The overall aim of this thesis was to explore and describe schoolchildren's selfreported-health based on the Health Dialogue concept as well as to identify healthindicators and their possible associations in the perspective of 6 to 16 year-olds,and to provide an analysis of school nurses´ experiences of using the HealthDialogue concept, in the County of Västernorrland. The thesis was based on fourstudies (I-IV). Study I was qualitative using a descriptive design, based onindividual interviews with school nurses who had working experience of using theHealth Dialogue concept. Studies II-IV were quantitative with cross sectional andlongitudinal design based on statistical data from the Health Dialogue concept, apopulation survey among schoolchildren. The data were analyzed usingqualitative content analysis (I) and regression analyses (II-IV).Study I showed that the school nurses had developed their own commonapproach, a health promotion model derived from experiences of working with theHealth Dialogue concept. Study II showed that the most important health variablesinfluencing pre-schoolchildren´s positive self-reported-health were experience ofcomfort in preschool, good sleep, absence of headaches, being physicalactive/playing daily, and not being a victim for bullying. Both boys and girlsneeded to experience comfort, being physical active, and not being bullied. Forgirls, positive self-reported-health seemed to be more dependent on comfort, beingphysical active/playing, and not being bullied, whereas boy’s health was moredependent on eating school lunch daily and not experiencing headaches.Study III revealed that in 10-year-old children´s positive self-reported-health,comfort in school, normal iso- body mass index and absence of headaches wereshown to be significantly important health indicators. Normal iso- body massindex (girls) and absence of headaches (boys) were shown to have a potentiallycausal effect on 10-year-old children's positive self-reported-health. Study IVrevealed several significantly important health indicators in schoolchildren´shealth during three school transitions in the Swedish Education system (betweenthe ages of 6-10, 10-13 and 13-16); not experiencing being sad/depressed,afraid/worried, experiencing the school environment positively (schoolyard andivrestrooms), not being bullied, having good sleep, daily physical activity/play andability to concentrate. Gender and age differences were also identified. The HealthDialogue concept, contributes increased knowledge and a new cross sectional andlongitudinal perspective to individual, school, community and organization’sperception of schoolchildren´s self-reported-health. Furthermore, these resultsdemonstrate the importance and validity of children´s experiences in the context ofhealth and should contribute to future health promotion activities and schoolbasedinterventions.Key words: Health promotion, health dialogue, longitudinal design, school nurses,schoolchildren, self-reported-health. / Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka och beskrivaskolbarns självrapporterade hälsa baserat på Hälsosamtals konceptet, attidentifiera hälsoindikatorer och deras möjliga samband för skolbarn självskattadehälsa i ett 6 till 16- års perspektiv, och att analysera skolsköterskornas erfarenheterav att använda Hälsosamtals konceptet i Västernorrlands län. Avhandlingenbygger på fyra studier (I-IV). Studie I var kvalitativ med en deskriptiv design,baserad på individuella intervjuer med skolsköterskor med arbetserfarenhet frånHälsosamtals konceptet. Studie II-IV var kvantitativ med tvärsnitt ochlongitudinell design baserat på statistisk data på länsnivå från Hälsosamtalskonceptet bland skolbarn i ålder 6-16 år. Data analyserades med kvalitativinnehållsanalys (I) och regressions analys (II-IV). Studie 1 visade attskolsköterskorna i länet hade utvecklat en egen gemensam strategi och modell förhälsofrämjande arbete. Studie II visade att de viktigaste hälso- indikatorer för barni förskoleklass avseende positivt självrapporterade hälsa var trivsel, god sömn,frånvaro av svår huvudvärk, vara fysiskt aktiv/leka varje dag, samt att inte varautsatt för mobbning. Både pojkar och flickor behövde trivas, vara