I en värld där vi människor lever allt längre på grund av bättre kunskap om allt från kost och hygien till avancerad sjukvård befinner sig sjukvården i ständig brist på resurser. Nya reformer som privatisering av olika delar av sjukvården, mer resultatbaserad ersättning till vårdutföraren och olika styrmodeller från den privata sektorn har under ett flertal år etablerats inom sjukvården. De nya reformerna kan dock stöta på motstånd mot förändringen.Primärvården i Sverige har konkurrensutsatts och landstingen ersätter primärvården mer och mer igenom prestationsbaserad ersättning. Hög vårdproduktion i kombination med bra vårdkvalitén premieras. Patienten får numera själv välja vårdcentral och kan fritt byta vårdcentral om man inte är nöjd. Detta sätter press på vårdcentralen att ge patienten vård av hög kvalité och ett bra bemötande. Denna uppsats har gjort en undersökning om hur nya reformer har påverkat sjuksköterskan på en vårdcentral. Med hjälp av nio intervjuer med på två vårdcentraler i Landstinget i Uppsala Län har vi försökt att bilda oss en uppfattning om hur det prestationsbaserade ersättningssystemet till primärvården påverkar sjuksköterskan.Vår studie visar att ersättningssystemet för vårdcentraler till viss del påverkar sjuksköterskors sätt att arbeta. Det finns en medvetenhet om ersättningssystemets olika incitament men det påverkar inte sjuksköterskans syn på patienten. Sjuksköterskorna verkar till viss del svarat upp på förändringen på vårdcentralen. Däremot frikopplar sig sjuksköterskorna från de nya arbetssätt, rutiner och marknadsprinciper, som går emot deras uppfattning om god etik i mötet med patienten.

<p>Banker utgör en väsentlig del av samhällsekonomin och står därför under hård reglering med en omfattande lagstiftning och övervakning från myndigheterna. Hur banker hanterar sina verksamheter är av stort intresse då de risker som är förknippade med denna typ av verksamhet kan påverka samhällsekonomin negativt.</p><p>Ökat risktagande och ersättningssystem i banksektorn ses av många som en bidragande faktor till den finansiella kris som uppstått då dessa kan påverka ekonomin negativt. Detta har lett till att Finansinspektionen skapat nya regler för ersättningssystem i finansiella institut. Ersättningssystem är styrmedel som används för att belöna medarbetares beteende och prestationer. I nästan alla banker finns någon form av ersättningssystem då dessa kan motivera anställda till att prestera bättre. Handelsbanken är den bank i Sverige som urskiljer sig från övrig bankmarknad genom en decentraliserad organisation och ett vinstandelssystem, Oktogonen.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur Handelsbanken påverkas av Finansinspektionens nya reglering av ersättningssystem. Vidare syftar studien till att redogöra för Handelsbankens framgångsfaktorer samt beskriva och skapa förståelse för ersättningssystemens framtida utveckling på den finansiella marknaden.</p><p>Handelsbankens framgångsrecept för att vara lönsamma och stabila på marknaden består av ett antal faktorer. De viktigaste faktorerna att lyfta fram är; decentraliserad organisation, riktiga resultatutfall som styrmedel, tilltro till individen och organisk tillväxt. Vidare kommer den nya regleringen inte att ha speciellt stor påverkan för Handelsbanken. Den nya regleringen handlar om att försöka få en sund och långsiktig lösning på bankernas ökade risktagande.</p><p>Ersättningssystem kommer att fortsätta existera men de kommer dock att mötas av allt hårdare reglering. På kort sikt kommer det att finnas ökade krav på offentliggörande. I framtiden kan det komma att införas tydligare kvotgränser för hur stor andel av den totala ersättningen som får vara rörlig. Eftersom det finns en strävan efter långsiktighet i utformningen av ersättningssystem konstaterar vi att den rörliga delen kan komma att minskas.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att utifrån ett motivationsperspektiv studera hur monetära ersättningssystem utformas inom bank- och försäkringsbranschen. Vi belyser denna fråga med hjälp av fallstudier på Swedbank respektive Länsförsäkringar.</p><p>I vår studie har vi utgått från ett flertal kriterier som återfinns i litteraturen för vad som kan anses vara ett väl fungerande monetärt ersättningssystem och huruvida systemet motiverar medarbetarna. För att kunna besvara dels frågan hur det nuvarande ersättningssystemet är utformat, dels frågan hur de anställdas åsikter ser ut genomförde vi intervjuer med chefer samt en enkätundersökning bland de anställda på respektive fallföretag.</p><p>Resultaten från fallföretagen skiljde sig på flera punkter, enligt oss, mycket beroende på att Länsförsäkringar använder sig av ett nyare provisionsbaserat ersättningssystem medan Swedbank har ett mer traditionellt ersättningssystem baserat på fast lön. Vad som däremot överensstämde på de båda företagen i studien, med få undantag, var de anställdas åsikter om litteraturens krav på hur ett ersättningssystem ska vara utformat för att man som anställd ska bli motiverad att öka sin arbetsprestation.</p>

