Uppsatsen behandlar matchningsprocessen hos tre olika bemanningsföretag i jämförelse med den offentliga arbetsförmedlingen. Syftet med uppsatsen är att studera hur handläggare på de olika organisationerna arbetar med matchning, det vill säga att sammanföra arbete och arbetskraft. I studien redogörs också för några av de faktorer som kan påverka handläggarnas arbete. Frågeställningarna är; Hur arbetar handläggarna för att lyckas med matchningen? Hur arbetar organisationerna med verktyget coaching? Hur påverkar den organisatoriska utformningen handläggarnas matchningsarbete och anser handläggarna att de yttre faktorerna såsom allmänhetens attityd eller politiska beslut påverkar matchningsarbetet? För att få svar på frågeställningarna genomfördes en kvalitativ studie med sex djupintervjuer. Intervjuguiden baserades på teman som utvecklades parallellt med teori- och emperibearbetning. I analysen användes verktyg som inspirerats av grounded theory såsom kodning. Teoridelen är uppbyggd i kronologisk ordning där det inledningsvis redogörs för organisationernas historiska bakgrund och verksamhet. Därefter följer ett avsnitt som behandlar organisationernas huvuduppgift vilket är matchning. Teoridelen innehåller sedermera aktuella organisationsteorier, dagens förmedlingsverksamhet och arbetsgivares val av förmedling. Dessutom presenteras verktyget coaching och en rapport om samverkan mellan organisationerna. Resultaten av studien visar att det finns en skillnad hos organisationerna i kontakten med arbetsgivare vilket kan bero på organisationens struktur och politiska beslut. Ytterligare en skillnad i arbetet med matchningen är friheten för bemanningsföretagen att välja kandidater medan den offentliga arbetsförmedlingen måste ta emot alla, vilket påverkar matchningsarbetet. Gällande verktyget coaching framkom att förmedlarnas (handläggarnas) intresse för verktyget avgör frekvensen av användandet oberoende av organisationstillhörighet. Vidare visar resultaten att organisationsuppbyggnad påverkar handläggarnas arbete. Slutligen framkom att arbetssökanden tenderar att bli uppdelade mellan de två olika förmedlingsverksamheterna, då ombytessökande i större utsträckning återfinns hos bemanningsföretagen och de öppet arbetslösa hos den offentliga arbetsförmedlingen.

I studien har handläggare från en och samma stadsdelsförvaltning deltagit och där samtliga handläggare vid intervjutillfället arbetade inom avdelningen för funktionsnedsatta. Syftet med studien var att undersöka och analysera om beslutsskillnaderna inom LSS kunde förklaras med hjälp av handläggarnas erfarenhet av behovsbedömningar. Studiens syfte besvarades med hjälp av att intervjua åtta handläggare. Det unika för den aktuella stadsdelen var att beslutfattandet inte gjordes av handläggarna utan av enhetschefen under diskussion med övriga handläggare. Resultatet av studien visade att de påverkande faktorerna vid beslutsfattandet var handläggarens erfarenhet, kunskapsbrist kombinerat med otydliga lagar, riktlinjer och direktiv på arbetsplatsen. Omorganisation, personalomsättning, enhetschefens perspektiv på sociala situationer, funktionsnedsättningar och ekonomin var områden som inte bara påverkade beslutet utan gjorde handläggare mer eller mindre stressade. Resultatet visade också att bemötande från klienten, dess anhöriga/ombud hade olika påverkan på handläggarna, men även klientens inställning till insatserna hade betydelse. Hur ärendet presenterades på ärendedragningen upplevdes också påverka bedömningen för behovet. På vilket sätt beslutet påverkats har enligt handläggarnas upplevelse visat sig skilja i antalet timmar vid omfattade insatser och vid mindre omfattande insatser har skillnaden kunnat vara bifall eller avslag, om beslutet påverkats alls det vill säga. Handläggarna upplever att klienterna får rätt insats, om inte direkt, så småningom. Resultatet är i enlighet med Michael Lipskys (2010) teori om att det är gräsrotsbyråkraterna som utformar sina egna policys. Handläggarna är fria i det dagliga rutinarbetet men inte fria när det kommer till lagstiftning och värdegrunder. I slutändan ska beslutet tillfredsställa klienten, dess anhöriga men även passa in i de tjänster och resurser som socialtjänsten förfogar över. Beslutet ska bygga på en individuell bedömning av klientens behov men i praktiken påverkar andra omständigheter behovsbedömningen.