fysisktaktiva/leka, och inte vara utsatta för mobbning. Flickorna visade sig vara merberoende av trivsel, vara fysiskt aktiva/leka, och inte vara utsatta för mobbning föratt rapportera sin hälsa positivt medan pojkarnas positivt självrapporterande hälsavisade sig bero på daglig skollunch och att inte ha huvudvärk. Studie III visade attför 10-åriga barns positivt självrapporterade hälsa var, trivsel i skolan, normalt iso-BMI och frånvaro av huvudvärk viktiga hälsoindikatorer. Normal iso-BMI visadeett potentiellt kausalt samband för 10-åriga flickors, och frånvaro av huvudvärkvisade ett potentiellt kausalt samband för 10-åriga pojkars positivtsjälvrapporterad hälsa. Studie IV visade flera signifikant viktiga hälsoindikatorer iskolbarns (6-16 år) positivt självrapporterade hälsa, under tre skolövergångar i detsvenska utbildningssystemet (6-10, 10-13, 13-16 år). Att inte känna sigledsen/deprimerad, rädd/orolig, uppleva skolmiljön positivt (skolgården ochtoaletter), inte vara mobbad, sova gott, vara dagligt fysiskt aktiv/leka och att kunnakoncentrera sig visade sig vara viktiga hälsoindikatorer. Dessa hälsoindikatorerviskilde sig avseende på ålder och kön. Denna avhandling bidrar med ökad kunskapom skolbarns självrapporterade hälsa grundat på Hälsosamtals konceptet.Hälsosamtals konceptet tillför nya perspektiv avseende barns hälsa på individ,skola, samhälls/organisations nivå i ett tvärsnitts och longitudinellt perspektiv.Hälsofrämjande arbete i skolan och samhället bör ta barns upplevelser,erfarenheter och synpunkter i beaktande och som giltiga. Resultatet i dennaavhandling hoppas kunna bidra till framtida hälsofrämjande arbete och insatser iskolan.

Bakgrund: Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är i behov av stöd och det centrala är att känna sig sedd i hälso- och sjukvården. Skolsköterskans primära uppgift är att stödja och stärka till välbefinnande genom att vara närvarande, lyssna och inge hopp i samtalet. Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att stödja och stärka elever i skolan med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Metod: I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats där åtta intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom två huvudkategorier; Att inge trygghet och hopp genom tillgänglighet och samtal och Genom samverkan med andra utvecklas ett starkare stöd, med fem tillhörande underkategorier. Slutsats: Skolsköterskans stöd leder till att eleverna med NPF känner sig stärkta i sin situation vilket ger ökat hopp och tro på framtiden. Att hjälpa eleverna att främja dess sunda och friska beteenden medverkar till att elevernas skyddsfaktorer stärks. Genom samtal och lyhördhet stärks eleverna att lära sig ta egna beslut och växa som individer. Ett bra teamsamarbete bidrar till större möjlighet att främja hälsa och förebygga ohälsa för elever med NPF / Background: Children with neuropsychiatric disabilities (NPF) are in need of support and importance to be seen in the health care sector in school. The primary duty of the school nurse is to ensure that the students are in wellbeing. School nurses are supporting and strengthening the good of health by being present, listening and giving hope in the dialogue. Purpose: Describing school nurse's experience of supporting and strengthening students with neuropsychiatric disabilities Method: The study used a qualitative method with inductive approach where eight interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: Two major categories emerged from the analysis; Entering security and hope through accessibility and conversation and Strengthening cooperation with others, with five belonging subcategories. Conclusion: The school nurse's support in school leads the neuropsychiatric disabilities students feeling stronger in their situation, which gives greater hope and faith in the future. Helping students to promote their health and healthy behaviors helps to strengthen the students' protection factors. Through dialogue and responsiveness, students are strengthened to learn to make their own decisions and grow as individuals. Good teamwork contributes to greater opportunities for promoting health and preventing illness for students with neuropsychiatric disabilities.