Banker utgör en väsentlig del av samhällsekonomin och står därför under hård reglering med en omfattande lagstiftning och övervakning från myndigheterna. Hur banker hanterar sina verksamheter är av stort intresse då de risker som är förknippade med denna typ av verksamhet kan påverka samhällsekonomin negativt. Ökat risktagande och ersättningssystem i banksektorn ses av många som en bidragande faktor till den finansiella kris som uppstått då dessa kan påverka ekonomin negativt. Detta har lett till att Finansinspektionen skapat nya regler för ersättningssystem i finansiella institut. Ersättningssystem är styrmedel som används för att belöna medarbetares beteende och prestationer. I nästan alla banker finns någon form av ersättningssystem då dessa kan motivera anställda till att prestera bättre. Handelsbanken är den bank i Sverige som urskiljer sig från övrig bankmarknad genom en decentraliserad organisation och ett vinstandelssystem, Oktogonen. Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur Handelsbanken påverkas av Finansinspektionens nya reglering av ersättningssystem. Vidare syftar studien till att redogöra för Handelsbankens framgångsfaktorer samt beskriva och skapa förståelse för ersättningssystemens framtida utveckling på den finansiella marknaden. Handelsbankens framgångsrecept för att vara lönsamma och stabila på marknaden består av ett antal faktorer. De viktigaste faktorerna att lyfta fram är; decentraliserad organisation, riktiga resultatutfall som styrmedel, tilltro till individen och organisk tillväxt. Vidare kommer den nya regleringen inte att ha speciellt stor påverkan för Handelsbanken. Den nya regleringen handlar om att försöka få en sund och långsiktig lösning på bankernas ökade risktagande. Ersättningssystem kommer att fortsätta existera men de kommer dock att mötas av allt hårdare reglering. På kort sikt kommer det att finnas ökade krav på offentliggörande. I framtiden kan det komma att införas tydligare kvotgränser för hur stor andel av den totala ersättningen som får vara rörlig. Eftersom det finns en strävan efter långsiktighet i utformningen av ersättningssystem konstaterar vi att den rörliga delen kan komma att minskas.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett motivationsperspektiv studera hur monetära ersättningssystem utformas inom bank- och försäkringsbranschen. Vi belyser denna fråga med hjälp av fallstudier på Swedbank respektive Länsförsäkringar. I vår studie har vi utgått från ett flertal kriterier som återfinns i litteraturen för vad som kan anses vara ett väl fungerande monetärt ersättningssystem och huruvida systemet motiverar medarbetarna. För att kunna besvara dels frågan hur det nuvarande ersättningssystemet är utformat, dels frågan hur de anställdas åsikter ser ut genomförde vi intervjuer med chefer samt en enkätundersökning bland de anställda på respektive fallföretag. Resultaten från fallföretagen skiljde sig på flera punkter, enligt oss, mycket beroende på att Länsförsäkringar använder sig av ett nyare provisionsbaserat ersättningssystem medan Swedbank har ett mer traditionellt ersättningssystem baserat på fast lön. Vad som däremot överensstämde på de båda företagen i studien, med få undantag, var de anställdas åsikter om litteraturens krav på hur ett ersättningssystem ska vara utformat för att man som anställd ska bli motiverad att öka sin arbetsprestation.