Studien handlar om unga vuxnas skuldsättning. Med unga vuxna menas individer mellan 20 – 30 år. Syftet har varit att undersöka myndighets- och verksamhetshandläggares upplevelser av skuldsatta unga vuxnas inställning till sin ekonomi samt hur dessa verksamheter arbetar för att hjälpa dem. Studiens empiri bygger på data från sex semistrukurerade intervjuer som har analyserats och tolkats med hjälp av tematisk analys. De teoretiska ansatserna är Bourdieus klassteori och Julian Rotters teori om locus of control. Resultatet visar att unga vuxna hamnar i skuldsättning på grund av att de saknar förmåga och kunskap om ekonomi. Unga behöver mer kunskap om ekonomi för att förstå konsekvenserna. Konsekvenserna som kan uppstå vid skuldsättning är att de hamnar i Kronofogdens register och det finns en risk att Kronofogden tar kontrollen över den unga vuxnas ekonomi. Det visar sig även att handläggarna arbetar för att motivera och förebygga problemen med skuldsättning. Handläggarnas arbete är således viktigt för de unga vuxnas väg tillbaka mot ett skuldfritt liv. Ämnet bör uppmärksammas i det sociala arbetet eftersom konsumtionen ökar och skuldsättning upptäcks oftast när det redan är för sent. / The study is about young adults in deep debt. With young adults the study refers to individuals between 20-30 years. The aim has been to investigate officials experiences of young adults in debt’s attitude towards their finances and how the officials work to help them. The study is based on empirical data from six semi-structured interviews that have been analyzed and interpreted using thematic analysis. The theoretical approaches are Bourdieu's class theory and Julian Rotters theory of locus of control. The results show that young adults often lack ability and knowledge of the economy and thus end up in debt. The consequences that may occur when the person finds him/herself in debt is that they end up in the Enforcement Authority's records for the rest of their lives, and the risk that the task handler takes control of the young adults' finances. It also shows that the officials are working to motivate and prevent problems of debt. The officials work is also important for young adults heading back towards a debt-free life. The subject should be considered as consumption increases and debt mostly noticed when it is already too late.

Våld i arbetslivet är idag ett samhällsproblem som inte enbart begränsas till drabbade individer utan berör även övriga samhället. Konsekvenserna av det verbala våldet är skadliga, både på individnivå, och på samhällsnivå. Anställda som utsatts för verbalt våld upplever ofta otrygghet, oro och stress inför arbetet. Denna studie avser att belysa det verbala våldets förekomst och inverkas hos handläggare vid klientmöten inom offentliga sektorn och hur det verbala våldet hanteras på både individ- och organisationsnivå. Resultatet från intervjuerna visar att det verbala våldet i samband med klientmöten är något som förekommer. Samtliga deltagare vittnar om händelser där verbalt våld uppstått och beskriver vidare att det i många fall blivit en del av arbetet.  Begrepp så som ”dum i huvet”, ”inkompetent”, ”fattar ingenting” och ”dålig” är enligt deltagarna återkommande ord som missnöjda klienter använt sig utav. Förutom de strategier som handläggarna använder sig utav, uppger samtliga deltagare att det verbala våldet från klienter hanteras på ett bra och förebyggande sätt på arbetsplatsen och att det finns professionellt stöd när verbalt våld inträffar som handläggarna kan utnyttja.

