Miljöbedömning används för att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som ett planerat projekt kan medföra. Enligt miljöbalken är syftet med en miljöbedömning att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande för att främja en hållbar utveckling. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är ett dokument som tas fram i miljöbedömningsprocessen och ska beskriva den identifierade påverkan samt göra en samlad bedömning av dess konsekvens. Metoden idag för att genomföra en samlad bedömning bygger på en kvalitativ jämförelsematris där konsekvensen är ett utfall av kombinationen av värdet på miljöaspekten samt påverkan ett projekt har på miljöaspekten. Konsekvensen redovisas sedan som en färg.    En litteraturstudie genomfördes med syfte att granska den nuvarande metodiken och dess brister samt alternativ till dagens metodik. De huvudsakliga bristerna ansågs vara avsaknad av transparens, tydliga riktlinjer samt att fler nyanser i bedömningen var önskvärt. En kvantitativ metod, där siffror används istället för färger, ansågs vara ett alternativ som skulle kunna vara en del av lösningen.    En studie genomfördes för att undersöka hur denna kvantitativa metod skulle kunna utformas matematiskt. Konsekvensen är en kombination av värdet och påverkan, där det undersöktes om det ska beskrivas som en summa eller en produkt. En enkät skickades ut till MKB-utövare i branschen, där bedömningar av ett fiktivt MKB-scenario samlades in och analyserades utifrån tre olika matematiska modeller. Detta resulterade i att för en kvantitativ beskrivning av konsekvensen, z, som en kombination av påverkan, x, och värdet, y, var det matematiska uttrycket <img src="http://www.diva-portal.org/cgi-bin/mimetex.cgi?z=%5Csqrt%5B%5D%7B(x%5E2+y%5E2%20)%20%7D" /> lämpligast att använda. / Environmental assessment is used to get an overall view of the environmental impact a planned project can lead to. According to the Swedish Environmental Code, the purpose of an environmental assessment is to integrate environmental aspects into planning and decision making as to promote sustainable development. An Environmental Impact Assessment (EIA) is a document produced in the environmental assessment process and describes the identified impact and makes a comprehensive assessment of its impact. The basis for an overall assessment is based on a qualitative comparative matrix where the consequence is an outcome of the combination of the value and the impact for one aspect, the consequence presents as a color.   A literature study about the review of the current methodology and its shortcomings as well as alternatives to today's methodology was conducted. The main shortcomings were lack of transparency, clear guidelines and more variety in the assessment were desirable. A quantitative method, using numbers instead of colors, was considered an option that could be part of the solution.   A study was conducted to investigate how a quantitative method could be designed. In order to quantify the consequence instead of using a color, an examination how this expression would look like mathematically was performed. The consequence is a combination of the value and impact, where it was examined whter it should be described as a sum or a product. A survey was sent to EIA practitioners, assessing a fictitious EIA scenario was collected and analyzed based on three different mathematical models. The thesis resulted in, for a quantitative description of the consequence, z, as a combination of influence, x, and the value, y, the mathematical expression <img src="http://www.diva-portal.org/cgi-bin/mimetex.cgi?z=%5Csqrt%5B%5D%7B(x%5E2+y%5E2%20)%20%7D" />  was most suitable to use.

Klimatförändringar, en ökande urbanisering samt en degraderad biologisk mångfald är utmaningar som gör att våra samhällen behöver anpassas och ställa om genom hållbara lösningar. Naturen kan hjälpa oss med flera av dessa utmaningar, tack vare det som kallas ekosystemtjänster (EST). EST är de nyttor, i form av tjänster och produkter, som naturen tillhandahåller människan vilka bidrar till vårt välmående och vår välfärd. Genom att lyfta fram ett EST-perspektiv i planering och beslutsfattande kan hållbara lösningar främjas för att möta framtidens behov, och för detta har miljöbedömningar identifierats som lämpliga verktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur väl ett EST-perspektiv i dagsläget integreras i miljöbedömningar, samt vilka utmaningar och förbättringsmöjligheter det finns för arbetet framgent. Detta har undersökts med konsultens roll i fokus. Metoden har involverat en litteraturstudie, en dokumentgranskning där miljöbedömningar för detaljplan har granskats, samt en mindre intervjustudie. Resultaten tyder på att konsulten har stor möjlighet att initiera ett EST-perspektiv i miljöbedömningar, och eventuellt även ett ansvar. Dock har ett antal utmaningar identifierats som gör att EST-perspektivet till stor del blir projekt- och kundberoende. En första utmaning är att termen ekosystemtjänster inte finns med i lagtext, vilket gör att den generella uppfattningen är att det inte finns tydligt ställda krav på att inkludera EST i miljöbedömningar. Detta gör i sin tur att ett EST-perspektivet sällan efterfrågas, varken av beställare eller Länsstyrelsen. På grund av detta läggs inte tillräckliga resurser på detta arbete. En andra utmaning är att det i dagsläget inte finns något standardiserat arbetssätt för att systematiskt arbeta med EST i miljöbedömningar. Arbetet framgent behöver därför fokusera på att ta fram ett sådant arbetssätt, så att EST kan integreras i miljöbedömningar på ett effektivt och träffsäkert sätt, och därigenom bidra till mervärden för miljöbedömningen genom ett holistiskt perspektiv. Denna studie har tagit fram ett antal rekommendationer för hur detta arbetssätt skulle kunna utformas. / Climate change, an increasing urbanization and a degraded biodiversity are challenges that force our cities to adapt to new conditions, by implementing sustainable solutions. Nature can help us handle these challenges by something called ecosystem services (ES). ES are benefits provided by the ecosystems - through services and products - which contribute to human well-being. By adopting an ES perspective in planning and decision-making we can promote sustainable solutions to meet the future needs. Environmental Impact Assessment (EIA) and Strategic Environmental Assessment (SEA) have been identified as suitable tools for this. The aim of this study is to examine how well an ES perspective is integrated in environmental assessments today, and to identify challenges and improvements for this work. This has been examined with the role of the consultant in focus. The methods of the study include a literature review, a document analysis where SEAs for detailed development plans are reviewed, and an interview study. The results indicate that the consultant has a large possibility to initiate an ES perspective into the EIA and SEA processes, and possibly also a responsibility of doing so. Furthermore, it has been shown that ES can contribute to added value to the environmental assessments through a holistic perspective. However, several challenges have been identified which makes the ES perspective dependent on the conditions of the project as well as the client’s ambitions. A first challenge is that the term ‘ecosystem service’ is not included in legislation. Because of this ES are seldomly asked for, neither from the clients nor the county administrative board, which are two important actors for setting the scope of the assessment. Consequently, not enough resources are allocated to the work of integrating an ES perspective. Another challenge is that there is no standardized method of systematically implementing an ES perspective into the assessments. Thus, future work needs to focus on developing this methodology, in order to integrate ES into the assessments in an effective and accurate way. The study presents a set of recommendations on how to develop the future work.