Bakgrund: Vid inskrivning på Mödrahälsovården har andelen gravida kvinnor som har obesitas ökat de senaste tre decennierna. Riskerna för komplikationer ökar om kvinnan har obesitas när hon blir gravid. Studier har visat att gravida kvinnor som har obesitas kan uppleva hälsosamtalet som kränkande och deras reaktion kan påverka barnmorskornas förmåga att ge stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av att genomföra hälsosamtal med gravida kvinnor som har obesitas. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes för att besvara syftet. Enskilda intervjuer användes för datainsamling och kvalitativ innehållsanalysav det manifesta innehållet genomfördes för att analysera insamlade data. Resultat: Innehållsanalysen frambringade tre kategorier; Försvårande faktorer i arbetet med gravida kvinnor som har obesitas, Underlättande faktorer i arbetet med gravida kvinnor som har obesitas och Barnmorskans professionella roll i arbetet med gravida kvinnor som har obesitas, med totalt nio sub-kategorier. Det framkom att svårigheter i samtalet kan bero på kvinnans mottaglighet för samtalet och obesitas är sällan det enskilda problemet. Utbildning och erfarenhet visade sig underlätta vid hälsosamtalet. Barnmorskorna upplevde ett dilemma i förhållande till riktlinjerna när kvinnan saknar mottaglighet för hjälp. Slutsats: Obesitas upplevdes vara ett känsligt ämne för barnmorskorna att samtala om och upplevdes även vara så för kvinnorna, det gör hälsosamtalet svårgenomfört.Då det upplevs svårt att få kvinna att genomföra förändring av levnadsvanor under graviditet, därför torde det erfordras mer fokus på den prekonceptionella hälsan. / Background: For the last three decades, the number of pregnant women with obesity while attending antenatal care has increased. The risk of complications due to obesity during pregnancy is high. Research shows that women with obesity can find health conversations offensive, and their reactions can influence the midwives’ ability to offer support. Aim: This study aimed to describe midwives’ experiences of having health conversations with pregnant women with obesity.  Method: A qualitative interview study with an inductive approach was used. Individual interviews were used for data collection, qualitative content analysis of the manifest content was conducted to analyze the collected data.  Result: The analysis resulted in three categories named Hindering factors in the work with pregnant women with obesity, Facilitating factors in the work withpregnant women with obesity, and The midwives professional role in the work with pregnant women with obesity, and a total of nine sub-categories. Difficulties in health conversations depend on the woman’s receptiveness to information and obesity is seldom the only problem. The midwives' education and experience had a positive effect on the health conversation. The midwives experienced a dilemma concerning the guidelines and women’s lack of receptiveness to help. Conclusion: It’s concluded that difficulties in having health conversations with pregnant women with obesity depends on the sensitivity of the subject, for both midwifes and pregnant women. Due to midwife's difficulties to assist women in making lifestyle changes during pregnancy, more focus on the preconception health is required.

Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är ett växande problem i Sverige. Skolan arbetar för att främja hälsa och lärande och skolsköterskan har en viktig roll i att identifiera psykisk ohälsa. Att identifiera elever med psykisk ohälsa kan vara avgörande för att dessa elever inte ska utveckla psykisk sjukdom. Forskningen visar att det finns ett tydligt samband mellan skolprestationer och psykisk ohälsa. Därför är det viktigt att alla som arbetar inom skolan strävar efter att försöka identifiera elever så tidigt som möjligt. Skolsköterskan har en viktig roll i detta då det är hen som träffar alla elever oftast vid flera tillfällen under skoltiden. Syfte: Studiens syfte är att beskriva skolsköterskans arbete med att identifiera psykisk ohälsa hos elever. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Det insamlade data materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Enskilda intervjuer genomfördes med fem skolsköterskor. Resultat: Resultatet visar på fyra huvudkategorier: att möta eleven, vikten av att vinna elevernas förtroende, att samarbeta mot gemensamma mål, att synliggöra könsskillnader. Konklusion: I arbetet med att identifiera psykisk ohälsa krävs att skolsköterskan har kompetens inom flera olika områden och samarbetar med andra professioner och föräldrar samt en medvetenhet om könsskillnader och könsspecifika strategier vid psykisk ohälsa. / Background: Mental illness among children is a growing problem in Sweden. In order to promote health and learning, school nurse has an important role to identify mental illness. Research shows that there is a clear connection between school performance and mental health. Therefore, it is important for the school staff to cooperate and strives to identify mental illness in an early stage. The school nurse has an important role, she meets the students on several occasions during school. Purpose: To describe how school nurses work on identifying mental illness among pupils. Method: Qualitative method with inductive approach has been used and the data has been analysed according to qualitative content analysis. Individual interviews were conducted with five school nurses. Result: From the analysis four main categories with subcategories emerged: to meet the pupil, the importance of gaining the pupils’ confidence, to cooperate towards common objectives and to make gender differences visible. Conclusion: In order to identify mental illness the school nurse need competence in several different areas and to cooperate with other professions and parents, as well as knowledge of gender differences and gender-specific strategies in the case of mental illness.

