Aim: The overall aim of this thesis was to evaluate the experiences of nurses and families participated in Family Health Conversations (FamHC) and the effects of this intervention on those families with a family member living in a residential home for older people. Methods: This thesis comprises four studies. The FamHC were structured as three conversations held at two-week intervals and a closing letter. In two of the studies (I and II), group interviews with family members were interpreted using qualitative content analysis. A mixed-method research design was used in study three (III). Data were collected through group interviews with families and by using the instruments FHI and SWED-QUAL completed by the family members. The qualitative and quantitative data were analyzed and then integrated. In the fourth study (IV), registered nurses who had performed the FamHC participated in individual interviews after they had completed four conversation series each. The RNs also wrote diary notes about what they experienced directly after conducting each conversation. The interviews and diary notes were interpreted with qualitative content analyses. Result: The findings from study I one month after participating in the conversations showed that the families felt alleviated from guilty consciences. The FamHC gave the family members confirmation that they were, indeed, good enough. Study II showed that, six months after participating in the conversations, the families had experienced the FamHC as healing because the sharing and reflections through dialogue within the conversations mediated confirmation, which made the families feel consoled. Study III revealed that the families’ emotional wellbeing had increased six months after participating in the FamHC. The families also showed an improved ability to work together. In study IV, the nurses reported that the FamHC was a useful care action in their work with families. Conclusion: The overall conclusion from the findings is that the families were consoled by participating in the FamHC. The conversations offered an arena for families to listen to each other’s narration which provided a better relationship and cooperation within the family and a greater sense of well-being for the family members. / Bakgrund: Att ha en sjuk närstående som bor på ett särskilt boende för äldre påverkar hela familjen. Familjemedlemmarna kan uppleva känslor av saknad, skuld, maktlöshet och sorg. Det finns därför ett behov av att utvidga omvårdnaden till att innefatta hela familjen som ett system för att minska ohälsa hos familjer. Detta kan ske genom familjecentrerade interventioner. Ett exempel på en familjecentrerad intervention är hälsostödjande familjesamtal (FamHC). Det är en vårdhandling med focus på familjens styrkor, resurser och relationer inom familjen. Det finns begränsad kunskap om dessa familjeinterventioner i kontexten vård och omsorg av äldre. Syftet: Syftet med avhandlingen är att ur ett familje- och sjuksköterskeperspektiv studera upplevelser, responser och effekter av sjuksköterskeledda hälsostödjande familjesamtal med närstående som har en familjemedlem boende på ett särskilt boende för äldre. Metoder: Denna avhandling är baserad på en intervention med FamHC genomförd vid tre särskilda boenden för äldre i norra Sverige. Samtalens struktur är tre på varandra följande samtal varannan vecka med skilda fokus och avslutas med ett avslutande brev. Avhandlingen består av fyra delstudier. I studie I-II användes semistrukturerade gruppintervjuer med närstående som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studie III användes mixad metod. Kvalitativa resultat från intervjuer och kvantitativa resultat från instrumenten SWED-QUAL och FHI, analyserades parallellt samt integrerades därefter. I Studie IV intervjuades tre sjuksköterskor med semistrukturerade individuella intervjuer. Sjuksköterskorna skrev även dagboksanteckningar. Intervjuerna och dagböckerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. iv Resultat: Resultaten från studie I visar att de närstående en månad efter deltagandet i FamHC upplevde en lindring av sitt dåliga samvete då de krav som familjerna ställer på sig själva minskat. Vid samtalen fick de närstående bekräftelse på att de gjorde så gott de kunde. Genom att dela sina föreställningar med varandra genom berättelser skapades en ökad förståelse för hela familjens upplevelse av situationen. Studie II visar att sex månader efter samtalsseriens avslutande upplevde familjen deltagandet i FamHC som ett delande i en dialog med en läkande kraft. Delandet upplevdes bekräftande vilket gjorde att de närstående upplevde samtalen som trösterika. Studie III visar att de närståendes emotionella välbefinnande hade förbättrats sex månader efter att ha deltagit i FamHC. Studien visar på förbättrad kommunikation och relationer samt förbättrat samarbete inom familjen. Studie IV visar att sjuksköterskorna upplevde att FamHC var en tillämpbar omvårdnadsåtgärd i arbetet med familjer. Det gav en förbättrad förståelse av familjens situation och förbättrade relationen med närstående. Konklusion: Den övergripande slutsatsen från resultaten i delstudierna är att genom att delta i FamHC blev familjerna tröstade. Samtalen skapade en arena för de närstående att berätta samt att lyssna till varandras berättelser. Det gavs utrymme att gråta och sörja över sin situation över att ha en sjuk familjemedlem på ett särskilt boende. Samtalen medförde reviderade föreställningar bland närstående och sjuksköterskorna samt en ökad förståelse och ett bättre samarbete inom familjen och en ökad känsla av välbefinnande hos de närstående. Hälsostödjande familjesamtal kan därmed föreslås vara ett användbart verktyg för sjuksköterskor i deras arbete med närstående inom kontexten särskilda boenden för äldre personer.

Bakgrund: Patienter med bipolär sjukdom drabbas i högre grad än övriga befolkningen av metabolt syndrom och metabol kartläggning med tillhörande hälsosamtal genomförs för att minska denna risk. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos patienter med bipolär sjukdom beträffande hälsosamtal och dess betydelse för välbefinnandet i samband med metabol kartläggning. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med 8 respondenter och materialet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att hälsosamtal i samband med metabol kartläggning skapar trygghet på olika sätt där den fysiska och psykiska hälsan beaktas samtidigt vilket får betydelse för välbefinnandet. Det är betydelsefullt att de egna behoven tillgodoses och medvetenhet och kunskap om livsstilens betydelse för hälsan finns hos patienterna. Två tema framträdde genom analysen: De individuella behoven uppmärksammas och kunskap ger ökad medvetenhet. Slutsats: Fokus bör inriktas på att stärka tryggheten som hälsosamtal i samband med metabol kartläggning medför samt beakta varje enskild patients behov och egen kunskap för att med respekt kunna främja och stärka hälsoprocessen mot välbefinnande. Den breda kunskap som patienterna besitter bör litas till för att tillsammans kunna arbeta mot en mer hälsosam livsstil och på så sätt främja både det fysiska och psykiska välbefinnandet. / Background: Individuals with bipolar disorder are more likely than others to be affected by metabolic syndrome which is why monitoring for metabolic anomalies and health conversations is part of treatment and can reduce the risk. Purpose: The purpose of this study was to shed light on experiences of the health conversation and its meaning for the wellbeing for individuals with bipolar disorder as part of the metabolic monitoring. Method: The study was conducted as a qualitative study with 8 individuals taking part in interviews and qualitative content analysis was used to process the data. Results: The results show that health conversations as part of metabolic monitoring can provide a sense of security taking into account both the physical and mental health which proves to be meaningful to the sense of wellbeing. To accommodate individual needs proves to be important and meaningful and individuals with bipolar disorder have both awareness and knowledge concerning the importance of a healthy lifestyle. Two themes emerged from the analysis: Highlighting individual needs and Knowledge increases awareness. Conclusion: Focus should be on strengthening the sense of security contributed by metabolic monitoring and health conversations and taking into account the needs and knowledge of each individual and with respect encourage and strengthen the experience of health and wellbeing. We need to put trust into the patients’ ability and knowledge and work together towards a healthier lifestyle thus supporting both the physical and mental wellbeing.