This study focuses on the case workers, employed by the Social insurance agency and how they experience their work, and the contact with the insured members of the society they deal with on a daily basis. The study is conducted by five interviews from two of the departements that constitutes the agency. Even though the decision making differs in the departements, the informants share many of the same perceptions of their work and how it feels to maintain contact with the insured individuals. The result shows that the case workers maintain a distance to the individual by not trying to engage personally in the different errands. The study also focuses on the organizational endeavours they encounter, for example a high turn over of the staff. The high turn over leads to a difficulty for them to manage all the errands and the employees are there for forced to prioritize among the errands. That becomes a subjective priority based on the case workers view of the importance of the errand. The study has also taken in to account whether or not the case workers engage to coping strategies to cope proffesionally with their insured members. The empirical material has been analyzed mainly with the theories regarding street-level bureaucrats that was first introduced by Michael Lipsky (2010) and Roine Johansson (2007). / Denna studie behandlar hur Försäkringskassans handläggare upplever sina yrken och förhållningssätt till sina uppgifter och de försäkrade individer de möter och har kontakt med. Uppsatsen består av fem kvalitativt genomförda intervjuer på två av myndighetens olika avdelningar. Trots att de beslutsfattande organen på avdelningarna skiljer sig från varandra uppvisar informanterna liknande uppfattningar om arbetet och hur det känns att ha kontakt med de försäkrade. De bibehåller en distans till den försäkrade genom att försöka undvika personligt engagemang till personen. Vidare behandlar studien organisatoriska utmaningar de möter, så som hög arbetsbelastning och stundtals bristande ledarskap. Den höga arbetsbelastningen leder till att de får svårt att hinna med alla ärenden och tvingas att prioritera bland dessa. Det leder till en subjektiv bedömning i vad för handläggaren anses som viktigt. Studien behandlar även om huruvida handläggarna är benägna att använda försvarsstrategier för att kunna vidhålla en professionell attityd till den försäkrade. Det empiriska materialet har bearbetats till största del med hjälp av teorier om gräsrotsbyråkrater av Michael Lipsky (2010) och Roine Johansson (2007)

Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma LSS-handläggare analysera om det förekommer policykrockar/policykonflikter i deras arbete samt att utifrån en tolkning av deras berättelse analysera hur deras handlingsutrymme ser ut och om det kan antas ha förändrats utifrån den ekonomiska åtstramningen som präglar insatserna inom LSS. Studiens två frågeställningar är följande: Förekommer det några yttre policykonflikter, det vill säga, en diskrepans mellan intention och utfall i LSS-handläggarnas arbete samt förekommer det några inre konflikter hos handläggarna? Och: Hur ser LSS-handläggarnas handlingsutrymme ut och har det förändrats på grund av den ekonomiska åtstramningen? Studien har utgått från Michael Lipskys teori om street level bureaucracy som under uppsatsens gång utvecklats genom senare studier. Den insamlade datan har sedan, med hjälp en abduktiv tematisk dataanalys, analyserats utifrån de två valda teoretiska begreppen: policykonflikter samt handlingsutrymme. Resultatet visade att handläggarnas handlingsutrymme ser olika ut utifrån vilken stadsdelsförvaltning de jobbar inom och påverkas av vilken ekonomi som råder. Rättsläget förändras kontinuerligt vilket kan leda till att inre policykonflikter inom handläggarna uppstår, i form av att deras egna åsikter och värderingar skiljer sig från vad de har för resurser att besluta om men även yttre konflikter där de behöver använda fler typer av dokument för att kunna förstå intentionen bakom en riktlinje. Resultatet visar även på att arbetsbördan för LSS-handläggare ökar, i form av arbetsuppgifter där det kan handla om att bemöta personliga ombud till rent administrativa uppgifter som växer i antal.