Sammanfattning Bakgrund: Forskning visar att ätstörningar hos skolelever blir alltmer vanligt både nationellt och internationellt. Det förekommer mest hos flickor men ökar även hos pojkar. Uppskattningsvis har 10 % ätstörningssymtom. Ca 4-5% av alla flickor har någon gång insjuknat i en allvarlig ätstörning i Sverige. Det är av vikt att upptäcka dessa skolelever då konsekvenserna kan medföra allvarliga hälsoproblem med långdraget, ibland kroniskt förlopp och i värsta fall död. Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av att upptäcka ätstörning hos skolelever. Metod: Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolsköterskor. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Skolsköterskan upptäcker ätstörningar genom sitt hälsofrämjande arbete i både de planerade och spontana hälsobesöken, men också genom att vara uppmärksam på risksignaler hos skolelever som avvikande beteende samt ha ett könssperspektiv. Skolsköterskan är beroende av andras information, såsom pedagoger, kompisar, extern personal, föräldrar och skoleleven själv för att upptäcka ätstörning. Skolsköterskorna har goda kunskaper om ätstörning men ingen stor erfarenhet av att upptäcka detta. Utbildning och tydliga riktlinjer eftersöks då osäkerhet upplevs. Slutsats: Elevhälsovården saknade riktlinjer och arbetsrutiner för att upptäcka ätstörning. Därför är det viktigt att utveckla och modernisera tydliga riktlinjer, vilket skulle kunna bidra till tidig upptäckt av ätstörningar hos skolelever.   Nyckelord: Elevhälsa, hälsobesök, hälsofrämjande, hälsosamtal, information, kroppsuppfattning. / abstract Background: Research shows that eating disorders among school students are becoming increasingly common both nationally and internationally. It occurs most in girls but is also increasing among boys. Estimately 10% suffers from eating disorder symptoms. About 4-5% of girls have ever suffered from a serious eating disorder in Sweden. It is important to discover these schoolchildren as the consequences can lead to serious health problems with the longevity, sometimes chronic progression and in worst case death. Purpose: Describe the school nurse's experience of detecting eating disorders among school students. Method: Ten semistructured interviews were conducted with school nurses. The interviews were analyzed based on a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The school nurse detects eating disorders through his health promotion work in both planned and spontaneous health visits, but also by paying attention to the risk signals of school students as deviating behavior meanwhile having a gender perspective. The nurse was dependent on other people's information, such as educators, friends, external staff, parents and the actual school student to detect eating disorders. School nurses have good knowledge but no experience detecting it. Education and clear guidelines were sought sines uncertainty was experienced in detecting eating disorders. Conclusion: Student health care lacked guidelines and work routines to detect eating disorders. Therefore, it is important to develop and modernize clear guidelines, which would mean that school nurses would discover more schoolchildren and thereby reduce suffering. Keyword: Body perception, health consultation, health promotion, health visit, information, student health.

Bakgrund: Antalet nyanlända barn och ungdomar har stadigt ökat i Sverige under åren 2000 till 2015 och har därefter minskat. Även om antalet nyanlända har minskat har de inte haft och har inte tillgång till hälso- och sjukvård i samma utsträckning som svenskfödda barn och ungdomar. Elevhälsan är en samhällsfunktion där skolsköterskans hälsofrämjande arbete är en viktig del i att främja nyanlända elevers hälsa. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelse av att arbeta hälsofrämjande med nyanlända elever i skolan. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats, där fem skolsköterskor intervjuades. Datamaterialet analyserades enligt innebördsanalys. Resultat: Resultatet består av fyra innebördsteman; förståelse för nyanlända elevers livsvillkor, känslan av meningsfullhet i enskilda möten, känslor av otillräcklighet skapar frustration samt viljan att göra mer för elever. Slutsats: Skolsköterskorna upplever sitt arbete meningsfullt och de har en förståelse för elevers livssituation och livsvillkor. Brist på resurser skapar frustration hos skolsköterskorna men det finns även en glädje och stolthet för det arbetet de utför. / Background: The number of newly arrived children and young people has steadily in-creased in Sweden from 2000 until 2015 and has subsequently declined. Although the num-ber of new arrivals has decreased, they have not had and do not have access to health care to the same extent as Swedish-born children and adolescents. Student health is a social function in which the school nurse's health promotion work is an important part of promoting newly arrived students' health. Aim: To describe the school nurses' experience of working with health promotion with newly arrived students. Method: The study was conducted using a qualitative method with a phenomenological approach, in which five school nurses were interviewed. The data was analyzed by means of descriptive meaning analysis. Results: The results of the analysis are four themes; understanding the newly arrived student's life conditions, the sense of meaningfulness in individual meetings, feelings of inadequacy create frustration, and the desire to do more for the students. Conclusion: The school nurses experience their work as being meaningful and they have an understanding of the students' life situations and living conditions. Lack of resources creates frustration among the school nurses, but there is also joy and pride in the work they do.

