I denna uppsats introduceras ett gestaltningsförslag för ett modernt, funktionellt och familjärtmålgruppsanpassat vård- och omsorgsboende. Boendet förslagsgestaltats för en specifik folkgrupp somär den äldre syrianska generationen, där det har tagits hänsyn till folkgruppens önskemål och behov.Gestaltningsförslaget presenteras på fastigheten Lina 4:27 med approximativt avseende till detaljplan,där fastigheten har ett pågående projektering av ett vård- och omsorgsboende i samband med SödertäljeKommun.För den äldre människan är etnicitet en avgörande faktor för dennes trygghet och välbefinnande,eftersom deras vanor och behov i regel förankras alltmer i den etniska miljö de har vuxit upp i.Framtidens bostadsutvecklare står därför inför en utmaning när det gäller att skapa bostäder som äranpassade för äldre människors kultur och deras vårdbehov.Sveriges befolkning åldras och andelen personer över 65 år förväntas öka till 28 procent år 2120 pågrund av framsteg inom sjukvården. Dessutom har det skett betydande migration i Sverige de senasteåren, vilket har ökat antalet utrikes födda. År 2022 var över 2 miljoner personer utrikes födda,motsvarande 20 procent av befolkningen. Statistiken indikerar på en ökad efterfrågan på vård- ochomsorgsboenden med kulturell prägel.För att åstadkomma ett promotivt vård- och omsorgsboende med kulturell prägel, har Folkhälsoinstitutets(FHI) forskning om ett hälsosamt åldrande granskats och resulterat till att undersökningar sker medhänsyn till nyckelkriterier som är social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och godamatvanor. Den data användes som underlag i enkätundersökningen och intervjuerna, vilket resulteradetill fastställelse av betydelsefulla egenskaper och funktioner som bör inkorporeras vid konstruktionen avett väl fungerande vård- och omsorgsboende. Genom att kombinera denna ansats har det resulterat iutvecklingen av ett lokalprogram som har utgjort grundvalen för gestaltningsförslaget.Som ett resultat av undersökningsarbetet har det framställts förslagshandlingar för vård- ochomsorgsboendet. Dessa inkluderar planritningar, fasadritningar och sektionsritningar, tillsammans med3D-visualiseringar som belyser viktiga funktioner och platser i anläggningen.

Bakgrund Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som förekommer bland en betydande del av den äldre befolkningen och kan felaktigt uppfattas som en naturlig del av åldrandet. Nedåtgående fysisk- och kognitiv funktion, krympande socialt nätverk och brist på sysselsättning är förändringar som kan prägla tillvaron för äldre och inverka på den psykiska hälsan. Den äldre populationen ökar kontinuerligt, en uttalad del av den äldre befolkningen lider av eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa vilket innebär ett lidande för individen och en omfattande samhällskostnad. Syfte Syftet är att belysa faktorer som kan bidra till psykisk hälsa hos äldre personer över 65 år. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med 16 vetenskapliga originalartiklar. Artiklar hämtades in mellan december 2020 och mars 2021 från databaserna PubMed och CINAHL. Genom kombination av olika söktermer kunde 16 artiklar inhämtas. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmets Högskolas bedömningsinstrument varpå en integrerad dataanalys utfördes.  Resultat Resultatartiklarna ordnades i två huvudkategorier; externa faktorer och interna faktorer. Samt fyra underkategorier utifrån en induktiv ansats. En återkommande faktor som ansågs bidra till psykisk hälsa bland äldre personer var 1) fysisk aktivitet, där en gynnsam effekt syntes på den fysiska- och kognitiva funktionen samt stärkt självständighet hos individen. I flera artiklar återkom 2) social delaktighet som en faktor som bidrog till psykisk hälsa. Slutligen visade resultatet faktorerna att 3) besitta en positiv attityd samt att 4) vara anpassningsbar till förändringar som hör till åldrandet som vitala delar i ett hälsosamt åldrande.  Slutsats De fynd som gjorts genom denna litteraturöversikt visar att fysisk aktivitet, social delaktighet, att vara anpassningsbar till åldersrelaterade förändringar samt att ha en positiv attityd kan bidra till psykisk hälsa hos äldre personer. Ökad gynnsam effekt på psykisk hälsa hos äldre personer var framträdande vid kombinationen fysisk aktivitet och social delaktighet.

