Det moderna svenska välfärdssystemet har stora utmaningar med en åldrande befolkning som kräver mer resurser för att de äldre ska kunna leva ett värdigt liv.  En lösning för att kunna erbjuda alla den hjälp och stöd som behövs är ny teknologi. Ett exempel på relativt ny typ av hjälpmedel är trygghetskameror för övervakning av äldre personer i hemmet. Biståndshandläggare inom äldreomsorgen kan komma att ställas inför nya frågeställningar i sin myndighetsutövning. Ett av dem är möjliga etiska dilemman som kopplas till beslut om nattstillsyn med hjälp av trygghetskamera. Arbetet är en kvalitativ studie som baseras på fem intervjuer med beslutshandläggare anställda vid Skellefteå kommuns äldreomsorg. I studien har biståndshandläggare beskrivit möjliga etiska dilemman kopplade till användning av trygghetskameror för nattstillsyn inom äldreomsorg. Syftet är att skapa förståelse om dessa etiska dilemmans inverkan på handläggarna och deras arbete, samt hur dessa dilemman löses. I studien kom det fram att handläggare inom äldreomsorg ofta träffar på olika typer av etiska dilemman. Studien visade inte på speciella etiska dilemman vid beslut om trygghetskamera. De etiska dilemman som biståndshandläggare har är av allmän karaktär och handlar om intressekonflikter och fundamentala humanistiska frågor. Det visade sig att biståndshandläggare oftast följde konsekvensetikens princip, diskursetikens dialogmetod och en blandning av plikt och konsekvensetik i sitt arbete. Etiska dilemman som uppstår i handläggarens arbete påverkar dem personligen och avspeglas i deras arbetssituation.