Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Att utföra fysisk aktivitet under graviditeten kan hjälpa kvinnan att bibehålla en god hälsa samt förebygga mot graviditetskomplikationer. Att drabbas av graviditetskomplikationer kan medföra allvarliga sjukdomar för kvinnan och fostret. Hypertoni, preeklampsi, graviditetsdiabetes, problematik med bäckenbotten är endast några exempel på graviditetskomplikationer som kan påverka hälsan. Genom att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att inte drabbas av graviditetskomplikationer, rekommenderas att fysisk aktivitet utförs minst 150 minuter i veckan med en medelmåttig intensitetsnivå. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av fysisk aktivitet under graviditeten. Metod: För att genomföra studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerad intervjuguide. Vid framtagandet av deltagare användes bekvämlighetsurval där fem deltagare som var fysiskt aktiva under graviditeten godkände en medverkan. Resultat: Utifrån deltagarnas upplevelse hävdas fysisk aktivitet under graviditeten påverka både kvinnans och fostrets hälsa positivt. Fysisk aktivitet påvisade främja den mentala och fysiska hälsan positivt genom att minska smärta och mentala påfrestningar. Slutsats: Utifrån resultatet ansågs fysisk aktivitet under graviditeten vara en hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärd för att bibehålla en god hälsa, för både under och efter graviditeten.

Sweden's maternal and childcare services have received recognition for maintaining high standards and employing effective risk-reduction strategies, leading to improved childbirth outcomes. However, these services face contemporary challenges exacerbated by evolving public health dynamics, including the increasing prevalence of obesity among Swedish adults, which mirrors trends in maternal healthcare and poses significant risks during pregnancy. Two significant risks during pregnancy are gestational diabetes mellitus (GDM) and preeclampsia. The rise in these pathophysiological conditions emphasizes the necessity for specialized maternal care approaches. In response, there is growing interest in utilizing technological innovations like glucose and blood pressure sensors for enhanced monitoring and proactive healthcare solutions during pregnancy.  This thesis investigates the intersection of maternal healthcare, technological advancements, and public health challenges in Sweden, aiming to identify innovative approaches to maternal care and explore the potential of glucose and blood pressure sensors in improving outcomes. To achieve it, an extensive literature review established a robust foundation, focusing on women's and maternity care trends and the impact of BMI on pregnancy outcomes. Interviews with healthcare professionals from diverse fields provided further insights, leading to an in-depth cause analysis and technology assessment. Subsequently, a mockup was developed based on the gathered information, utilizing JavaScript for program development and incorporating user feedback. Real-world data acquisition was explored using APIs, particularly Dexcom, for glucose monitoring. The design process employed Figma, ensuring visual appeal and functional integration, followed by comprehensive evaluation involving functional, usability, and compatibility testing to refine the mockup interface in alignment with stakeholder expectations.  The results of this study reveal two primary insights into maternal healthcare enhancement: Firstly, through a comprehensive literature review and stakeholder interviews, key challenges and potential solutions were identified, emphasizing the importance of interdisciplinary collaboration. Secondly, developing and evaluating a mockup integrating sensor technology demonstrated promising prospects for real-time monitoring and management, highlighting the potential for improving maternal health outcomes. These findings underscore the importance of integrating self-monitoring technology into maternal healthcare to enhance monitoring capabilities and address contemporary challenges in pregnancy care. / Sveriges mödra- och barnavårdstjänster har fått erkännande för att upprätthålla höga standarder och använda effektiva riskminskningsstrategier, vilket har lett till förbättrade förlossningsresultat. Emellertid möter dessa tjänster samtida utmaningar förvärrade av utvecklande folkhälsodynamik, inklusive den ökande förekomsten av fetma bland svenska vuxna, vilket speglar trender inom mödrahälsovård och innebär betydande risker under graviditeten. Två av dessa risker är graviditetsdiabetes mellitus och preeklampsi. Ökningen av dessa patofysiologiska tillstånd understryker behovet av nyanserade mödravårdsmetoder. Som svar finns det ett växande intresse för att använda teknologiska innovationer som glukos- och blodtryckssensorer för förbättrad övervakning och proaktiva hälsolösningar under graviditeten. Denna avhandling undersöker korsningen mellan mödrahälsovård, tekniska framsteg och folkhälsoutmaningar i Sverige, med målet att identifiera innovativa angreppssätt för mödraomsorg och utforska potentialen hos glukos- och blodtryckssensorer för att förbättra resultat.  För att uppnå detta etablerades en gedigen litteraturgenomgång som fokuserade på trender inom kvinnors och mödravård samt BMI:s påverkan på graviditetsresultat. Intervjuer med vårdpersonal från olika områden gav ytterligare insikter, vilket ledde till en djupgående orsaksanalys och teknisk bedömning. Därefter utvecklades en prototyp baserad på den insamlade informationen, med användning av JavaScript för programutveckling och inkorporering av användarfeedback. Verklig datainsamling utforskades med hjälp av API:er, särskilt Dexcom, för glukosövervakning. Designprocessen använde Figma för visuellt tilltalande och funktionell integration, följt av omfattande utvärderingar som involverade funktions-, användbarhets- och kompatibilitetstester för att förbättra prototypens gränssnitt i linje med intressenternas förväntningar.  Resultaten av denna studie belyser två primära insikter om förbättringar inom mödrahälsovård: För det första identifierades nyckelutmaningar och potentiella lösningar genom en omfattande litteraturgenomgång och intervjuer med intressenter, vilket betonar vikten av tvärvetenskapligt samarbete. För det andra visade utveckling och utvärdering av en prototyp som integrerar sensorteknik lovande framtidsutsikter för realtidsövervakning och hantering, vilket belyser potentialen för att förbättra mödrahälso-resultat. Dessa resultat understryker vikten av att integrera självövervakningsteknik i mödrahälsovård för att förbättra övervakningsmöjligheter och adressera samtida utmaningar inom graviditetsvård.