No description available.

2016 presenterades ett nytt ersättningssystem för kommuners arbete med att tillgodose ensamkommande barns behov. Systemets avsikt var att åstadkomma en kostnadseffektivisering och sänka statliga utgifter i arbetet med målgruppen. Socialsekreterare arbetar med att utreda barnens behov och bevilja bistånd för att de ska bli tillgodosedda. Studien söker efter socialsekreterares erfarenheter av ensamkommandes barns behov, hur de ekonomiska förutsättningarna har påverkat arbetet med att tillgodose behoven samt vilken betydelse det nya ersättningssystemet kommer ha i arbetet med att tillgodose behov. Insamlad empiri består av nio semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med målgruppen. Urie Bronfenbrenners teori, utvecklingsekologiskt perspektiv har använts som hjälpmedel för att utveckla frågeguide samt verktyg för att fördjupa analyserad empiri. Resultatet påvisar bland annat att ensamkommande barn har omfattande behov av trygga vuxna, skolgång och att behoven påverkas av omgivningen samt hur lagar utformas. De nuvarande ekonomiska förutsättningarna har legat till grund för en human linje men även utvecklat en marknad där vårdpriser överstigit kvalitén på tillhandahållen insats. Det nya ersättningssystemet är utformat utifrån att ensamkommande är självständiga vilket påverkar möjligheterna i arbetet med de resurskrävande barnen och tillsynen kan brista. Systemet kan skapa incitament för kommuner att placera fler barn enligt LVU eller motsvarande SoL. / In 2016 a new repayment systems were introduced for communes work to meet the needs of unaccompanied children. The system's intention was to achieve a cost-efficiency and lower government spending in the work with the children. Child-welfare officers work with investigate the needs of the children and grant assistance to ensure that the needs are satisfy. The study search for child-welfare officers experiences of the needs of unaccompanied children, how the economic conditions have affected the work to meet the needs and which effects the new repayment system will have in the work with meeting needs. The collected data consists of nine semistructured interviews with child-welfare officers working with the target group. Urie Bronfenbrenner's theory, developmental ecological perspective has been used as a tool for developing the questionnaire as well as a tool for analyze the empirical data. The result shows, that unaccompanied have an extensive need for safe adults, schooling and the needs are affected by the environment and how laws are formed. Current economic conditions have given possibility for a human approach, but also developed a market were care prices exceeded the quality of the provided care. The new repayment system is designed out of the idea tha unaccompanied children are independent, which affects the possibilities of working with the resource-demanding children. The system can create incentives for communes to place more children according to LVU or equivalent SoL.