Syfte med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtal med nyanlända elever som kommit till Sverige tillsammans med sina familjer. En kvalitativ design med induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer tillämpades. Totalt inkluderades sju skolsköterskor från olika skolor i Västernorrlands län och i Stockholms län. Intervjumaterialet bearbetades genom innehållsanalys. Resultatet av studien visade på ett tema "Att vara mer än bara skolsköterska" med tre huvudkategorier; "Att utmanas i sin yrkesroll som skolsköterska i hälsosamtalet" "Att berikas i sin yrkesprofession i samband med hälsosamtalet" "Att inte räcka till i hälsosamtalet som skolsköterska" Vidare bildades 14 stycken subkategorier. Samtliga skolsköterskor betonade att mötet med nyanlända elever i samband med hälsosamtal innebar att vara mer än bara skolsköterska, baserat på både positiva och negativa faktorer. Hälsosamtal med nyanlända elever innebar olika typer av utmaningar som ofta var relaterade till avsaknad av riktlinjer, kunskapsbrist, tidsbrist och resursbrist. Trots de utmaningar som framkom i studien uppgav skolsköterskorna att de hankade sig fram. Vidare uppgav skolsköterskorna att de berikades i sin yrkesroll i samband med hälsosamtalet vilket skapade en känsla av tillfredsställelse och ett engagemang av att vilja hjälpa och finnas där för dessa elever på ett djupare plan. De beskrev också en känsla av att inte räcka till i hälsosamtalet med eleven, vilket väckte känslor som osäkerhet, frustration och maktlöshet hos skolsköterskorna samt påverkade deras professionella förhållningssätt. Alla deltagare i studien var överens om att det saknades riktlinjer för bemötande av nyanlända elever på gymnasienivå och att det fanns kunskapsluckor hos skolsköterskorna gällande kulturella skillnader. Deltagarna efterfrågade också handledning i arbetet med nyanlända elever. / The aim of this study was to investigate and disclose the experiences that school nurses encounter, in regard to health consultations, with newly arrived foreign students. The study had a qualitative design and was composed of semi structured interviews with an applied inductive approach. In total, seven interviews were performed with separate school nurses from the counties of Västernorrland and Stockholm. The interview material was processed through a content analysis. The results from the study indicated a theme of " being more than a school nurse" was composed of three main constituents; "To be challenged in one´s profession as a school nurse in health consultations" "To be enriched in one's profession in regard to health consultations" "To be inadequate in the health consultations as a school nurse" Based on both positive and negative factors, all school nurses affirmed that the meeting with the newly arrived foreign students, in regard to health consultations, resulted in being more than a school nurse. Health consultations with the students involved different types of challenges that consisted of inadequate guidelines, knowledge, time and resources. In spite of the challenges posed by the findings in this report, the school nurses asserted that they inched forward. The school nurses argued that they were enriched in their role in relation to the health consultations, which resulted in a sense of satisfaction and a commitment of wanting to help and be there for these students on a deeper level. The nurses reported a feeling of being inadequate during the consultations with the students, which brought forth feelings of insecurity, frustration and helplessness with the nurses. They reported that even their professional disposition had been affected. All participants in this study agreed that current high school health consultation guidelines were inadequate and confirmed that they lacked some knowledge in regard to cultural differences. The participants also requested guidance in their work involving newly arrived foreign students.

