The purpose of this thesis is to investigate and study how the midwife's tasks over time become a profession and develop into today's midwives. The focus will be on how the profession and their areas of work developed and why. Our study takes its starting point in 1886, when the Midwives' Association was founded, until 1977 when midwifery education became a university education. Our thesis is based on Hirdman´s gender theory and Abbott´s theory about professions. Since the purpose of the thesis is to investigate how and why the profession of midwife emerged, Abbott's theory of how and why professions arise provides a good understanding of this phenomenon. Hirdman's gender theory is compatible with the purpose of the thesis as this theory is largely based on male dominance over women. Our conclusion is that in 1977 midwives became a fully developed profession. With the decision to make the midwifery education a university education, the midwives were finally accepted by both the state and the society. There are several contributing factors on why it took so long for it to become a profession, including the doctors exercise of power over the midwives and the nature of the education. The midwives themselves have also played a role in why the struggle for their profession was protracted out. Based on our study we found the public's understanding and trust in the midwives to be the biggest factor on why it took the midwives nearly 90 years to become a profession.

Varje år dör barn intrauterint efter att graviditeten har nått 22 fullgångna veckor. I Sverige föds det cirka 400 till 450 dödfödda barn per år och majoriteten av dessa dödsfall sker i graviditetens sista trimester. Intrauterin fosterdöd kan orsakas av flera olika komplikationer såsom infektion och nedsatta funktioner i placenta eller navelsträng. För föräldrar som mister sitt barn intrauterint är det psykisk påfrestning. Glädje och förväntningar ändras till sorg och förtvivlan. Det ställs krav på barnmorskans självkännedom, självreflektion, empati och färdighet i mötet med dessa föräldrar. Syftet med denna studie var att beskriva omhändertagande av föräldrar efter att de fått besked om att deras väntade barn dött intrauterint. Litteraturöversikt användes som metod, både kvalitativ och kvantitativ forskning granskades och analyserades av författarna med hjälp av integrerad dataanalys. Relevant material söktes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Detta resulterade i 18 vetenskapliga artiklar, publicerade 2003–2018. Resultatet presenteras i sju kategorier: Diagnos och Besked; Födelse och närmsta tiden efter; Minnen; Religion och Kultur; Uppföljning och stöd från sjukvård och anhöriga; Obduktion och Önskemål från föräldrar. Kategori Födelse och närmsta tiden efter, innehåller tre underkategorier: Förberedelser och förlossning, Att möta sitt barn och Avsked. Det primära behoven som föräldrarna uttryckte var vård, kommunikation och information på individnivå, läkarens och barnmorskans genuina och empatiska omhändertagande av både föräldrar och det dödfödda barnet. Slutsatsen av denna studie visar att intrauterin fosterdöd innebär en förtvivlan och föräldrarna kan hamna i chock, läkare och barnmorskor har ett stort ansvar att bemöta och vägleda föräldrarna i den specifika situation de befinner sig i. Hur föräldrarna blir bemötta och omhändertagna kan ha långvariga konsekvenser på deras hälsa. Då samhället ändras och kulturella olikheter ökar har sjukvården ett ansvar att tillgodose kulturella aspekter i vården.

Bakgrund: En kvinnas förlossningsupplevelse är något som påverkar henne unde rlivet och både bakgrundsfaktorer och förlossningsutfall kan påverka olika dimensioner av förlossningsupplevelsen. Syfte: Syftet med studien var att identifiera vilka bakgrundsfaktorer och förlossningsutfall som kan bidra till en negativ påverkan på förlossningsupplevelse olika dimensioner. Metod: Studien genomfördes som en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Studien bygger på data från Graviditetsregistret och SKR:s Graviditetsenkät. Resultat:Flertalet bakgrundsfaktorer och förlossningsutfall påverkar kvinnor i hur de upplever förlossningens olika dimensioner. För förstföderskor spelade födelseland och självskattad hälsa under graviditeten roll medan det för omföderskor var självskattad hälsa före graviditet som påverkade mest. Hur förlossningen startade och avslutades var de förlossningsutfall som påverkade förlossningsupplevelsen mest. Slutsats och klinisk tillämpbarhet: De grupper som löper en ökad risk för att få en negativ förlossningsupplevelse är de med självskattad dålig hälsa innan eller under graviditet. Om förlossningen slutar i ett akut kejsarsnitt ökar också risken för att få en negativ förlossningsupplevelse. Om kvinnan föder vaginalt i en förlossningsställning med icke rörligt bäcken eller om hon använder medicinsk smärtlindring ökar risken att hon får en negativ förlossningsupplevelse. Barnmorskans roll blir då att redan under graviditet identifiera de kvinnor som löper en ökad risk att få en mer negativ förlossningsupplevelse och att hen under förlossningen stöttar kvinnan och arbetar kvinnocentrerat.