Att det finns ett tydligt samband mellan ersättningssystems utformning och de anställda och ledningens beteende är sedan länge känt. I efterdyningarna av den senaste finanskrisen har det funnits stort medialt fokus på de enorma bonusar som betalats ut till anställda på banker som sedan tvingats söka statligt stöd. För att både minska de risker som är förknippade med vissa typer av rörliga ersättningssystem och för att tillgodose den allmänna opinionen har EU valt att inkludera reglering av rörlig ersättning som en del av regleringen av finansiell verksamhet. Detta beslut resulterade för den svenska marknadens del i regelverket FFFS 2009:6 där Finansinspektionen redogjorde för föreskrifter och allmänna råd gällande rörlig ersättning i finansiella företag. För att tillgodose de uppdaterade EU-direktiven utformades en uppdaterad version av regelverket, FFFS 2011:1, som är ett bindande regelverk i form av endast föreskrifter. Reaktionerna från finansbranschen har till stora delar varit negativa. Många anser att regleringen är ett spel för galleriet med en väldigt liten reell verkan på att stävja företagens risktagande och öka den finansiella stabiliteten. Politiker, makthavare och allmänheten är dock rörande överens om att förändringar inom företagens rörliga ersättningssystem måste ske för att främja en långsiktigt hållbar utveckling och undvika kostsamma statliga räddningspaket till systemviktiga institutioner i kristider. I denna uppsats redogör vi för teorier bakom de finansiella risker som rörliga ersättningssystem utgör. Vidare beskriver vi bakgrunden till föreskrifterna för rörlig ersättning på både nationell och internationell nivå och redogör för regelverkets utformning. Slutligen presenterar vi tankar från berörda företag som vi intervjuat och analyserar effekterna av regleringen. De totala effekterna av regleringen är än så länge oklara men redan nu kan vi se förändringar i företags ersättningssystem i form av ökad fast ersättning samt förändringar i ersättningspolicys med ett ökat fokus på ickefinansiella kriterier. De praktiska effekterna för branschens arbetssätt är dock ytterst diffusa och vi ställer oss frågande till hur gynnsamma dessa nya regler kommer vara för den svenska marknaden på sikt.

Ersättningar till ledande befattningshavare har alltid varit en känslig fråga då de skiljer sigmarkant från de klassiska, svenska industriarbetarlönerna. Både formen och nivåerna ärannorlunda, vilket i sig inte är något nytt. Vad som har väckt intresset för den här uppsatsen äratt det de senaste åren har växt fram en allt större debatt där intressenterna till de börsnoteradebolagen höjt sina röster mot de rörliga ersättningssystemen. I bakgrunden till debatten liggerde uppmärksammade bonusskandaler som varit i Sverige, vilket har utlöst reaktioner somkrav på förbättring av ersättningssystemen i det svenska näringslivet generellt sett. Tidigareundersökningar har gjorts angående ersättningssystemen som visar att svåra konstruktioner,plötsligt förhöjda nivåer samt otillräcklig genomlysning av bolagens information legat tillgrund för att omgivningens förtroende brister för bolagens sätt att ersätta sin ledandebefattningshavare. Dessa resultat är en del av grunden till problemformuleringen somifrågasätter varför ersättningar till ledande befattningshavare är ett legitimitetsproblem. Vårarbetsmodell är uppbyggd kring följande punkter: Är reglerad transparens/befintliglagreglering och direktiv tillräckliga, hur ter sig relationen mellan transparens och förtroendesamt hur framstår argumentationen för ersättningarnas legitimitet?Syftet med detta arbete är att beskriva argumentationen kring ledande befattningshavaresersättningar, förklara varför ersättningarna utgör ett legitimitetsproblem och slutligen reflekterakring konsekvenserna av bristande legitimitet. Uppsatsen har haft en kvalitativ ansatsmed ett försök till en abduktiv slutledningsmetod där vi har genomfört semistruktureradeintervjuer med representanter ifrån olika bolagsexterna aktörer. Insamling av empiri har ävenskett ifrån media i form av olika artiklar för att bredda intrycket av fenomenet. Som underlagför vår analys har framförallt agentteorin, intressentteorin och legitimitetsteorin använts.Efter att ha analyserat argumentationen är uppsatsens slutsats att legitimitetsproblem föreliggerdärför att man undviker att argumentera kring socialt ansvarstagande. Argumentationenkring ersättningsnivåer visade sig bygga nästan uteslutande på rationella grunder. Harman ett förtroendeproblem bör det rimligen lösas med förtroendegivande åtgärder, ett socialtansvarstagande som bör vara synligare än vad det visade sig vara i argumentationen hosrepresentativa aktörer. Öppenhet verkar vara det som de flesta tycks tro löser förtroendeproblemet,men för att det ska bli en harmoni måste bolagen visa vilja till att försöka föra endialog för att möta sina intressenters krav. / Uppsatsnivå: C

Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och finansiella prestationer. För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal). I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna. Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått. För samtliga värden gällande Swedbank föreligger positiv autokorrelation.