Bakgrund: Tusentals kvinnor och flickor mördas årligen på grund av heder internationellt och det är oftast av manliga släktingar för att återta hedern för familjen. Socialstyrelsen beskriver hedersrelaterat våld en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Elevhälsoteamet på skolan har ett ansvar att identifiera barn som far illa eller som är i riskzon. Hederskultur bland flickor i grundskolan kan utmärka sig på olika sätt, det kan uppstå situationer där flickor inte får deltaga i olika aktiviteter i skolan på grund av att de blivit tillsagda av sina föräldrar att de inte får, simundervisning är vanligt förekommande exempel. Skolsköterskan har en betydelsefull roll i att via hälsosamtalet kunna identifiera flickor som lever i en hederskultur och ge stöttning och vägledning. Syfte: var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att möta flickor i grundskolan som lever i en hederskultur. Metod: Studien är en empirisk studie utifrån en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där totalt sex stycken deltagare intervjuades. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att hälsosamtalet är ett viktigt verktyg för att kunna identifiera flickor som lever i en hederskultur. Att ge stöttning till flickorna i skolan som lever i en hederskultur är viktigt och kunde innebära tjejgrupper, där flickorna fick möjlighet att diskutera om normer och värderingar kopplat till hederskultur. Samarbete med hela elevhälsoteamet, lärare och socialtjänst framkom vara viktigt och ett måste för att kunna arbeta hälsofrämjande. Slutsats: För att kunna hjälpa flickor i grundskolan som lever i en hederskultur krävs det att samtliga professioner i skolan erhåller utbildning inom ämnet. Med ett fungerade samarbete kan flickorna tidigt identifieras och erbjudas stöttning och vägledning. Författarna anser att vidare forskning behöver tillämpas inom området. / Background: Thousands of women and girls are murdered every year because of honor, it is often by male relatives to regain the honor of family. The National Board of Health and Welfare describes honor-related violence violations of human rights. The student health team at the school has a responsibility to identify children who are doing badly or who are at risk. Honor culture among girls in primary school can be distinguished in different ways, there may be situations where girls are not allowed to participate in different activities in school due to being told by their parents that they are not allowed, swimming lessons are common examples. The school nurse has an important role in being able to identify girls who live in an honor culture through the health conversation and provide support and guidance. Aim: The aim was to describe the school nurse's experiences of meeting girls in primary school who live in an honor culture. Method: The study was an empirical study based on and qualitative design with an inductive approach. Semi-structured interviews were conducted where a total of six participants were interviewed. The data collection was analyzed on the basis of a qualitative content analysis. Results: The results showed that the health conversation is an important tool for being able to identify girls who live in a culture of honor. Giving support to the girls in the school who live in an honor culture is important and could involve girl groups,where the girls had the opportunity to discuss norms and values linked to honor culture. Cooperation with the entire student health team, teachers and social services emerged to be important and a must in order to be able to work to promote health. Conclusion: In order to be able to help girls in elementary school who live in an honor culture, it is required that all professions in the school receive education on the subject. By a working collaboration, the girls can be identified early and offered support and guidance. The authors believe that further research needs to be applied in this area.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar hos barn och ungdomar och är ett stort samhällsproblem. Skolsköterskan träffar alla elever i skolan genom hälsosamtalet. Om skolsköterskan identifierar elever som visar tecken på psykisk ohälsa kan tidiga insatser sättas in för att stötta elever och minska risken för allvarlig psykisk ohälsa. Syfte: Studiens syfte var dels att belysa skolsköterskans erfarenheter av att identifiera psykisk ohälsa hos elever och dels hur hälsosamtalet som verktyg kan vara hjälpsamt. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med tio skolsköterskor. En intervjuguide med frågeområden har använts. För att analysera resultatet har en kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; En möjlighet att skapa en relation, Ett stöd och redskap och Skolsköterskans förhållningssätt. Från resultatet framkom temat: Skolsköterskans relationsskapande och engagemang har betydelse för att identifiera psykisk ohälsa hos elever. Slutsats: Genom hälsosamtalet kunde en relation skapas som underlättade för eleven att söka skolsköterskan vid senare tillfälle. För att identifiera den psykiska ohälsan var det betydelsefullt att ge eleven tid och utrymme i samtalet men också att lyssna och se hela eleven. Skolsköterskans förhållningssätt gentemot eleven hade en betydande roll för att skapa ett förtroende. / Background: Mental illness is increasing among children and adolescents and is a major social problem. The school nurse meets all students at school through the health dialogues. If the school nurse identifies students who show signs of mental illness, early intervention can be implemented to support students and reduce the risk of serious mental illness. Aim: The purpose of the study was partly to investigate the school nurse's experiences of identifying mental illness in students and how the health dialogue can help out as a tool for them. Method: The study has been conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. Data collection has been carried out through semi-structured interviews with ten participating school nurses. An interview guide with question areas has been used. To analyze the results, a qualitative content analysis has been used. Results: The result showed three main categories; An opportunity to create a relationship, A support and tool as well as the School Nurse's approach. From the results, the theme that emerged was: The school nurse's relationship-building and commitment are meaningful for identifying mental illness in students.  Conclusion: Through the health dialogue, a relationship could be built that made it easier for the student to contact the school nurse on a later occasion. In order to identify mental illness, it was important to give the student time and space in the conversation, but also to listen and look at the whole person. The school nurse's attitude towards the student played a significant role in creating trust.