Barnmorskor vårdar kvinnor i olika livssituationer som berör sexuell och reproduktiv hälsa. Vårdandet av både tidiga och sena legala aborter ingår i barnmorskans kompetens. Aborter kan bero på oönskad graviditet, fosterdöd eller missbildningar. Sena aborter kan upplevas svåra att hantera och situationen svår att bemöta. Det kan upplevas svårt att bemöta och ge god vård för kvinnor som genomgår abort. Syftet med studien är att belysa barnmorskors upplevelser i samband med vårdandet av kvinnor som genomgår sen abort. Studien baseras på intervjuer med induktiv ansats och kvalitativ analysmetod. Sex barnmorskor intervjuades i Sverige. Fyra huvudkategorier framkom i resultatet, att vara kompetent och skicklig, att uppleva det hanterbart, att känna önskan av stöd, att omhänderta det aborterade fostret. Resultatet visar att det finns en strävan efter att vara närvarande och ge stöd till varje kvinna som genomgår en abort oavsett bakgrunden till beslutet. Genomgående i studien var även att barnmorskorna hade behov av stöd och vägledning. En positiv inställning till fri abort var slutsatsen för de intervjuade barnmorskorna.

Bakgrund: Barnmorskans arbetsfält omfattar idag sexuell-, reproduktiv- och perinatal hälsa och det centrala i yrkesutövningen är att främja hälsa. Barnmorskan ska ha kunskaper om, kunna ge information och undervisa om sexualitet och samlevnad utifrån ett genus- och livscykelperspektiv. Uppdraget på ungdomsmottagning är att arbeta med sexualitet och hälsa samt att förebygga oönskade graviditeter och STI. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av preventivmedelsrådgivning på ungdomsmottagning. Metod: Individuella intervjuer genomfordes med nio barnmorskor på ungdomsmottagningar. Vid intervjutillfället användes en frågeguide och semistrukturerade frågor ställdes. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och 15 subkategorier identifierades. Kategorierna var enligt följande: Erfarenheten och kunskapens betydelse, Det kliniska arbetssättet, Modererande faktorer och Utmaningar. Slutsats: Barnmorskor uppgav god kunskap och goda erfarenheter av ungdomar och preventivmedelsrådgivning på ungdomsmottagning men menade att det är ett dynamiskt arbete som bidrar till ständig utveckling. Vid möten med preventivmedelssökande ungdomar på ungdomsmottagning fanns önskan att mötet skulle ske på individnivå. Erfarenheter av modererande faktorer för barnmorskan, utmaningar för preventivmedelsrådgivningen och följsamheten fanns vilket innebar att preventivmedelsrådgivning för ungdomar på ungdomsmottagning är komplext. Klinisk tillämpbarhet: Studiens resultat skulle kunna innebära ökad förståelse för arbetet på ungdomsmottagning och skapa underlag för att möta utmaningarna som barnmorskorna möter i det dagliga arbetet. / Background: The midwife’s field of work today includes sexual,- reproductive,- and perinatal health and the core of the profession is to promote health. The midwife should have the knowledge, to provide information and teach about sexuality and relationships from a gender and lifecycle approach. The mission of the youth center is to work with sexuality and health and the prevention of unwanted pregnancies and STI’s. Aim: The aim was to describe midwives' experiences of contraceptive counseling at youth clinics. Method: Interviews were conducted with nine midwives in youth clinics. In time of the interview a questionnaire was used and semistructured questions were asked. Qualitative content analysis was used as analyze method. Results: Four categories and 15 subcategories were identified. The categories were as follows: Importance of experience and knowledge, the Clinical approach, Moderating factors and Challenges. Conclusion: Midwives feel they have good knowledge and experience of young people and contraceptive counseling at the youth clinic and has experience that it is a dynamic work that contributes to constant development. When they meet contraception seeking young people they wish to meet them at an individual level. The midwives had experiences in that there are moderating factors and challenges for the contraception counselling and compliance in contraceptive use, this means that contraceptive counselling for young people is complex. Clinical application: The result of the study could mean greater understanding for the work in youth clinics and create a basis for meeting the challenges that midwives face in their daily work.

No description available.

Barnmorskor har under många år påtalat stora brister inom förlossningsvården. De upplever en ohållbar arbetsmiljö med konsekvenser som påverkar inte bara dem utan i slutänden även kan påverka den födande kvinnan. Vi har i den här uppsatsen haft som syfte att undersöka vad som händer med kommunikationen i en ansträngd arbetsmiljö och vilka konsekvenser det kan få. De teorier vi utgått ifrån kartlägger kommunikationens funktion mellan barnmorskor och gravida samt kollegor emellan. Vi har även kopplat kommunikation till teori kring psykosocial arbetsmiljö. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod bestående av 6 stycken semistrukturerade intervjuer med barnmorskor verksamma i Stockholm.    I resultatet framkom att bristande resurser påtvingar kompromisser rörande kommunikationen som hämmar barnmorskornas möjlighet att ge den vård de anser att kvinnorna förtjänar. Det här bidrar till en arbetsmiljö som inte bara påverkar patientsäkerheten utan även nyblivna barnmorskors möjligheter att utvecklas i sin roll.    Denna studie bidrar till att försöka belysa ett, som vi upplever, relativt outforskat område. Nämligen hur resurser konkret har en effekt på den, för barnmorskor, så viktiga kommunikationen.

