Att det finns ett tydligt samband mellan ersättningssystems utformning och de anställda och ledningens beteende är sedan länge känt. I efterdyningarna av den senaste finanskrisen har det funnits stort medialt fokus på de enorma bonusar som betalats ut till anställda på banker som sedan tvingats söka statligt stöd. För att både minska de risker som är förknippade med vissa typer av rörliga ersättningssystem och för att tillgodose den allmänna opinionen har EU valt att inkludera reglering av rörlig ersättning som en del av regleringen av finansiell verksamhet. Detta beslut resulterade för den svenska marknadens del i regelverket FFFS 2009:6 där Finansinspektionen redogjorde för föreskrifter och allmänna råd gällande rörlig ersättning i finansiella företag. För att tillgodose de uppdaterade EU-direktiven utformades en uppdaterad version av regelverket, FFFS 2011:1, som är ett bindande regelverk i form av endast föreskrifter. Reaktionerna från finansbranschen har till stora delar varit negativa. Många anser att regleringen är ett spel för galleriet med en väldigt liten reell verkan på att stävja företagens risktagande och öka den finansiella stabiliteten. Politiker, makthavare och allmänheten är dock rörande överens om att förändringar inom företagens rörliga ersättningssystem måste ske för att främja en långsiktigt hållbar utveckling och undvika kostsamma statliga räddningspaket till systemviktiga institutioner i kristider. I denna uppsats redogör vi för teorier bakom de finansiella risker som rörliga ersättningssystem utgör. Vidare beskriver vi bakgrunden till föreskrifterna för rörlig ersättning på både nationell och internationell nivå och redogör för regelverkets utformning. Slutligen presenterar vi tankar från berörda företag som vi intervjuat och analyserar effekterna av regleringen. De totala effekterna av regleringen är än så länge oklara men redan nu kan vi se förändringar i företags ersättningssystem i form av ökad fast ersättning samt förändringar i ersättningspolicys med ett ökat fokus på ickefinansiella kriterier. De praktiska effekterna för branschens arbetssätt är dock ytterst diffusa och vi ställer oss frågande till hur gynnsamma dessa nya regler kommer vara för den svenska marknaden på sikt.