Bakgrund Livsmedelsverket ger rekommendationer för hur allmänheten bör äta för att förebygga folksjukdomar och ha ett hälsosamt liv. Att äta lunch ute har ökat genom åren och människor har blivit mer medvetna om att då göra hälsosamma val, trots att utbudet av detta kan variera. Studier har visat att människor tenderade att göra bättre val om restaurangerna var tydliga med att märka ut hälsosamma val på sina menyer.  Syfte Syftet var att studera hur restauranger med lunchservering planerar sina menyer, vad de förhåller sig till och hur man väljer ut vilka rätter som ska serveras.  Metod Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva olika restauranger, där materialet sedan har transkriberats, kodats, kategoriserats och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Ekonomin och gästernas efterfrågan låg i fokus när valet av rätter till menyn planerades. Smaken var viktigare än näringsrekommendationerna samt att variation prioriterades. Även om näringsrekommendationerna inte följdes, så förhöll sig restaurangerna till riktlinjerna om råvarornas ursprung, produktion och kvalité.   Slutsats Gästens efterfrågan, råvaror och dess kvalité samt pris var centrala delar i menyplaneringen. Mer kunskap kring näringsrekommendationer behövs bland restaurangpersonal då de ansåg att smak och kvalité skulle försämras om rekommendationer skulle följas. Ansvaret för hälsosamma val ligger både hos allmänheten och restaurangerna. / Background The Swedish Food Agency has recommendations for the population to follow, in order to prevent widespread diet and lifestyle related diseases and to keep a healthy life. Through the years the habit of having lunch out has increased and people have become more aware of the healthy choices, even though those options can vary. Studies showed that people tended to make better choices if the restaurants explicitly labelled the healthy options in their menus.  Objective The aim of this study was to find out how lunch restaurants plan their menus, what dietary recommendations and guidelines they rely on and how they make the choice of what dishes they will serve.   Method Qualitative interviews have been done with eleven different restaurant owners and that material then got transcribed, coded, categorized and analyzed.  Results The economy and the guests’ demands were in focus when the choice of dishes was made and the menu was planned. Firstly, the taste was more important than nutrition recommendations, and secondly, the variation, both on the plate and over time was prioritised. Another result was that the nutrition recommendations were not followed but concerning the origin, the fabrication and the quality of the products the restaurants followed the present dietary recommendations and guidelines.  Conclusion Guests demand, ingredients and its quality and price were central parts of the menu planning. The restaurant staff need more knowledge about the nutrition recommendations, since their opinions that taste and quality are reduced because of them are wrong. The responsibility of healthy choices lies in both the society and the restaurants.

<p>Tjänsteföretag är, i större mån än företag som endast ägnar sig åt försäljning av produkter, beroende av att kundens upplevelse i tjänstemötet blir så bra som möjligt. En tjänst kännetecknas av olika karakteristika som inte gäller för produkter. Exempel på sådana är att en tjänst till högre grad är immateriell, en tjänst går inte att lagra, den är mer heterogen och är ofta svårare för kunden att utvärdera.</p><p>Det är därför viktigt för ett företag med inriktning mot tjänster att ta hänsyn till dessa aspekter av en tjänst när de utformar den fysiska miljön, inom vilken tjänsten produceras och konsumeras. Denna fysiska miljö kallas för servicescape, ett begrepp som myntats av Mary Jo Bitner. Vad vi har gjort i den här studien är att undersöka hur lunchrestauranger arbetar med servicescape och hur medvetna de är om dess påverkan på kundens upplevelse.</p><p>Vår frågeställning under studien har varit:</p><p>Hur arbetar lunchrestauranger med servicescape i syfte att öka kundens upplevda kvalitet?</p><p>Syftet med studien har varit att skapa en förståelse för hur lunchrestauranger arbetar med servicescape och hur de tänker när de utformar tjänsteutförandet. Vi ska även utifrån den insamlade teorin ge förslag på förbättringar i dessa restaurangers servicescape.</p><p>Vi har gjort en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt där vi genom observationer och intervjuer studerat några utvalda delar av fyra lunchrestaurangers servicescape. De fyra studerade lunchrestaurangerna är Lingonet, Björken, Rex och News. Vi har ämnat att, med hjälp av det som framkommit av den empiriska undersökningen utveckla den befintliga teorin och anpassa den till lunchrestaurangers förutsättningar.</p><p>Vi har i studien kommit fram till förbättringar för respektive restaurang men även dragit generella slutsatser om de restauranger vi undersökt. Det vi kommit fram till är att de skillnader vi sett i olika restaurangers servicescape ofta kan härledas till deras mål och vilken målgrupp de siktar på. Lunchrestaurangerna vi undersökt är väl medvetna om hur de ska arbeta med servicescape och dess påverkan på kunden.</p>

Tjänsteföretag är, i större mån än företag som endast ägnar sig åt försäljning av produkter, beroende av att kundens upplevelse i tjänstemötet blir så bra som möjligt. En tjänst kännetecknas av olika karakteristika som inte gäller för produkter. Exempel på sådana är att en tjänst till högre grad är immateriell, en tjänst går inte att lagra, den är mer heterogen och är ofta svårare för kunden att utvärdera. Det är därför viktigt för ett företag med inriktning mot tjänster att ta hänsyn till dessa aspekter av en tjänst när de utformar den fysiska miljön, inom vilken tjänsten produceras och konsumeras. Denna fysiska miljö kallas för servicescape, ett begrepp som myntats av Mary Jo Bitner. Vad vi har gjort i den här studien är att undersöka hur lunchrestauranger arbetar med servicescape och hur medvetna de är om dess påverkan på kundens upplevelse. Vår frågeställning under studien har varit: Hur arbetar lunchrestauranger med servicescape i syfte att öka kundens upplevda kvalitet? Syftet med studien har varit att skapa en förståelse för hur lunchrestauranger arbetar med servicescape och hur de tänker när de utformar tjänsteutförandet. Vi ska även utifrån den insamlade teorin ge förslag på förbättringar i dessa restaurangers servicescape. Vi har gjort en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt där vi genom observationer och intervjuer studerat några utvalda delar av fyra lunchrestaurangers servicescape. De fyra studerade lunchrestaurangerna är Lingonet, Björken, Rex och News. Vi har ämnat att, med hjälp av det som framkommit av den empiriska undersökningen utveckla den befintliga teorin och anpassa den till lunchrestaurangers förutsättningar. Vi har i studien kommit fram till förbättringar för respektive restaurang men även dragit generella slutsatser om de restauranger vi undersökt. Det vi kommit fram till är att de skillnader vi sett i olika restaurangers servicescape ofta kan härledas till deras mål och vilken målgrupp de siktar på. Lunchrestaurangerna vi undersökt är väl medvetna om hur de ska arbeta med servicescape och dess påverkan på kunden.