Background: “Targeted health dialogues” is a preventive method that aims to reduce the risk of cardiovascular disease and type 2 diabetes. It includes a health-survey containing physical activity (PA)-questions. Health region Skåne introduced the method 2020 and decided to add additional questions about PA and sedentary behavior (SB). With the wish to replace current validated PA-questions with new validated questions and describe SB. Aim: Analyze concurrent validity between the answers of the original PA-questions (kcal/week) in the method and new answers (activity-minutes/last 7-days) and describe SB (hours/day). Method: Quantitative cross-sectional study with non-random, appropriate selection. Participants were 40-year-old health dialogue-participants that consented to research. Data on kcal/week, activity-minutes/last 7-days, sedentary hours/day and basic characteristics were retrieved from digital health-survey. Agreement between PA-questions was analyzed by Cohen´s weighted kappa and intraclass correlation-coefficient (ICC). SB was presented with descriptive statistics and analyzed by Chi2-test, Fisher's-exact-test and independent t-test. Result: Weak agreement between the PA-questions was found (Kw=0,378; ICC=0,273). Participants born in Sweden were more sedentary than those born outside Sweden (p<0.001) and participants with high education were more sedentary compared with lower education (p=0.014). Significant associations were found between SB and BMI (p=0.028; dichotomized analysis). Sedentary participants (>9 hours/d) also had higher mean BMI compared to those who were less sedentary (29,0(SD5,7) and 26,7(SD5,2) respectively; p=0,008). Conclusion: Current PA-questions cannot be replaced in favor of new questions in their current form. Further validation studies are warranted, preferably using objective PA-measures. SB was significantly associated with country of birth, education level and BMI. / Bakgrund: Riktade hälsosamtal är en preventiv metod med syfte att minska risken för hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2. Metoden innehåller frågor om fysisk aktivitet (FA). Region Skåne införde 2020 metoden och valde att lägga till ytterligare frågor om FA samt stillasittande. Önskemålet var att ersätta tidigare validerade frågor om FA med nya validerade frågor och kartlägga stillasittandet. Syfte: Att undersöka samtidig validitet mellan svaren på de ursprungliga frågorna om FA (kcal/vecka) och svaren på de nya frågorna (aktivitetsminuter/senaste 7-dagarna) samt kartlägga stillasittandet (timmar/dag). Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med icke-slumpmässigt, ändamålsenligt urval. Deltagarna utgjordes av 40-åringar som haft hälsosamtal samt lämnat forskningssamtycke. Data om kcal/vecka, aktivitetsminuter/senaste 7 dagarna, stillasittande timmar/dag samt bakgrundsinformation inhämtades från den digitala hälsoenkäten. Samstämmighet mellan svaren om FA analyserades genom beräkning av Cohens viktade kappa samt intraklass-korrelationskoefficient (ICC). Stillasittande beskrevs deskriptivt och jämförelseanalyser gjordes med Chi2-test, Fishers exakta-test och oberoende t-test. Resultat: Svag samstämmighet och överensstämmelse sågs mellan FA-frågorna (Kw =0,378; ICC=0,273). Deltagare födda i Sverige var mer stillasittande jämfört med dem födda utanför Sverige (p<0.001) och deltagare med eftergymnasial utbildning var mer stillasittande jämfört med dem utan eftergymnasial utbildning (p=0,014). Signifikant samband sågs mellan stillasittande och BMI (p=0,028; dikotomiserad analys). Medelvärdet för BMI var högre i gruppen som var stillasittande >9h/dag jämfört med ≤9 h/dag (29,0(SD5,7) respektive 26,7(SD5,2); p=0,008). Slutsats: Nuvarande frågor om FA kan inte rakt av bytas ut till förmån för de nya frågorna. Ytterligare valideringsstudier, företrädesvis med objektiva FA-mått, behövs. Nivån av stillasittande hade signifikanta samband med födelseland, utbildningsnivå och BMI.