Amning påverkar kvinnor på olika sätt beroende på många olika faktorer. Det kan vara en fantastisk upplevelse men kan även upplevas som smärtsam och negativ.  Amningen är en del av kvinnans reproduktion och en del av moderskapet. Barnmorskan skall ha gedigen kunskap om amning och kunna möta kvinnor som ammar. Genom större kunskap om hur kvinnor upplever amning på BB så kan detta möte optimeras. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor upplever amning på BB. För att besvara studiens syfte valdes en kvantitativ metod med positivistisk ansats. Studien är baserad på enkäter. Datamaterialet analyserades genom att göra en faktoranalys. I resultatet framkommer det fyra faktorer som belyser kvinnornas amningsupplevelse på BB, Närhet och kärlek, De negativa känslorna, Moderns utsatthet och kvinnliga kroppens förmåga. I diskussionen diskuteras studiens resultat utifrån forskning kring moderns känslor i samband med amning, och om orsakerna till att mammor väljer att avsluta sin amning. Slutsatsen visar att det är viktigt för barnmorskan att vara lyhörd för mammornas känslor och upplevelser, samt att individuellt anpassa vårdandet utifrån mammornas behov. Amningsupplevelsen kan vara varierande från kvinna till kvinna och beroende på om den är positiv eller negativ kan den påverka hennes upplevelse till att vilja amma eller inte.

Bakgrund: Kvinnor har genomgått inducerad abort i alla tider över hela världen. Säkra aborter räddar liv och är en viktig del av den reproduktiva och sexuella hälsan. Trots att abortlagstiftningen i Sverige har blivit liberal med tiden finns det fortfarande attityder gentemot inducerad abort som gör det till ett tabubelagt och kontroversiellt ämne, både i Sverige och internationellt. Syfte: Att belysa svensktalande kvinnors upplevelser av att genomgå inducerad abort. Metod: En kvalitativ bloggstudie med induktiv ansats och analys av narratives. Nio bloggar med totalt 12 inlägg och 31 kommentarer inkluderades i studien. Resultat: Upplevelserna var varierande och resulterade i tre huvudteman; den emotionella aborten, den fysiska aborten samt stöd och bemötande. Dessa teman fick totalt sju subteman. Konklusion: Det finns en stor variation i kvinnors upplevelser av inducerad abort. Kvinnorna upplever känslor som sorg och skam samt lättnad och glädje. De beskriver såväl smärta som smärtfrihet och komplikationer såväl som komplikationsfrihet. De upplever att de får ett gott stöd och bemötande från både vårdpersonal och anhöriga samt brist på såväl information som stöd från vårdpersonal och anhöriga.

Inför den så kallade RUL som 97% av alla gravida genomgår i Sverige, ska kvinnan ha fått en allomfattande information om undersökningen. Informationsansvaret ligger på mödrahälsovården och barnmorskan. Informationen ska följa gällande riktlinjer för information om RUL samt ges både skriftligt och muntligt. Forskning har visat på brister i kunskap om rutinultraljudsundersökningen hos de blivande föräldrarna. Syftet med studien är att undersöka om kvinnorna har fått information enligt riktlinjer för rutinmässigt ultraljud och om de upplever den tillräcklig för att kunna ta ställning till att göra rutinultraljudsundersökningen samt undersöka varifrån de fått informationen. Detta är för att öka kunskapen om kvinnornas kunskapsnivå samt vid behov kunna utveckla och förbättra informationen. En enkätstudie genomfördes med 54 deltagare innan de genomgick rutinultraljudsundersökningen. En kvantitativ ansats med kvantitativa och kvalitativa variabler användes. I resultatet framkom att 90,8% (n=49) upplevde att de har fått tillräckligt med information och samtliga har fått information från barnmorska. Studien visade också att 20,4% (n=11) inte kände till begränsningar med undersökningen, 14,0% (n=8) hade ej fått information om att man tittar på moderkakans läge och 37,0% (n=20) hade ej information om att man tittar på mängden fostervatten under rutinultraljudsundersökningen. Resultatet visade att de som var sambo/särbo kände mer till syftet med rutinultraljudsundersökningen jämfört med de som var gifta. Det visade även att de med grundskola/gymnasieutbildning upplevde informationen som de fick tillräcklig i större utsträckning jämfört med de som hade högskola/universitetsutbildning. Sammanfattningsvis svarar studiens resultat till syftet. / Program: Barnmorskeutbildning