Studiens syfte var att undersöka hur LSS-handläggare definierar och operationaliserar begreppet grundläggande behov, som återfinns i 9a § LSS. Detta ämne valdes med grund i att lagtexten inte erbjuder någon tydligare förklaring av vad de grundläggande behoven innebär, samtidigt som det i den tidigare forskningen finns ett flertal olika perspektiv på hur de kan definieras. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Målgruppen som undersökts har bestått av LSS-handläggare, främst baserat på att de stöter på begreppet i sitt vardagliga arbete. Detta arbete har utmynnat i ett flertal olika resultat, varav det bland annat framkom att det saknas en tydlig definition av de grundläggande behoven, samtidigt som de flesta informanter hade en liknande upplevelse av vad behoven innebar. Trots detta fanns det skilda meningar gällande vissa av de grundläggande behoven, bland annat det grundläggande behovet andning och detta med grund i att det nyligen tillkommit i lagtexten. Något annat som uppdagats i intervjuerna var att delegationen att fatta beslut kring personlig assistans skiljer sig mellan kommuner, vilket innebär att det inte alltid är handläggaren själv som fattar beslut utan att beslutsfattare även kan vara nämnden eller utskottet i kommunen. Sammanfattningsvis har det i denna studie framkommit flera aspekter som berör beslutsfattande gällande personlig assistans, varav en aspekt innebär att skillnaderna i LSS-handläggarnas operationaliseringar av de grundläggande behoven har en inverkan i det fattade beslutet. / The aim of this study is to explore how LSS officers define and operationalize the term ”basic needs,” which occurs in 9a § LSS (Law regulating Support and Service to Persons with Certain Functional Disabilities). The subject matter was selected against the background of the term not being explicitly defined in the aforementioned legal text, while there are a number of perspectives on possible definitions available in previous scholarly work. In order to answer the research questions of this study a qualitative method was applied in the form of semistructured interviews. The target group investigated was LSS officers as they routinely deal with the term in their daily work. A number of results were achieved through this, among them that a discrete definition of the term ”basic needs” is lacking, although most informants have a similar understanding of what the term encompasses. Despite this, a number of differences of opinion regarding some of the basic needs were noted, such as the basic need respiration that only recently was added to the legal text. Another matter brought to view by the interviews was the fact that the commissioning of decision-making in matters regarding personal assistance differs from one municipality to another, which means that in some cases the LSS officers are not the sole decision-makers but may require further authorization from the social board or committee of the municipality. In summary, several aspects regarding decision-making on personal assistance have emerged in this study, one of which includes that the differences between the LSS officers operationalizations of the term “basic needs” has an impact of the assessment.

No description available.

Bakgrund: Med anledning av ökade komplexa behov, är en fungerande och effektiv samverkan mellan utförare på HVB-hem och handläggare på socialtjänsten viktig för klienten. Dels på grund av informationsutbyte både innan, under och efter placering på hemmet, dels för att skapa förutsättningar för en meningsfull vistelse och för att tillgodose en säker och korrekt vård/behandling för klienten under placeringen. Med innevarande bakgrund har det varit relevant att undersöka vilka erfarenheter utförare på HVB-hem har gällande samverkan mellan handläggare på socialtjänsten och hur det anses påverka klienten. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om betydelsen av samverkan mellan utförare på HVB-hem för vuxna samt handläggare på socialtjänsten och hur det anses påverkaklienten. Även vilka faktorer som anses främjande respektive hindrande för samverkan mellan utförare och handläggare presenteras. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ ansats. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med utförare på HVB-hem via Google teams. Det insamlande materialet har transkriberats och analyserats genom en tematisk analys. Vid analysen har den insamlade empirin kopplats till handlingsutrymmet som begrepp samt tidigare forskning. Resultat: I studiens resultat framkommer en del skillnader utav respondenternas erfarenheter av samverkan med handläggare och hur det anses påverka klienten. Det framkommer likaså faktorer som respondenterna anser främjande respektive hindrande för samverkan mellan utförare och handläggare.

This study is focused on the caseworkers of the Swedish Migration board and theirexperiences of ethical dilemmas in their daily work with asylum seekers. Our researchquestion is aimed at examining the ethical dilemmas that the caseworker as a social agent isexperiencing in the meeting with the asylum seeker.The empirical material in this study is based on interviews with five caseworkers of theSwedish Migration board. The material has been collected through semi-structured interviewsand has then been analyzed through professional ethics as a theoretical framework.The results of this study show that ethical dilemmas are constantly being present in the workof the caseworkers. Ethical dilemmas are in different ways occurring in the meeting with theasylum seeker. The law that regulates the caseworkers work is functioning as a limitingaspect, which leads to a feeling of contradiction between the caseworker’s personal ethics and the professional ethics.