I dagens moderna samhälle är stress ett välkänt begrepp och är framför allt inom vården något som påverkar såväl personal som patienter. I samband med den pågående corona pandemin, har sjuksköterskor fått en ännu mer ansträngd arbetsmiljö och högre risk för utbrändhet. Studiens syfte har varit att undersöka och förstå hur sjuksköterskorna upplever den fysiska och psykiska arbetsmiljön samt hur de hanterar de höga kraven och arbetsbelastningen i samband med den pågående corona pandemin, vilket följaktligen ledde oss till frågorna: Hur upplever sjuksköterskor den psykosociala arbetsmiljön under corona pandemin och på vilket sätt har den oförutsebara krissituationen påverkat sjuksköterskans yrkesroll? Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer i vilken sju sjuksköterskor har medverkat. Deras upplevelse har analyserats utifrån sociologen Arlie Russell Hochschilds teori om emotionellt arbete och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv.Studiens resultat visar att sjuksköterskeyrket är ett arbete där sjuksköterskorna kontinuerligt utför någon form av emotionellt arbete, där sjuksköterskorna eftersträvar att skapa ett emotionellt tillstånd hos patienterna när de försöker att skapa en trygg, lugn och angenäm atmosfär. Den höga arbetsbelastningen på arbetsplatsen i samband med nya arbetsuppgifterna som sjuksköterskorna inte är utbildade för har lett till att sjuksköterskorna känner sig hjälp- och maktlösa och har medfört etisk stress hos sjuksköterskorna när det inte längre är möjligt att säkerställa och garantera för en god hälso- respektive sjukvård. Den nya arbetssituationen i samband med organisatoriska och strukturella hinder och svårigheter upplever sjuksköterskorna som en extrem fysisk, mental och emotionell belastning.

Bakgrund: När Corona pandemin bröt ut år 2020 kom restriktioner med syfte att minska smittspridningen. Restriktionerna utgjorde ett hinder för partners till gravida att kunna närvara vid besöken på mödrahälsovården.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors erfarenhet av att hantera situationen vid en fysisk frånvarande partner under besöken på mödrahälsovården under Corona pandemin.  Metod: Studien är en fokusgruppstudie. Datainsamlingen bestod av tre fokusgruppsintervjuer med barnmorskor inom mödrahälsovården vilka valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Vid analys av materialet användes en kvalitativ empiriskansats med ett induktivt förhållningssätt.   Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Det normala nya, Familjefokusering och Nya arbetssätt. Barnmorskorna upplevde en normalisering av partnerns frånvaro. Barnmorskorna påtalade att de försökt lägga fokus på att paret är ett team som ska gå igenom graviditeten tillsammans och därför uppmuntrat paret att läsa på och diskutera tillsammans om graviditet, förlossning och föräldraskap. Barnmorskorna var öppna för att utveckla digitala alternativ, men uppgav också att det krävdes nytt material, verktyg, rutiner och utbildning för att implementera detta.   Slutsats: Det är viktigt att dra lärdom av situationen under Corona pandemin och tänka nytt. Utveckling av alternativa möten på mödrahälsovården bör bli högprioriterat både under och efter pandemin. En utveckling av digitala kommunikationsalternativ möjliggör för partners även i andra sammanhang, till exempel arbete på annan ort, att kunna delta i vården runt graviditeten. / Background: When the Corona pandemic broke out in 2020, restrictions were introduced with the aim of reducing the spread of infection. The restrictions constituted an obstacle for partners of pregnant women to be able to attend the visits to the maternal health care.  Purpose: The purpose of the study was to describe midwives' experience of dealing with the situation of a physically absent partner during visits to maternal health care during the Corona pandemic.  Method: The study was a focus group study. The data collection consisted of three focus group interviews with midwives in maternal health care, which were selected through a convenience sample. When analyzing the material, a qualitative empirical approach with an inductive approach was used.  Result: The results revealed three main categories: The normal new, Family focus and New ways of working. The midwives experienced a normalization of the partner's absence. The midwives pointed out that they tried to focus on the couple being a team that will go through the pregnancy together and therefore encouraged the couple to read and discuss together about pregnancy, childbirth and parenthood. The midwives were open to developing digital alternatives, but also stated that new material, tools, routines and training were required to implement this.  Conclusion: It is important to learn from the situation during the Corona pandemic and think new. Development of alternative meetings in maternal health care should be a high priority both during and after the pandemic. The development of digital communication alternatives enables partners in other contexts, such as work in other places, to be able to participate in care around pregnancy.