Bakgrund: Andelen elever med problematisk skolfrånvaro ökar, och i takt med det ökar efterfrågan kring ökad kompetens hur skolan kan arbeta tillbaka dessa elever. I detta arbete är elevhälsans professioner och däribland skolsköterskans roll en viktig del. Skolsköterskan har genom sin yrkesroll kunskap om hälsa, hälsoproblematik samt fysisk och psykisk ohälsa. Syfte: Syfte är att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med elever som har problematisk skolfrånvaro. Metod: Datamaterialet insamlades genom enkät och sammanlagt 19 skolsköterskor besvarade frågeformuläret. En induktiv ansats valdes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur datamaterialet framträdde temat säkra en ömsesidig tillit, tre kategorier; anlitas som specialistkompetent, lättillgänglig och insatt i situationen, samordnande länk samt sex underkategorier. Slutsats: Skolsköterskorna upplever att de sällan är delaktiga, varken i det förebyggande eller i det direkta arbetet, med elever som har en problematisk skolfrånvaro utöver att de informeras via elevhälsoteamet. Skolsköterskor är delaktiga i arbetet om det föreligger fysisk eller psykisk orsak till frånvaron. / Background: The proportion of students with problematic school absenteeism is increasing, and in step with this, the demand for increased competence is increasing as to how the school can work back these students. In this work, the student health professions, including the role of the school nurse, are an important part. Aim: Aim is to describe school nurses´ experiences of working with students who have problematic school absence. Method: The data material was collected through a survey and 19 school nurses answered the questionnaire. An inductive approach was chosen where the data material was analyzed with qualitative content analysis. Results: From the data material, the theme of securing mutual trust emerged, three categories; hired as a specialist competence, easily accessible and familiar with the situation, coordinating link and six subcategories. Conclusion: The school nurses experience that they are rarely involved, neither in the prevention nor in the direct work, with students who have a problematic school absence in addition to being informed via the student health team. School nurses are involved in the work if there is a physical or mental reason for the absence.

Bakgrund: Antal patienter som drabbas av diabetes typ 2 ökar i hela världen. Den första behandling för diabetes typ 2 är att förändra levnadsvanor för att minska riskfaktorer. Patienter har svårigheter att förändra sina levnadsvanor och upplever att de inte får den vården som de behöver. Hälsosamtal har en central roll i prevention och behandling av diabetes typ 2. Hälsosamtal innebär främst en dialog som väcker intresse för livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet och kostförändringar. Patienten kan uppnå en god hälsa och uppleva välbefinnande i sjukdomen om de får den information och stöd som de behöver för att delta aktivt i processen.  Syftet: Syftet var att beskriva patienter med diabetes typ 2:s upplevelser av hälsosamtal.  Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats, 12 artiklar inkluderades, analyserad med Fribergs analysmetod.  Resultat: I litteraturöversiktens resultat presenteras tre huvudkategorier som beskriver hur patienter upplever hälsosamtal genom att få individuell anpassad information, att bygga relationer med vårdpersonalen, och att ha en dialog som leder till följsamhet efter samtalet. Slutsats: Tydlig information, tvåvägs dialog och skapande av förtroende bygger på empowerment av patienten som är en förstärkning av individens förmåga att ta ansvar för sin egen vård. / Background: The number of patients suffering from type 2 diabetes is increasing worldwide. The first treatment for type 2 diabetes is to change lifestyle habits to reduce risk factors. Patients have difficulty changing their lifestyle and experience that they do not receive the care they need. Health communication have a central role in the prevention and treatment of type 2 diabetes. Health communication mainly involve a dialogue that arouses interest in lifestyle changes in the form of increased physical activity and dietary changes. The patient can achieve good health and experience well-being in illness if they receive the information and support, they need to actively participate in the process. Purpose: The purpose was to describe type 2 diabetes patients experience of health communication.  Method: Qualitative literature review with inductive approach, 12 articles were included, analyzed with Friberg’s analysis method. Results: Literature review results present three main categories that describe how patients' experiences health communication by receiving individually tailored information, building relationships with health providers, and having a dialogue that leads to compliance after the conversation. Conclusion: Clear information, two-way dialogue and the creation of trust are based on empowerment of the patient, which is a strengthening of the individual's ability to take responsibility for their own care.