I samband med åldrandet ses ofta en försämring av människors kognitiva förmågor, däribland det episodiska minnet, vilket är avgörande för vardagligt fungerande och livskvalitén för äldre. Livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet (FA) och övervikt har tidigare kopplats till hälsosamt åldrande och visat sig påverka graden av försämring. Hur FA och övervikt interagerar på lång sikt för att påverka det episodiska minnet för äldre behöver dock fortfarande utredas. Denna studie undersökte både de enskilda effekterna av FA och övervikt på det episodiska minnet, samt hur dessa faktorer interagerar på lång sikt. Därtill undersöktes skillnader mellan sjuka och friska äldre deltagare. Data från deltagare (n = 5 287) i the English Longitudinal Study on Aging i åldrarna 50 och äldre användes i ett longitudinellt upplägg. Självskattade mått på FA och viktstatus från en tidpunkt användes för att predicera poäng på ett minnestest vid en tidpunkt fyra år senare, med och utan kontrollvariabler. Statistiskt signifikanta effekter av FA på minne kunde ses både med och utan kontrollvariabler, men tydliga effekter av övervikt kunde inte ses. Interaktioner mellan övervikt och FA kunde endast upptäckas i modeller utan kontrollvariabler, och inte alls i modeller med enbart sjuka deltagare. Slutsatser om överviktens påverkan på det episodiska minnet kunde inte dras, men resultatet ger vidare stöd till att FA hjälper till att bevara minnet i åldrandet. Sammantaget förklarades dock mer av variansen i episodiskt minne av kontrollvariabler som ålder och utbildningsnivå. / With aging often comes declining cognitive function, with episodic memory being one of the declining factors crucial for everyday functioning and quality of life among the elderly. Lifestyle factors such as physical activity (PA) and overweight have been associated with healthy aging and the trajectory of the decline. How PA and overweight interact in affecting episodic memory over time among the elderly is, however, still in need of further investigation. The present thesis investigated both the direct effects of PA and overweight on episodic memory, and how the interaction between these factors affect episodic memory. Furthermore, differences in the effects between participants with or without illnesses were examined. Data from participants (n = 5 287) in the English Longitudinal Study on Aging aged 50 and older were used in a longitudinal design. Self-reported measures of PA as well as measures of weight- status from time point 1 was used to predict scores on a memory test at a second time point, four years later, with and without control variables. Statistically significant effects of PA on memory score were detected, both with and without control variables. No statistically significant effects of overweight were detected. Interactions between overweight and PA could only be detected in models without control variables, and not at all among participants with illnesses. Conclusions on the effect of overweight on episodic memory could not be reached, but further support is lent to PA’s role in preserving memory function in aging. In closing more of the variance in episodic memory was attributed to other factors such as increasing age and higher education levels.

Inledningen beskriver Skåneidrottens projekt Senior Sport School, som bygger på de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande, det vill säga fysisk aktivitet, social gemenskap, meningsfullhet och kunskap om kostvanor. Senior Sport School är en idrottsskola som uppmuntrar seniorer till ett livslångt idrottande. Tidigare forskning framhåller vikten av att bibehålla fysisk vardagsfunktion, social gemenskap och goda kostvanor i senior ålder för att främja självständighet och oberoende från vården. Syftet med studien var att undersöka pensionärers upplevelser av aktiviteter genomförda i Senior Sport School och hur dessa aktiviteter kan relateras till ett hälsosamt åldrande. Metoden är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och deltagarna i studien valdes utifrån tidigare medverkan i Senior Sport School. Resultatet framställs genom de teman som framträdde i intervjuerna, dessa var hälsosamt åldrande, social gemenskap, lärande och idrottskulturens betydelse. I diskussionen lyfts att idrottsskolan upplevs som en viktig social plattform. Det dolda lärandet som seniorerna får genom idrottsskolan har en central roll. Idrottsskolan kan ses som ett stöd i seniorernas lärandeprocess så att de kan förstå och använda sig av hälsoinformation för att förbättra sin hälsa. Konklusionen är att idrottsskola för seniorer upplevs spela en viktig roll för ett hälsosamt åldrande. Social gemenskap och fysisk aktivitet lyft av deltagarna som betydelsefulla men Senior Sport School kan även ses som en viktig del i seniorers kunskapsutveckling. Studiens resultat är positivt för folkhälsan i stort men det krävs fortsatt forskning för att nå ut till flera grupper i samhället. / The introduction presents Skåneidrottens project Senior Sport School, which is based on the four cornerstones of prosperous ageing, i.e. physical activity, social connections, meaningfulness and dietary education. Senior Sport School encourages seniors to a lifelong sport participation. Previous research emphasizes the importance of maintaining physical functionality, social connections and good dietary habits in older age to promote self-reliance and independence from health care. The aim of the study is to investigate pensioners´ views on their participation in activities conducted at Senior Sport School, and whether their experiences can be related to healthy ageing. The method is qualitative semi-structured interviews and participants in the study were selected based on previous participation in Senior Sport School. The results are produced through the themes of the interviews. The themes are healthy ageing, social connections, education and the importance of sporting culture. The discussion emphasizes that Senior Sport School is perceived as an important social platform. The hidden education that seniors receive through Senior Sport School has a central role. Senior Sport School is a support in the seniors´ education process so that they can understand and use the information to improve their health. The conclusion is that a sport school for seniors plays an important role in healthy ageing. Social connections and physical activity is highlighted by the participants as significant, but Senior Sport School is also an important part of seniors´ education development. The study´s results are positive for public health, but further research is needed to engage other groups in society.

