofrämjande insatser med mål att förebygga sjukdomar. En av insatserna är hälsocoaching där klienter får hjälp med en beteendeförändring. Syfte: Att kartlägga allmänhetens uppfattning om yrket hälsocoach ur ett befolkningsstatistiskt (ålder, kön, kroppsmasseindex) perspektiv, i relation till hur stor motivation som fanns till beteendeförändring mellan ålderngruppernna under 30 år och över 30 år. Syftet var också att via intervjuer få ökad förståelse kring vad individer söker stöd för vid en beteendeförändring. Metod: Studien har använt sig av en mixed method-ansats, vilket innebär att både kvalitativ och kvantitativ metod använts. Den kvantitativa ansatsen bestod av en enkätundersöking (n=174) där allmänhetens uppfattning om yrket hälsocoach kartlades. Vidare gjordes intervjuer med respondenter (n=4) för att få en djupare förståelse kring vad individer söker stöd för vid en beteendeförändring. Resultat: Det fanns en signifikant skillnad i motivation (p=0,011) mellan åldersgrupperna under 30 och över 30 år, där individer över 30 tendera att vara mer motiverad till en beteendeförändring. Det fann ingen signifikant skillnad mellan kön och motivation (p=0,151) eller kroppsmasseindex och motivation (p=0,646). Respondenterna tyckte också att hälsocoacher stöttade, motiverade och uppmuntrade dem till en bättre livsstil med hjälp en form av undervisning innehållande träning och hälsa, genom teman: “Kunskap”, “Motivation/Medvetenhet” och “Balans” som framkom i studien. Slutsats: Studien visade att individer över 30 år har en tendens att vara mer motiverade till en beteendeförändring än individer under 30 år. Studien visade även att den allmänna uppfattningen av yrket hälsocoach är otydlig.

Övervikt har idag blivit den största kroniska sjukdomen världen över och anses vara den näst största behandlingsbara dödsorsaken. Patienter som blir medvetna om sin övervikt kan i större utsträckning gå ner i vikt än de som inte upplyses. Primärvården anses vara den enhet som har störst möjlighet att förmedla kunskap om levnadsvanor. Det är viktigt att med hjälp av livsstilsrådgivning stödja människor, distriktssköterskor anses vara den mest passande professionen för denna uppgift. Genom livsstilsrådgivning kan människor få en ökad kunskap och förståelse för hur vår livsstil påverkar vår hälsa. Initiativ till att ställa frågor och diskutera om levnadsvanor bör tas även när det inte finns en nära koppling till de besvär eller den sjukdom patienten söker för. Trots detta finns risk att livsstilsrådgivning utförs i bristande omfattning. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av livsstilsrådgivning med överviktiga vuxna som söker vårdcentral för andra besvär. Metoden var kvalitativ och genomfördes med ett semistrukturerat frågeformulär. Det väsentliga resultatet var att distriktssköterskorna upplevde livsstilsrådgivning som deras ansvar men att det var ett känsligt område. Trots detta upplevde flertalet av patienterna samtal om levnadsvanor som positivt. Livsstilsrådgivning beskrevs vara nedprioriterat av arbetsgivaren, trots primärvårdens preventiva ansvar. En önskan om förändring på arbetsplatsen var tydlig. Förändringarna som beskrevs var att livsstilsrådgivning skulle prioriteras av arbetsgivaren. Riktlinjer behövdes och utbildning krävdes för ett optimalt omhändertagande av överviktiga vuxna. Vidare önskades mer tid avsatt för området så att undersökningar och livsstilsrådgivning kunde möjliggöras. Ett behov av samarbete med andra professioner sågs också. Studien diskuterar hur livsstilsrådgivning skulle kunna hanteras med aktuella resurser utan förändring på arbetsplatsen men även arbetsgivarens ansvar för att distriktssköterskorna ska kunna bedriva en hälsofrämjande vård. Vidare diskuteras förslag på implementering av bland annat en modell för viktkontroll. Förslagen skulle sannolikt kunna bidra till ett förbättrat preventivt arbete inom primärvården. Distriktssköterskorna ansåg att livsstilsrådgivning var viktigt och kunde se flera fördelar med att prioritera det hälsofrämjande arbetet. / Overweight has now become the largest chronic disease worldwide and is considered the second largest treatable cause of death. Patients that become aware of their overweight may increasingly lose weight than those who are not informed. Primary care is considered to be the unit that has the best opportunity to mediate knowledge about living habits. It is important that by using lifestyle counseling support people, primary care nurses are considered the most suitable profession for this task. Through lifestyle counseling people can get a better knowledge and understanding of how our lifestyle affects our health. Initiative to ask questions and discuss about living habits should be taken even when there isn´t a close link to the symptoms or disease the patient searching for. Despite this, there is a risk that lifestyle counseling performed in the lack of scope. The purpose of the study was to lighten primary care nurses experiences of lifestyle counseling to overweight adults who seek health center for other conditions. The method was qualitative and was conducted using a semi-structured questionnaire. The important outcome was that the primary care nurses experienced lifestyle counseling as their responsibility but that it was a sensitive area. Despite this, most of the patient experienced talk about lifestyle habits as positive. Lifestyle counseling was described to be given lower priority by the employer, even though the primary cares preventive responsibility. A desire for change in the workplace was clear. The changes described were that lifestyle counseling would be given priority by the employer. Guidelines were needed and education required for optimal treatment of overweight adults. Further, there was a desire of more time set aside so that screening and lifestyle counseling could be made possible. A need for collaboration with other professions was also seen. The study discusses how lifestyle counseling could be dealt with current resources without change in the workplace, but also the employer´s responsibility to primary care nurses so they can conduct health care. Proposals on the implementation of including a model for weight management are also discussed. The proposals would likely contribute to an improved preventive work in primary care. Primary care nurses felt that lifestyle counseling was important and could see several benefits to prioritize health promotion.

The purpose of the study is to investigate midwife's work towards pregnant women.  The method of the study had a qualitative approach and the data collection was done using semistructured interviews. Three phoneinterviewes and an interview face to face.    The method used had a qualitative approach and semi structured telephone interviews as well an interview with a personal meeting was the results implementation. The participants in the survey were four midwives recruited by telephone. The interviews were recorded, transcribed and analyzed with a manifest thematic content analysis, with a phenomenological element.   The Result gave four different themes: The health call - a good foundation for maternity health care, trust and trust, diet and exercise, insufficient knowledge and midwives experience of support. The result showed that midwives work on the same guidelines, that is the BAS program. They felt short of time and wished that the visits with the women could be a bit more flexible.   The conclusion is that more time for each visit would be necessary and that cooperation with other actors would make the work more efficient and fair.