Sammanfattning Bakgrund: Förlossningens utdrivningsskede delas in i två olika faser, nedträngningsfas och utdrivningsfas. Barnmorskor handlägger förlossningen olika både internationellt och nationellt eftersom det saknas definition av nedträngningsfasen. Internationellt uppmanas kvinnan att krysta när cervix är fullvidgad och huvudet ännu inte är nedträngt på bäckenbotten. I Sverige däremot uppmanar barnmorskan kvinnan att avvakta krysta tills cervix är fullvidgad och barnets huvud står på bäckenbotten. Barnmorskor har en betydelsefull roll i handläggning av förlossningen i att stödja och vägleda kvinnan genom nedträningsfasen. Syftet med studien var att belysa barnmorskors erfarenheter av att handlägga nedträngningsfasen hos förstföderskor. Metod: En kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer genomfördes. Totalt 4 fokusgrupper med 19 barnmorskor från olika förlossningskliniker i södra Sverige medverkade. Data analyserades med hjälp av Dahlin-Ivanoff och Holmgrens (2017) analys för fokusgruppsdiskussioner. Resultat: I resultatet framkom att barnmorskornas handläggning av nedträngningsfasen varierar beroende på flera olika faktorer; barnmorskans erfarenheter och förhållningsätt, den födande kvinnan men även beroende på den enskilda förlossningsklinikens rutiner och arbetssätt. I intervjuerna påtalade samtliga barnmorskor att de använder sig av icke medicinska och medicinska interventioner som exempelvis; lägesändringar, tömma urinblåsa, amniotomi och att ge värkstimulerande dropp. En intervention som används när inga andra interventioner har lett till progress är att låta kvinnan provkrysta. Det rådde oenighet hur länge cervix hos en förstföderska får vara retraherad under nedträngningsfasen. Samtliga barnmorskor var dock överens om att så länge progress finns hos en förstföderska accepteras en längre nedträngningsfas. Slutsats: Hur länge cervix kan vara retraherad i nedträngningsfasen beror på vilken barnmorska som handlägger förlossningen. Gemensamt för alla barnmorskor var att de strävade efter att få vårda en kvinna i taget för ett positivt förlossningsutfall med en positiv förlossningsupplevelse. Nyckelord: Barnmorska, handlägga, förstföderska, förlossning, nedträngningsfas. / Abstract Background: The second stage of labour during delivery is divided into two phases; the descending phase and the active phase. There is a lack of definition of the descending phase and that causes different ways to manage it. Internationally, the woman is urged to push immediately when the cervix is fully dilated, in Sweden women starts to actively push when the fetal head has progressed down in the maternal pelvis to the pelvic floor. The midwife has an important role to support and guide the woman during the descending phase. The purpose of the study was to illustrate the midwife's experience of handling the descending phase in nulliparous women. Method: The method of this study is a qualitative interview study using focus groups. A total of 19 midwives were interviewed at four different interview opportunities in two different obstetric clinics in southern Sweden. The results were analyzed with Dahlin-Ivanoff and Holmgrens (2017) focus group discussions. Result: The results showed that the midwifery treatment in the descending phase varies depending on several factors; the obstetric patient, the individual midwife's work experience and approach, but also depending on the routines and working methods of the individual obstetric clinics. All midwives claimed that they used both medical and non-medical interventions to establish a progress of the delivery. Interventions that was used was; get the women changed position, empty bladder, amniotomi and intravenous oxytocin. The non-medical intervention, testing to push was used when no other interventions have led to progress. How long a nulliparous woman may have cervix completed in the descending phase was something that discussed in all focus groups with disagreement. However, all midwifes agreed that if progress in the delivery a longer process is accepted. Conclusion: There are no guidelines for how long a woman is accepted in the descending phase. Midwifes treatment depends on the individual midwife's work experience. Common to all midwives was that they were aiming for” one to one” care to a positive delivery outcome with a positive delivery experience. Keywords: midwife, handle, nulliparous, childbirth, the descending phaseiv

Efterbördsskedet är förlossningens sista och mest riskfyllda stadie på grund av riskenför postpartumblödning. Ett aktivt handläggande av efterbördsskedet rekommenderas för att förebygga postpartumblödningar och har visats kunna förebygga detta med upp till 60 %. Barnmorskan utgör ett viktigt stöd för kvinnan under efterbördsskedet och haren viktig roll i att förebygga postpartumblödningar och därmed förebygga lidande för kvinnan. Syftet med studien är att undersöka barnmorskors erfarenheter av att handlägga efterbördsskedet. Kvalitativ forskningsintervju valdes som metod ochintervjuer genomfördes med åtta barnmorskor verksamma inom förlossningsvården.Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Underanalysprocessen togs tre kategorier fram; “Vaksam blick”, “Barnmorskansvetenskapliga kunskap och beprövad erfarenhet” samt “Bevara det normala normalt”.Dessa kategorier mynnade tillsammans ut i temat för studien; “Barnmorskans förmågaatt se till helheten utifrån vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet”. Resultatetvisar att barnmorskorna har olika sätt att handlägga efterbördsskedet men ett gemensamtmål om att få ut en hel placenta och undvika större blödning. De har stor respekt förblödning och är följsamma till klinikens riktlinjer för att förebygga detta. De följer dockinte riktlinjerna okritiskt utan litar också på sin egen erfarenhet och strävar efter attbevara det normala normalt så långt det går. Konklusion av studien är attbarnmorskorna strävar efter en balans mellan att tillämpa beprövad erfarenhet ochevidensbaserad forskning i sitt handläggande av efterbördsskedet. Barnmorskornahandlägger efterbördsskedet genom att se till helheten, riktlinjer, vetenskaplig kunskap, beprövad erfarenhet och intuition. / Program: Barnmorskeutbildning