Organisationskultur är ett abstrakt fenomen som genomsyrar organisationens alla delar.Det påverkar både arbetstagarna och organisationens sätt att bedriva sin verksamhet.I samband med Corona-pandemin övergick ett stort antal organisationer till att vara verksamma på distans vilket medförde att arbetstagare blev tvungna att arbeta hemifrån. Detta resulterade i stora ändringar i arbetsdagen och dess rutiner, i synnerhet kommunikationen. En sådan snabb förändring kan påverka utformningen av organisationskulturen inom arbetsplatsen. I och med detta blir det intressant att studera kopplingen mellan organisationskultur och distansarbete ur arbetstagares upplevelser.  Studiens syfte är därmed att få en ökad förståelse om hur organisationskulturen påverkas av distansarbete.  Studien genomfördes i form av en kvalitativ fallstudie med en abduktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från en arbetsorganisation.  Studien visar att det finns en koppling mellan organisationskultur och distansarbete. Det framgår att en arbetsorganisation som har en välutvecklad organisationskultur redan innan pandemin, har en möjlighet av att klara av organisationsförändringen i form av distansarbete någorlunda väl. Det är framförallt de synliga delarna av kulturen som påverkas medan kulturens kärnelement förblir detsamma. Studien påvisar att det finns en stark koppling mellan arbetstagare och deras upplevelser av organisationskultur i samband med upprätthållandet av och identifieringen med gällande värderingar och normer.  Studien bidrar även till en egen slutsats om att förekomsten av en välutvecklad kultur, kommunicerad från ledningen, bidrar till organisationens möjlighet att hantera övergången till distansarbete.

In response to a desired degree of participation within vaccination against the Covid-19 pandemic, the Swedish government chose to implement mandatory marketing measures. This has been exemplified by vaccine mandates which caused to provoke varying reactions from affected consumers. This study was, thus, based on investigating established marketing strategies for sensitive products from a consumer perspective and measuring the perceived level of trust between the state and its citizens. The study adhered to a qualitative research method to facilitate the assessment of a phenomenon with respect to medicalization. Semi-structured interviews were designed based on three main categories of respondents: critical-, neutral-, and positive-minded individuals, in relation to opinions concerning the marketing of vaccines and government mandates. Respondents were further distributed on the basis of four age groups to investigate the relevance of the individual's age and their corresponding level of trust. Based on the following results, however, there appeared to be no established link between these two variables, i.e. age and confidence. Furthermore, it has been shown that respondents' previous attitudes were related to their degree of social capital which determined the individuals' level of trust with regard to the state and its implementation of the vaccine mandate. The respondents' previous attitudes on the subject of vaccination mainly affected the level of trust they had for their state and how well they could identify with the message behind the marketing of vaccines. Further conclusions also showed a link between the degree of consumers' relatability with regard to the marketing message and their respective consumer behavior, for example within the vaccination frequency of each individual respondent. / Som svar till ett önskat vaccinationsdeltagande mot Covid-19 pandemin valde den svenska regeringen att implementera tvingande markandsföringsåtgärder i form av exempelvis vaccin mandat som väckte varierande reaktioner från påverkade konsumenter. Denna studie utgick därmed från att utreda etablerade marknadsföringsstrategier kring känsliga produkter utifrån ett konsumentperspektiv och mäta den uppfattade förtroendenivån mellan respektive stat och medborgare. Studien förhöll sig till en kvalitativ forskningsmetod för att underlätta undersökningen av ett fenomen med avseende för medikalisering. Semistrukturerade intervjuer utformades utifrån tre huvudsakliga respondentkategorier: kritiskt, neutralt samt positivt inställda individer, i förhållande till deras antaganden för marknadsföring av vaccin och statliga mandat. Ytterligare fördelades respondenter utifrån fyra åldersgrupper för att utreda relevansen kring individens ålder och dess korresponderande förtroendenivå. Utifrån följande resultat uppkom det däremot inte någon förekommande koppling mellan dessa två variabler, det vill säga ålder och förtroende. Vidare har det påvisats att respondenternas tidigare inställningar relaterade till deras grad av socialt kapital avgjorde för individernas tillitsnivå med avseende på staten och dess implementering av vaccin mandat. Huvudsakligen påverkade respondenternas tidigare inställningar kring ämnet om vaccinering den nivå av förtroende de utgjorde för staten samt hur väl de kunde identifiera sig med den etablerade marknadsföringens budskap. Vidare slutsatser visade även på en koppling mellan graden av konsumenters relaterbarhet med avseende på marknadsföringens budskap samt deras respektive konsumentbeteende exempelvis inom de individuella respondenternas vaccinationsfrekvens.