Livsstilsrelaterade sjukdomar ökar idag i världen samt i Sverige och genom hälsofrämjande arbete kan riskfaktorer och ohälsosamma levnadsvanor identifieras. Det har föranlett införandet av riktade hälsosamtal till specifika åldersgrupper i flera regioner i Sverige och nu i Region Halland. Det är inte kartlagt hur hälsosamtalsledare upplever att leda riktade hälsosamtal utefter den regionövergripande rutinen i Halland. Syftet med studien var att undersöka samtalsledarnas upplevelser och erfarenheter av att leda riktade hälsosamtal med 40-åringar under pilotinförandet i Region Halland 2023. Metoden som användes var kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Resultatet ledde till fyra huvudkategorier: Riktade hälsosamtal upplevs meningsfulla, Arbetsredskap som stöd i hälsosamtalet, Betydelsen av samverkan i team samt Påverkansfaktorer i arbetet med riktade hälsosamtal. Slutsats: Hälsosamtalsledarna upplevde riktade hälsosamtal som ett meningsfullt arbete. Den regionsövergripande rutinen med metodstöd upplevdes strukturerad och lätt att arbeta efter, det digitala verktyget webbstöd behöver förbättras för att underlätta arbetet samt öka patientsäkerheten. Kontinuerlig handledning och återkoppling i motiverande samtal (MI) skulle kunna bidra till ökad trygghet i metoden. Tydligt ledarskap, stöd från kollegor och tillräckligt med tid var viktiga påverkansfaktorer vid implementeringen av riktade hälsosamtal. Framtida studier bör fokusera på att utforska deltagarnas upplevelser av hälsosamtalen samt utvärdera om implementeringen lyckats. / Lifestyle-related diseases are increasing in the world and in Sweden. Through health promotion work, risk factors and unhealthy lifestyle habits can be identified. This has led to the introduction of targeted health dialogues to specific age groups in several regions in Sweden and now in Region Halland. It has not yet been mapped how healthcare worker's experience leading targeted health dialogues according to the region-wide routine in Halland. The purpose of the study was to investigate the healthcare worker's experiences of leading targeted health dialogues with 40-year-olds during the pilot phase in Region Halland in 2023. The method used was a qualitative interview study with an inductive approach. The results led to four main categories: Targeted health dialogues are experienced as meaningful, Supporting tools in the health dialogues, The importance of cooperation in teams and Influence factors in the work with targeted health dialogues. Conclusion: The healthcare worker's experiencedtargeted health dialogues as meaningful. The region-wide routine with the method was perceived as structured and easy to use, the digital tool “Webbstöd” needs to be improved to facilitate the work and increase patient safety. Continuous supervision and feedback in the Motivational interviewing (MI) method could contribute to increased security in the method. Clear leadership, supportive colleagues and sufficient time wereimportant influencing factors in the implementation of targeted health dialogues. Future studies should focus on exploring the participant's experiences of the health dialogues as well as an evaluation of whether the implementation was successful.

