Bakgrund: Patienter med bipolär sjukdom drabbas i högre grad än övriga befolkningen av metabolt syndrom och metabol kartläggning med tillhörande hälsosamtal genomförs för att minska denna risk. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos patienter med bipolär sjukdom beträffande hälsosamtal och dess betydelse för välbefinnandet i samband med metabol kartläggning. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med 8 respondenter och materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att hälsosamtal i samband med metabol kartläggning skapar trygghet på olika sätt där den fysiska och psykiska hälsan beaktas samtidigt vilket får betydelse för välbefinnandet. Det är betydelsefullt att de egna behoven tillgodoses och medvetenhet och kunskap om livsstilens betydelse för hälsan finns hos patienterna. Två tema framträdde genom analysen: De individuella behoven uppmärksammas och kunskap ger ökad medvetenhet. Slutsats: Fokus bör inriktas på att stärka tryggheten som hälsosamtal i samband med metabol kartläggning medför samt beakta varje enskild patients behov och egen kunskap för att med respekt kunna främja och stärka hälsoprocessen mot välbefinnande. Den breda kunskap som patienterna besitter bör litas till för att tillsammans kunna arbeta mot en mer hälsosam livsstil och på så sätt främja både det fysiska och psykiska välbefinnandet. / Background: Individuals with bipolar disorder are more likely than others to be affected by metabolic syndrome which is why monitoring for metabolic anomalies and health conversations is part of treatment and can reduce the risk. Purpose: The purpose of this study was to shed light on experiences of the health conversation and its meaning for the wellbeing for individuals with bipolar disorder as part of the metabolic monitoring. Method: The study was conducted as a qualitative study with 8 individuals taking part in interviews and qualitative content analysis was used to process the data. Results: The results show that health conversations as part of metabolic monitoring can provide a sense of security taking into account both the physical and mental health which proves to be meaningful to the sense of wellbeing. To accommodate individual needs proves to be important and meaningful and individuals with bipolar disorder have both awareness and knowledge concerning the importance of a healthy lifestyle. Two themes emerged from the analysis: Highlighting individual needs and Knowledge increases awareness. Conclusion: Focus should be on strengthening the sense of security contributed by metabolic monitoring and health conversations and taking into account the needs and knowledge of each individual and with respect encourage and strengthen the experience of health and wellbeing. We need to put trust into the patients’ ability and knowledge and work together towards a healthier lifestyle thus supporting both the physical and mental wellbeing.

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och förutspås vara den största sjukdomsbördan i världen år 2030. Första vårdkontakten för patienter med psykisk ohälsa är vanligtvis sjuksköterskor i telefonrådgivning inom primärvård. Sjuksköterskor i telefonrådgivning upplever att de bland annat saknar erfarenhet, kunskap samt rätt verktyg för att ge adekvat rådgivning när de möter patienter med psykisk ohälsa. Det är därmed relevant att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att bedöma psykisk ohälsa vid telefonrådgivning inom primärvården. Sex sjuksköterskor med olika lång erfarenhet av arbete i telefonrådgivning intervjuades. Dataanalysen genomfördes med hjälp av Elo och Kyngäs kvalitativa innehållsanalys med en induktiv ansats. Två kategorier framträder i resultatet, ”att känna sig otillräcklig” samt ”att känna sig otrygg” följt av 7 subkategorier. Det finns behov av psykiatrisk specialistkompetens inom primärvården för att möta behoven relaterat till psykisk ohälsa i samhället. Sjuksköterskan känner sig otillräcklig vid bedömning av psykisk ohälsa i telefonrådgivning, vilket belyser vikten av tillgång till spetskompetens på arbetsplatsen. / Mental illness is a public health problem that is predicted to be the biggest burden of disease in the world by the year 2030. Telenurses in primary care are usually the first to encounter patients with mental illness. Telenurses feel that they lack experience and knowledge or the right tools to provide adequate care when they encounter mental illness. It is thus relevant to further research the nurses experience of assessing mental illness through telenursing in primary care. Six nurses with different lengths of experience in working in primary care telenursing were interviewed and the collected data were analyzed using Elo and Kyngäs qualitative content analysis with an inductive approach. Two categories appeared in the result, “to feel inadequate” and “to feel insecure” followed by seven subcategories. Feelings of inadequacy and insecurity emerged when facing mental illness and the conclusion of this study highlights the importance of access to expertise in the workplace, such as a psychiatric nurse.