Bakgrund: Bakgrunden till denna c-uppsats var ett uppdrag som givits av Åre kommun som ville kartlägga målgruppen psykiskt funktionsnedsattas livssituation. Syfte: Syftet med denna c-uppsats var att få kunskap om levnadsvillkor för målgruppen psykiskt funktionsnedsatt. De livsområden som valts att studera är, boende och fritid. Metod: Strävan var att genomföra en totalundersökning, genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning. Urvalskriterium var personer över 18 år bosatta i Åre kommun, och som sökt hjälp/stöd på grund av psykisk funktionsnedsättning. Resultat: Detta resulterade i en urvalsgrupp av 20 personer varav 16 svarade, svarsfrekvens 80 %. 13 personer var i arbetsför ålder, en av dessa angav lön som sin huvudsakliga inkomstkälla. Samtliga i urvalsgruppen hade ett eget boende, ingen var hemlös och ingen bodde i gruppboende eller servicehus. Majoriteten var nöjd med sitt boende. De vanligaste stöd insatserna i hemmet var boendestöd och hemtjänst. De aktiviteter som utfördes var ensamaktiviteter, passiva aktiviteter inom hemmets fyra väggar. Det fanns flera aktiviteter personerna önskade utföra, aktiviteter som var tillsammans med andra samt fysiska. Slutsats: Resultatet av denna undersökning visar att ensamhet och dålig ekonomisk situation är ett hinder för målgruppen psykiskt funktionsnedsatta. Detta är inget liv personerna önskar att leva. De vill utför aktiviteter utanför sitt hem. De önskar vara delaktiga i samhället inte segregerade.

I studien har handläggare från en och samma stadsdelsförvaltning deltagit och där samtliga handläggare vid intervjutillfället arbetade inom avdelningen för funktionsnedsatta. Syftet med studien var att undersöka och analysera om beslutsskillnaderna inom LSS kunde förklaras med hjälp av handläggarnas erfarenhet av behovsbedömningar. Studiens syfte besvarades med hjälp av att intervjua åtta handläggare. Det unika för den aktuella stadsdelen var att beslutfattandet inte gjordes av handläggarna utan av enhetschefen under diskussion med övriga handläggare. Resultatet av studien visade att de påverkande faktorerna vid beslutsfattandet var handläggarens erfarenhet, kunskapsbrist kombinerat med otydliga lagar, riktlinjer och direktiv på arbetsplatsen. Omorganisation, personalomsättning, enhetschefens perspektiv på sociala situationer, funktionsnedsättningar och ekonomin var områden som inte bara påverkade beslutet utan gjorde handläggare mer eller mindre stressade. Resultatet visade också att bemötande från klienten, dess anhöriga/ombud hade olika påverkan på handläggarna, men även klientens inställning till insatserna hade betydelse. Hur ärendet presenterades på ärendedragningen upplevdes också påverka bedömningen för behovet. På vilket sätt beslutet påverkats har enligt handläggarnas upplevelse visat sig skilja i antalet timmar vid omfattade insatser och vid mindre omfattande insatser har skillnaden kunnat vara bifall eller avslag, om beslutet påverkats alls det vill säga. Handläggarna upplever att klienterna får rätt insats, om inte direkt, så småningom. Resultatet är i enlighet med Michael Lipskys (2010) teori om att det är gräsrotsbyråkraterna som utformar sina egna policys. Handläggarna är fria i det dagliga rutinarbetet men inte fria när det kommer till lagstiftning och värdegrunder. I slutändan ska beslutet tillfredsställa klienten, dess anhöriga men även passa in i de tjänster och resurser som socialtjänsten förfogar över. Beslutet ska bygga på en individuell bedömning av klientens behov men i praktiken påverkar andra omständigheter behovsbedömningen.

Föreliggande uppsats handlar om enhetschefers förtroende för omsorgspersonalen inom hemtjänsten ur enhetschefsperspektiv. Eftersom förtroende är ett begrepp som kan se olika ut beroende på vilket område som undersöks, avgränsas uppsatsens undersökning till att gälla enhetschefers förtroende i samband med förekomsten av omsorgspersonal som stjäl hemma hos brukare. Omsorgspersonals stölder hos brukare av hemtjänst är ett outforskat område, det enda som med säkerhet kan sägas är att det förekommer. Därför har uppsatsen som syfte att undersöka hur enhetschefers förtroendebild och kontrollåtgärder ser ut för att kunna ha förtroende avseende förekomsten av stölder. Teorierna som används för analysen är Uslaner´s teori om moralisk och strategisk tillit och Luhmann´s teoretiska funktionsanalys av förtroende samt Cohen´s och Felson´s rutinaktivitetsteori. Resultatet visar att enhetscheferna anser att deras förtroende för omsorgspersonalen är avgörande för att hemtjänstverksamheten ska fungera. Samtidigt visar resultatet att de kontrollåtgärder enhetscheferna använder inte är tillräckliga för att skydda brukaren från stöld, varför fortsatt forskning kring hur detta skydd kan se ut rekommenderas. / The present paper deals with unit managers trust for care staff in home care from a unit manager's perspective. Since trust is a concept that may vary depending on the area under study, defined the essay examination to cover the unit managers' confidence in the existence of social care staff who steal in the homes of patients. Care Personals thefts of users of home care is an unexplored area, the only thing that can certainly be said is that it exists. Therefore, the paper aims to examine how the unit managers' confidence image and control measures appear to have confidence in the existence of theft. The theories used for the analysis is Uslaner´s theory of moral and strategic trust and Luhmann´s theoretical functional analysis of trust as well as Cohen’s and Felson´s routine activity theory. The results show that the unit managers believe that their confidence in social care staff are essential to home care business to work. While the results show that the control unit managers are using is not adequate to protect the user from theft, so continued research on how this protection could look like is recommended.