I början av år 2020 drabbades världen av ett virus som orsakade sjukdomen Covid-19. WHO klassade virus utbrottet som en pandemi. I Sverige införde Folkhälsomyndigheten och Regeringen en mängd rekommendationer, restriktioner och förbud i syfte att dämpa smittspridningen och upprätthålla vårdens kapacitet. Intensivvården (IVA) var speciellt utsatt och tvingades till stora omställningar. Hur påverkade denna exceptionella händelse våra patienter som drabbades av Covid-19 och var i behov av intensivvård? Upprätthölls patientsäkerheten och sjukvårdens strukturerade arbetssätt gällande vårdskador trots den stor omställning som genomförde till följd av pandemin?    Syftet var att kartlägga och beskriva avvikelserapporteringen för patienter med Covid-19 som vårdades på IVA under pandemins andra och tredje våg.   En kvantitativ design med data från avvikelsehantering gällande patienter med Covid-19 som vårdandes på IVA på ett sjukhus i Västsverige. Totalt vårdades 180 patienter under vald tidsperiod och 74 avvikelser granskades. Data analyserade med deskriptiv statistik och jämförande statistik.    Resultatet visar en minskad rapportering av vårdrelaterade avvikelser under pandemin våg två och tre. Detta skiljer sig till viss del från Corona kommissionens rapport som konstaterar ett ökat antal avvikelser korrelerat till de långa vårdtiderna. Resultatet visar också att antalet avvikelserapporter i relationen till antal vårddygn minskades under denna tidsperiod samt att en förskjutning mellan avvikelse-kategorier sågs där arbetsskada/personskada ökade med sju gånger. Resultatet får stöd av Corona kommissionen som konstaterade flera förändringar i avvikelserapporteringen både avseende antalet rapporterade avvikelser och gällande innehåll.   Resultatet bidrar med kunskap om hur sjuksköterskans arbete kan påverkas av förändrade arbetsförhållanden samt att befästa arbetsrutiner såsom avvikelserapportering påverkas. För att klarlägga bakomliggande orsaker till att det skrevs färre avvikelser behöver resultatet följas upp med fler studier. Det är viktigt att skapa förutsättningar för specialistsjuksköterskor att även under exceptionella förhållande få möjlighet att rapportera samt arbeta strukturerat för en säker vård. / At the beginning of 2020, the world was hit by a virus that caused the disease Covid-19. The WHO classified the virus outbreak as a pandemic. In Sweden, the Public Health Authority and the Government introduced a number of recommendations, restrictions and prohibitions with the aim of curbing the spread of infection and maintaining the capacity of healthcare. The intensive care unit (ICU) was particularly vulnerable and was forced to make major changes. How did this exceptional event affect our patients affected by Covid-19 and in need of intensive care? Was patient safety and the healthcare system's structured way of working regarding care injuries maintained despite the major changes that took place as a result of the pandemic?  The aim was to map and describe reporting errors for patients with Covid-19 who were cared for in the ICU during the second and third waves of the pandemic.  A quantitative design with data from deviation management regarding patients with Covid-19 in intensive care at a hospital in western Sweden. A total of 180 patients were treated during the selected time period and 74 reported errors were reviewed. Data were analyzed using descriptive statistics and comparative statistics.  The result shows a reduced number of reports of care-related errors during the pandemic waves 2 and 3. This differs to some extent from the Corona Commission's report which notes an increased number of reported errors correlated to the long care times. The result also shows that the number of reported errors in relation to the number of care days was reduced during this time period and that a shift between reported error categories was seen where occupational injury/personal injury increased by seven times. The result is supported by the Corona Commission, which found several changes in the nonconformance reporting, both in terms of the number of reported non-conformities but also in the relevant content.  The result contributes with knowledge about how the nurse's work is affected by changed working conditions and that consolidating work routines such as reporting errors is affected. In order to clarify the underlying reasons why there were fewer reporting errors, the results need to be followed up with more studies. It is important to create the conditions for specialist nurses to have the opportunity to report and work structured for safe care, even under exceptional conditions.