Syftet med denna undersökning är att undersöka och få mer kunskap om sexton barns tankar om sin framtid. Inom begreppet framtid har vi begränsat oss till barnens framtida yrkesval kopplat till deras möjligheter och nuvarande skolgång. Undersökningen utgår i grunden från ett barnperspektiv för att öka vår förståelse för hur barnen tänker om sin framtid. Vi vidrör i teoridelen områden som barns uppväxtvillkor, motivation, arbetsmarknad och skola. Urvalsgruppen som ligger som grund för undersökningen består av sexton barn i åldrarna elva och tolv. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod men resultatet har även antagit en kvantitativ ansats. Vi utförde hälften av dessa intervjuer i Sverige och hälften i Polen, för att kunna granska resultatet utifrån ett internationellt perspektiv. Urvalsgruppen har även en jämn könsfördelning då vi också analyserar resultaten utifrån ett genusperspektiv.De fyra frågeställningar vi utgått från i undersökningen är:Vad vill barnen arbeta med när de blir stora och hur kopplar de sina framtida möjligheter att välja yrke till sin nuvarande skolgång?Vilken betydelse, positiv eller negativ, har framtiden för barnen i undersökningen och vad har undervisningen för del i detta?Kan vi se några skillnader/likheter mellan de polska respektive de svenska barnens framtidstankar?Kan vi se några skillnader/likheter mellan pojkars respektive flickors framtidstankar? Resultaten visar bland annat att många av barnen kopplar sina framtidstankar till sin nuvarande skolgång och de är medvetna om att skolan har betydelse för framtida valmöjligheter vad gäller arbete. Vi kan se både skillnader och likheter utifrån både ett internationellt- och ett genusperspektiv. Den stora skillnaden mellan pojkar och flickor rör deras framtida yrkesval. De mest utmärkande skillnaderna mellan polska och svenska barn handlar om förebilder, föräldrainflytande samt framtid och skola kopplat till arbete. Skillnaderna visade sig således vara större utifrån ett internationellt perspektiv än ur ett genusperspektiv.

Klädbranschen är präglad av långa, världsomspännande produktionsled vilket gör det intressant och viktigt att se hur stora, internationella företag arbetar med CSR. Kraven på att företag tar socialt ansvar ökar samtidigt som företag är påverkade av sin historia, kultur och specifika omständigheter som kan påverka vad som är viktigt för företaget. I denna studie undersöks vad fyra klädföretag, H&M, Gap, Uniqlo och Zara, alla från fyra olika länder, väljer att betona i sitt CSR-arbete. Information publicerad på företagens hemsidor samt rapporter har legat till grund för empiri som analyserats utifrån ett teoretiskt ramverk. Den insamlade informationen har ställts mot EU-kommissionens definition av CSR och analyserats utifrån teorierna. Resultatet visade att likheterna gällande företagens valda CSR-betoning var fler än skillnaderna och att imitation kan vara en anledning till att företag väljer att fokusera på liknande saker i sina redovisningar, samt en vilja att ta hänsyn till och verka legitima i alla intressenters ögon.

I denna studie analyserades en lärobok i svenska för årskurs 7–9 med syfte att undersöka hur ett internationellt perspektiv tillämpas för att representera kulturell mångfald. Läroboken som analyserades är Portal och publicerades 2012 av förlaget Gleerups Utbildning AB. Med hjälp av kvantitativ metod gjordes en sammanställning av lärobokens litterära utdrag samt alla namn som förekommer i den. Resultaten av studiens kvantitativa data visar att det är ett västerländskt perspektiv, snarare än ett internationellt, som dominerar och att namnen som förekommer skänker litet utrymme för personer med annat ursprung än västerländskt att spegla sig i lärobokens representation. Dessutom analyserades Portals innehåll kvalitativt med kritisk diskursanalys. Den kritiska diskursanalysen visade att läroboken inte lever upp till styrdokumentens riktlinjer gällande det internationella perspektivet och förmedling av demokratiska ideal eftersom den konstruerar en hegemonisk differentiering mellan ”vi” och ”de andra” samt förmedlar en västerländsk norm av postkolonial karaktär.

På grund av oroligheter i världen tvingas många människor på flykt från sitt hemland och söker skydd i ett annat land, däribland Sverige. Att lära sig det svenska språket är något som nyanlända barn och unga som anländer till Sverige tidigt behöver lära sig, något som tidigare forskning visat kan vara krävande både för de nyanlända eleverna och deras lärare. Vi har därför utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuer med åtta svensklärare genomfördes för att undersöka deras upplevelser av att undervisa nyanlända elever och deras språkutveckling av talat språk. Arbetets fokus har legat på att ta reda på vilka utmaningar svensklärare möter vid undervisning av nyanlända elever och vilka resurser samt tillvägagångssätt de använder. Därtill har vi även utforskat lärarnas inställning till kooperativt lärande som en möjlig metod för språkutveckling av nyanlända elever. I studien har vi använt det interaktionella perspektivet som teori vilket belyser vikten av samtal och interaktion för språkinlärning. Resultatet av vår undersökning visade att de intervjuade lärarna upplevde att tidsbrist och en hög arbetsbelastning var de största utmaningarna gällande undervisning av nyanlända elever. Vad gäller resurser och förutsättningar för att undervisa nyanlända elever visade vårt resultat att det fanns en markant brist på dessa bland respondenterna. Slutligen visade även resultatet att respondenterna beskriver att de använder sig av kooperativt lärande i elev-elev-konstellationer eftersom de har märkt att de nyanlända eleverna blir mest motiverade av att tala svenska i dessa förhållanden, vilket bidrar till deras språkutveckling.