Bakgrund: Ett av huvudområdena hos sköterskan är att arbeta hälsofrämjande och därmed förebygga sjukdom, bland annat genom riktade hälsosamtal. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelser av riktade hälsosamtal i primärvården. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där åtta sjuksköterskor deltog och materialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskriver tre huvudkategorier som är särskild vanligt förekommande i sjuksköterskornas egna utsagor om att hålla riktade hälsosamtal, och som har särskild betydelse för deras upplevelser av att hålla riktade hälsosamtal i primärvården. Dessa tre huvudkategorier är faktorer relaterade till sjuksköterskan, faktorer relaterade till verksamheten och faktorer relaterade till patienten. Slutsats: Sjuksköterskornas upplevelser av att hålla riktade hälsosamtal i primärvården vittnar om att god erfarenhet och kompetens även skapar ett gott hälsosamtal. Deras upplevelser belyser även vikten av ett gott ledningsstöd för, och goda förutsättningar för planering av, det riktade hälsosamtalet. Därutöver visar studien genom sjuksköterskornas upplevelser hur deras utövande av ett produktivt hälsosamtal ständigt utmanas av patientens intresse, insikt och potential och benägenhet att kommunicera med sjuksköterskan. / Background One of the main areas of a nurse is to work with health promotion and to prevent illness. Hence, the health talk is a prioritised part of a nurse conversations. Aim This study aims to describe nurses’ experiences of conducting health conversations in the primary care. Method The study was conducted as a qualitative interview study with eight nurses participating and the material was analyzed based on Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results The results describe three areas that are particularly and frequently common in the nurses’ experiences of conducting the healthtalk, and that they ascribe the most importance. These areas are factors relating to the nurse, factors relating to the authorities, and factors relating to the patient Conclusions The study concludes that the nurses believe that good experience and competence create a good health talk. It also concludes that the health talk benefits from support and priority from the authorities. Lastly, the study concludes that the nurses believe that conducting a productive health talk continually is challenged by the patient’s interest of and insight in their health, and their potential to communicate well with the nurse.

Bakgrund: Risken att utveckla hjärt- och kärlsjukdom samt diabetes typ 2 ökar vid ohälsosamma levnadsvanor. Ett av distriktssköterskans uppdrag är att arbeta hälsofrämjande för att förebygga dessa sjukdomar. Sörmlands hälsoprogram är en del i ett hälsofrämjande arbete och riktar sig till 40-, 50- och 60-åringar inom Region Sörmland. Syfte: Att identifiera och beskriva inbjudna deltagares erfarenheter av hälsosamtalet i Sörmlands hälsoprogram. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med stöd av en intervjuguide. Tio personer som deltagit i hälsosamtalet är informanter i föreliggande studie. Datan analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke. Resultat: Analysen resulterade i två övergripande teman; Deltagarnas erfarenheter av samtalets kringliggande faktorer och Samtalets olika dimensioner och dess betydelse. Under vardera temat finns två underliggande subteman som skildrar resultatet. Slutsats: Sörmlands hälsoprogram som helhet och hälsosamtalet som en del i detta uppskattas av de som deltar. Hälsosamtalet upplevs som respektfullt och neutralt där informanterna beskriver att de får tid att reflektera och komma till insikt om sina levnadsvanor och att det skapar en ökad motivation. / Background: The risk of developing cardiovascular disease and type 2 diabetes increases with unhealthy living habits. One of the district nurse's tasks is to work in health promotion to prevent these diseases. Sörmland's health program is part of a health promotion work and is aimed at 40-, 50-and 60-year-old in the Region of Sörmland. Aim: To identify and describe invited participants' experiences of the health dialogue in Sörmland's health program. Method: Descriptive design with qualitative approach. Semi-structured interviews were conducted with the help of an interview guide. Ten people who participated in the health dialogue are informants in the present study. The data were analyzed using thematic analysis according to Braun and Clarke. Results: The analysis resulted in two overall themes; The participants' experiences of the surrounding factors of the health dialogue and the different dimensions of the health dialogue and its significance. Under each theme, there are two underlying subthemes that depict the result. Conclusion: Sörmland's health program as a whole and the health dialogue as part of this are appreciated by those who participate. The health dialogue is perceived as respectful and neutral where the informants describe that they are given time to reflect and gain insight into their living habits and that it creates an increased motivation.