Syftet med denna studie var att med hjälp av arbetsterapeuter som arbetar inom hemtjänst undersöka hur tekniska hjälpmedel för personer i Sverige som är 75 år eller äldre kan bidra till ett hälsosamt åldrande. Studien har en kvalitativ och induktiv ansats med teori- och begreppsanknytningar som hälsosamt åldrande, livskvalitet och gerotranscendens. Datan samlades in via enskilda semi-strukturerade intervjuer med sex arbetsterapeuter från olika kommuner i region Skåne. Datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultaten visade att arbetsterapeuterna upplever att tekniska hjälpmedel kan bidra till ett hälsosamt åldrande. Arbetsterapeuterna anser att det skapar en större grad av självständighet och bättre livskvalitet genom att bland annat underlätta vardagliga aktiviteter och skapar mer frihet att klara sig själv. Studien visar att gruppen 75 år eller äldre oftast använder tekniska hjälpmedel av enklare slag för att i huvudsak underlätta fysiska funktionsnedsättningar. Slutsatsen är att tekniska hjälpmedel kan bidra till ett hälsosamt åldrande och livskvalitet enligt arbetsterapeuterna vilket även tidigare forskning visar. Detta innebär att det är möjligt för äldre att uppleva processen i gerotranscendens där man är tillfreds såväl med sin nuvarande situation som sitt gångna liv. / The purpose of this study was to investigate the use of technical aids for people in Sweden aged 75 years or older and how it could affect healthy ageing using the help of occupational therapists. The study has a qualitative and inductive approach with theory and conceptual notions such as healthy ageing, quality of life and gerotranscendence. The data was collected through individual semi-structured interviews with six occupational therapists from different municipalities in the region of Skåne. The data was analyzed using qualitative content analysis. The results showed that occupational therapists perceive that technical aids can contribute to healthy ageing. Occupational therapists believe that it creates a greater degree of independence and a better quality of life by, for example, facilitating everyday activities and creating more freedom to manage themselves. The study shows that the target group of 75 years or older often uses technical aids of simpler types to primarily facilitate physical impairments. The conclusion is that technical aids can contribute to a healthy ageing and quality of life according to occupational therapists and as previous research shows. This means that it is possible for the elderly to experience the process of gerotranscendence where you are satisfied with your current situation as well as your past life. / <p>Betyg i Ladok, 2018-06-05.</p>

Genom en användarcentrerad produktutvecklingsprocess har ett framtidskoncept förtrygghetslarm utvecklats. Det framtagna trygghetslarmet ämnar stärka användarenssjälvständighet genom ett preventivt, istället för enbart reaktivt arbete.Det preventiva arbetet inleds genom att larmet introduceras i ett tidigare skede för att med hjälpav sensorer och Artificiell Intelligens förebygga åldersrelaterade sjukdomar. Genom tidigimplementering finns larmet också till hands redan innan olyckan inträffat.Syftet med projektet var att med ett tjänstedesign-perspektiv undersöka vad som skapar trygghetför användaren samt hur det stödjs i en produkt och tjänst. Under arbetet trädde en komplexbehovsbild fram som skiftade, inte bara mellan användare, utan även för den enskildeanvändaren över tid. Därför skapades ett modulbaserat produkt-tjänstesystem som innefattar treproduktvarianter som tillsammans tillgodoser de allra flesta användarnas behov.Ett tjänstebaserat trygghetslarm med möjlighet till uppgraderingar, byten och reparationerinnebär i längden en högre konkurrenskraft och en mer hållbar modell där användarens ochvårdbolagens behov bättre tillgodoses. En tjänst som bygger på en applikationsbaseradplattform kan anpassas för användaren och tillgängliggöra relevant information för att minskadet utanförskap som många användare upplever.Genom en iterativ process av interaktioner, insikter och konceptgenerering bidrogtjänstedesignperspektivet med en behovsbaserad analys. Produkt-tjänstesystemets utformningär baserat på insikter som erhölls under kontextuella intervjuer. Intervjuerna involverade olikaaktörer såsom vårdgivare, teknikbolag och forskare men främst dagens och den kommandegenerationens användare. Syftet var att skapa ett brett underlag som bidrar till en holistisk bildav användarens behov.Vid interaktioner framkom att larmet måste vara mobilt och