I dagens moderna samhälle är den digitala tekniken en stor del av vår vardag och ses som ett relativt nytt samhällsproblem. Under det senaste decenniet har användandet av digital teknik ökat explosionsartat i alla åldersgrupper i samhället. Barn och unga är idag mer stillasittande än förr och skärmtiden prioriteras framför aktiv lek. Distriktssköterskan arbetar för att främja hälsa för hela befolkningen och kan vara verksam inom skolan som skolsköterska. Skolan är en viktig arena för att implementera en hälsosam livsstil från tidig ålder och vikten av en god vårdrelation ses som betydelsefullt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolsköterskan arbetar med skärmtid hos barn i skolan. Designen utgörs av en integrativ litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar har identifierats från databaserna Cinahl, Pubmed och Medline och därefter granskats utefter vald granskningsmall samt utarbetade kriterier. Vilket resulterade i tre huvudteman och sju subteman som beskriver hur skolsköterskan kan arbeta. Av resultatet framkom vikten av att samarbeta med både vårdnadshavare och övriga vuxna i skolan. Men även att skolsköterskan har en viss kunskap om vad barnen gör på internet. Det hälsofrämjande arbetet med att främja rörelse och begränsa skärmtid sågs som betydelsefullt. Denna uppsats kan påvisa vikten av att identifiera och undervisa gällande skärmtidens effekter för hälsan på både kort och lång sikt. / In today´s modern society, digital technology is a large part of our everyday life and is seen as a large part of our everyday life and is seen as a relatively new social problem. During the last decade, the use of digital technology has increased explosively in all age groups in society. Children and young people today are more sedentary than before, and screen time is prioritized over active play. The district nurse works to promote health for the entire population and can work within the school as a school nurse. The school is an important arena for implementing a healthy lifestyle from an early age and the importance of a good care relationship is seen as significant. The purpose of the essay is to investigate how the school nurse works with screen time in children at school. The design consists of an integrative literature review where twelve scientific articles have been searched from the databases Cinahl, Pubmed and Medline and then reviewed according to the selected review template and prepared criteria. Which resulted in three main themes and seven sub-themes that describe how the school nurse can work. The results revealed the importance of collaborating with both guardians and other adults in the school. But also, that the school nurse has some knowledge of what the children do on the internet. The health – promoting work of promoting movement and limiting screen time was seen as significant. This essay can demonstrate the importance of identifying and teaching about the health effects of screen time in both the short and long term.

Psykisk ohälsa ökar bland barn- och ungdomar i samhället. Vid hälsosamtalen i skolan möter skolsköterskorna samtliga elever, och riskfaktorer för psykisk ohälsa kan identifieras. Genom att tidigt upptäcka elever med psykisk ohälsa kan åtgärder sättas inoch allvarlig psykisk ohälsa förebyggas. Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtalet som stöd i arbetet med att identifiera, främja och förebygga psykisk ohälsa. Metoden för studien var en systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar utgjorde resultatet, vilket presenterades i tre huvudteman: Hälsosamtalet - ett bra stöd för att upptäcka psykisk ohälsa, vikten av att samverka med andra och skolmiljöns betydelse samt värdefullt att skapa omtänksamma relationer. Utmaningarna med hälsosamtalen var tidsbrist och avsaknad av kunskap i psykisk ohälsa. Via hälsosamtalet skapades förtroende och eleverna pratade mer om känslor. Det var viktigt för skolsköterskorna att lyssna på vad eleverna hade att förmedla och visa sitt intresse. För att kunna möta framtidens behov av den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga, bör kompetensutveckling och mer tidsresurser tillföras. / Mental health problems are increasing among children and young people in society. At the health dialogue, the school nurses meet all students and risk factors for mental health problems can be identified. The aim of this study was to describe school nurses' experiences of the health dialogue as support in the work of identifying, promoting, and preventing mental health problems. The method of the study was a systematic literature review where eight scientific articles constituted the result, which was presented in three main themes: The health dialogue - a good support for detecting mental health problems, the importance of collaborating with others and the importance of the school environment and valuable to create caring relationships. The challenges with the health dialogue were lack of time and lack of knowledge about mental health. Through the health dialogue, trust was created, and the students talked more about feelings. It was important to listen to what the students had to convey and show interest. To meet future needs for the increased mental health problems among children and young people, education and more time resources should be added.