kunna ange position. Mobilitetbidrar till ett tryggt aktivt liv utanför hemmet. Att hålla sig fysiskt och socialt aktiv menar WorldHealth Organisation, WHO, är grunden för ett självständigt och hälsosamt åldrande som är enförutsättning för att kunna möta utmaningarna med en åldrande befolkning.För att attrahera användare måste associationerna kring trygghetslarmet förskjutas frånhjälplöshet till självständighet, aktivitet och välbefinnande. Genom att tidigt introducera larmetsom ett hälsofrämjande verktyg kan det arbeta preventivt. Med hjälp av AI, rörelse- ochpulssensor kan exempelvis förmaksflimmer upptäckas och behandlas innan det leder till stroke.I kombination med inbyggd fallsensor kan larm skickas automatiskt vid behov. Integreradtelefoni skapar trygghet genom förbättrad kommunikation.Kombinationen av modulär produktutveckling, produkt-tjänstesystem och cirkulär ekonomierbjuder ett mer hållbart produktsystem som leder till starkare konkurrenskraft, bättreindividanpassning och längre hållbarhet. Det vore önskvärt om aktörer inom trygghetslarmuppdaterade sina affärsmodeller för att erbjuda nya ägarmodeller. Vårdbolag skulle ges störremöjlighet att erbjuda den senaste tekniken och skulle inte dras med föråldrad teknik på grundav tidigare gjorda investeringar, vilket skulle innebära en säkrare och tryggare vård. / Through a user-centered product development process, a future concept for medical alertsystems has been developed. The developed medical alert system aims to strengthen the user'sindependence through preventive, rather than reactive work.The preventive work is initiated by the early implementation of the alarm to prevent agerelateddiseases using sensors and Artificial Intelligence. By early implementation, the alarmis also available even before the accident occur.The purpose of the project was to investigate what creates safety for the user and how it issupported in a product and service with a service design perspective. During the work, acomplex image of the users needs emerged that changed, not only between users, but also forthe individual user over time. Therefore, a modular product service system was created thatincludes three product variants that together meet the needs of most users.A service-based medical alert system with the possibility of upgrades, replacements and repairsmeans long-term competitiveness and a more sustainable model that better meet the needs ofthe user and healthcare companies. A service based on an application-based platform can becustomized to the user and make relevant information available to reduce the exclusion thatmany users experience.Through an iterative process of interactions, insights and concept generation, the service designperspective contributed with a needs-based analysis. The design of the product service systemis based on insights obtained during contextual interviews. The interviews involved differentactors such as healthcare providers, technology companies and researchers, but mainly oftoday's and next-generation users. The purpose was to create a broad basis that contributes to aholistic view of the user´s need.Through interactions it was found that the alarm must be mobile and be able to share its position.Mobility contributes to a safe active life outside the home. Keeping physically and sociallyactive is according to the World Health Organization, WHO, the foundation for independentand healthy aging and is a prerequisite for meeting the challenges of an aging population.To attract users, the association to the medical alert system must be shifted from helplessnessto independence, activity and well-being. By introducing the alarm early as a health-promotingtool, it can work preventively. For example, by means of AI, motion and pulse sensors, atrialfibrillation can be detected and treated before it leads to stroke. In combination with the builtinfall sensor, alarms can be sent automatically when needed. Integrated telephony createssecurity through much improved communication.The combination of modular product development, product service systems and circulareconomy offers a more sustainable product system, that leads to greater competitiveness, betterindividualization and longer durability. It would be desirable for actors within medical alertsystems to update their business models to offer new ownership models. The healthcarecompanies would have a greater opportunity to offer the latest technology and would not bebound to outdated technology due to previously made investments, which would mean a saferand more secure elderly care.