Bakgrund: Övervikt är ett ökande problem världen över och är den främsta orsaken till ohälsa bland barn samtidigt som risken att bibehålla övervikten som vuxen är stor. Detta kan leda till flera olika folksjukdomar och påverka folkhälsan globalt. Skolsköterskor har en betydelsefull roll i att tidigt uppmärksamma övervikt hos barn och arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i grundskolan med barn som har en övervikt. Metodbeskrivning: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades vid studiens genomförande. Semistrukturerade intervjuer med 11 skolsköterskor från södra till norra Sverige utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördes med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: I det bearbetade intervjumaterialet framkom fyra kategorier: Betydelsen av att bedöma barnets övervikt, Skolsköterskans förhållningssätt i hälsosamtalet, Vikten av samverkan med föräldrar vid bedömd övervikt och Vikten av att se möjligheter och utmaningar i arbetet mot övervikt. Slutsatser: Det är betydelsefullt att skolsköterskan tar hänsyn till barnet som helhet där stöd utifrån Swansons omvårdnadsteori kan stödja barnet att uppnå välbefinnande. För att möjliggöra detta behöver riktlinjer utvecklas för att vägleda skolsköterskor i arbetet då de är en nyckelperson i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot barnets övervikt. / Background: Overweight is an increasing problem worldwide and the main reason for morbidity among children. At the same time, there is a great risk of maintaining excess weight in adulthood, which can cause chronic diseases and affect the public health globally. School nurses have an important role to inform parents about overweight and unhealthy habits for children, as well as contributing knowledge of healthy lifestyles. School nurses have an important role to identify overweight in an early stage and work with health promotion and prevention. Aim: The aim of the study was to describe school nurses' experiences of the health promotion and prevention in primary school among children who are overweight. Method: The study was made using qualitative content analysis with inductive approach. Semi-structured interviews with 11 school nurses´ from southern to north of Sweden constituted the data collection.  The data analysis was carried out with qualitative content analysis. Result: Four categories emerged in processed study material: The importance of identifying the child's overweight, School nurse's approach in the health dialog, The importance of cooperation with parents in the case of assessed overweight, The importance of seeing opportunities and challenges in the work against overweight. Conclusion: It is important that the school nurse takes the whole child into account, where support based on Swanson's nursing theory can support the child to achieve well-being. To enable this, guidelines need to be developed to guide school nurses in their work as they are a key person in the health promotion and prevention work against child overweight.

Bakgrund: Patienter med bipolär sjukdom drabbas i högre grad än övriga befolkningen av metabolt syndrom och metabol kartläggning med tillhörande hälsosamtal genomförs för att minska denna risk. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos patienter med bipolär sjukdom beträffande hälsosamtal och dess betydelse för välbefinnandet i samband med metabol kartläggning. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med 8 respondenter och materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att hälsosamtal i samband med metabol kartläggning skapar trygghet på olika sätt där den fysiska och psykiska hälsan beaktas samtidigt vilket får betydelse för välbefinnandet. Det är betydelsefullt att de egna behoven tillgodoses och medvetenhet och kunskap om livsstilens betydelse för hälsan finns hos patienterna. Två tema framträdde genom analysen: De individuella behoven uppmärksammas och kunskap ger ökad medvetenhet. Slutsats: Fokus bör inriktas på att stärka tryggheten som hälsosamtal i samband med metabol kartläggning medför samt beakta varje enskild patients behov och egen kunskap för att med respekt kunna främja och stärka hälsoprocessen mot välbefinnande. Den breda kunskap som patienterna besitter bör litas till för att tillsammans kunna arbeta mot en mer hälsosam livsstil och på så sätt främja både det fysiska och psykiska välbefinnandet. / Background: Individuals with bipolar disorder are more likely than others to be affected by metabolic syndrome which is why monitoring for metabolic anomalies and health conversations is part of treatment and can reduce the risk. Purpose: The purpose of this study was to shed light on experiences of the health conversation and its meaning for the wellbeing for individuals with bipolar disorder as part of the metabolic monitoring. Method: The study was conducted as a qualitative study with 8 individuals taking part in interviews and qualitative content analysis was used to process the data. Results: The results show that health conversations as part of metabolic monitoring can provide a sense of security taking into account both the physical and mental health which proves to be meaningful to the sense of wellbeing. To accommodate individual needs proves to be important and meaningful and individuals with bipolar disorder have both awareness and knowledge concerning the importance of a healthy lifestyle. Two themes emerged from the analysis: Highlighting individual needs and Knowledge increases awareness. Conclusion: Focus should be on strengthening the sense of security contributed by metabolic monitoring and health conversations and taking into account the needs and knowledge of each individual and with respect encourage and strengthen the experience of health and wellbeing. We need to put trust into the patients’ ability and knowledge and work together towards a healthier lifestyle thus supporting both the physical and mental wellbeing.