Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors förändring av sina levnadsvanor. Alla kvinnor ska erbjudas ett tidigt hälsosamtal vilket är av stor vikt för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor. I arbetet med att motivera patienten till förändring är motiverande samtal (MI) en beprövad samtalsmetod som barnmorskan kan använda i samtalet med den gravida kvinnan. Effekterna av motiverande samtal har visat sig ha en gynnsam verkan på flera hälsorelaterade beteenden såsom bruk av alkohol, tobak och andra droger, kost och fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av och inställning till hälsosamtal i tidig graviditet. Metod: Studien var empirisk och har en kvalitativ ansats och bygger på åtta enskilda intervjuer. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som besvarade studiens syfte.  Kategorierna heter; tidig flexibel handläggning, intresserade och positiva till hälsosamtal, tidigt hälsosamtal är en vinst, barnmorskorna hade olika åsiketer om behov av utbildning, stor variation i genomförande av hälsosamtal och resurstillgång påverkar hälsosamtalets kvalitet. Slutsats: Det som framkom av studien var att tidsbristen är en avgörande faktor för  arbetet med hälsosamtal. Barnmorskorna hade delade uppfattningar om utbildningen som gavs var tillräcklig eller inte. En stor vinst sågs med tidigt hälsosamtal för både barnmorskan och den gravida kvinnan. Mer specifika riktlinjer och utbildningar bör därför finnas eftersom övervikt är ett växande hälsoproblem idag. / Background: The guidelines of the National Board of Health and Welfare provides recommendations on methods on how to prevent illness by supporting people to change their lifestyles. All women should be offered an early health dialogue which is of great importance to identify unhealthy habits. Motivational interviewing is a proven method that the midwife can use in the effort to motivate the pregnant woman. The effects of motivational interviewing has been shown to have a beneficial effect on several health-related behaviors such as use of alcohol, tobacco and other drugs, diet and physical activity. Objective: The aim of this study was to explore midwives' experiences of and attitudes towards health interviews in early pregnancy. Method: The study was empirical and has a qualitative approach and is based on eight single interviews. The data were analyzed by content analysis according Graneheim and Lundman (2004). Results: The results revealed six categories that answered the purpose of the study. The categories are called: early flexible handling, interested and supportive of health interviews, early health consultation is a benefit, the midwives had different opinions about the need for training, considerable variation in the implementation of health consultations and resource availability affects the quality of health discussions. Conclusion: The findings of the study was that lack of time is a crucial factor in the work of health consultations. The midwives had different views on the training given was adequate or not. A large gain was seen with early health consultations for both the midwife and the pregnant woman. More specific guidelines and training should therefore be implemented because obesity is a growing health problem today.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska främja och återställa hälsa genom bland annat uppmuntran till sunda levnadsvanor genom rådgivande hälsosamtal. En av de levnadsvanor som bidrar till för tidig död är otillräcklig fysisk aktivitet, vilken står för 5,5% av sjukdomsbördan i Europa. För att sjuksköterskan ska kunna bedriva god vård och hälsofrämjande omvårdnad bör även sjuksköterskan ha sunda levnadsvanor och god hälsa. Syfte: Undersöka sjuksköterskestudenters sunda levnadsvanor med fokus på fysisk aktivitet samt deras inställning till det hälsofrämjande arbetet gällande fysisk aktivitet med målet att upprätthålla god hälsa. Metod: Enkätstudie av tvärsnittstyp med kvantitativ ansats baserad på en egenkonstruerad enkät. Urvalet bestod av sjuksköterskestudenter på ett lärosäte i södra Sverige och resultatet bygger på de 44 studenter som valde att svara på enkäten. Resultat: Resultatet presenteras med kategorierna BMI-fördelning, Hälsosam och sund livsstil, Hälsofrämjande arbete och Fysisk aktivitet. Cirka två tredjedelar av respondenterna hade enligt BMI normalvikt och majoriteten uppfyllde rekommendationer för deltagande i fysisk aktivitet. Respondenterna hade positiv inställning till sin egen livsstil och hur viktigt det är att leva ett hälsosamt och sunt liv. Drygt fyra femtedelar av respondenterna ansåg att Hälso- och sjukvården i hög/mycket hög utsträckning bör ställa krav på befolkningen gällande regelbunden fysisk aktivitet. Endast fyra respondenter ansåg att hälsosamtal inte är självklart vid kontakt med Hälso- och sjukvård. Majoriteten av respondenterna ansåg att de i hög utsträckning hade förmåga att föra ett hälsosamtal om fysisk aktivitet. Slutsats: Inställningen av hälsosam och sund livsstil speglas inte i sjuksköterskestudenternas BMI utan i deltagande i fysisk aktivitet. Fortsatta studier om sambandet mellan BMI och andra levnadsvanor hade bidragit till en större förståelse för detta. Hälsosamtal ansågs inte som självklart vid kontakt med Hälso- och sjukvården för alla sjuksköterskestudenter och inte heller att det var Hälso- och sjukvårdens angelägenhet att ställa krav på befolkningens hälsosamma liv. Då detta är en del av Hälso- och sjukvårdens skyldigheter bör mer konkreta studier om det faktiska utövandet göras för kartläggning av om de personliga åsikterna påverkar det hälsofrämjande arbetet.

Övervikt och fetma är problem som ökar över hela världen och förekomsten av fetma har mer än fördubblats de senaste decennierna. Livsstilsförändringar och egenvård är viktigt för att förebygga och behandla detta. Distriktssköterskor känner ofta att det saknas tid för att vägleda patienter på ett bra sätt inför viktnedgång. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta hälsofrämjande med personer med övervikt eller fetma. Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats och 8 stycken distriktssköterskeintervjuer från primärvården. I resultaten framkommer att det är betydelsefullt att sätta upp mål för viktreducering för att kunna nå hälsovinster i vardagslivet och för att få patienter att nå en vändpunkt. Genom att bemöta patienter med respekt och se till hela livssituationen upplevde distriktssköterskorna att de stärkte patienters självkänsla och kunde skapa en individanpassad vård. Ibland upplevde de dock att det var svårt att motivera patienter eller att nå en förändring. Ämnet kunde även vara svårt och värdeladdat att prata om. Resultatet visade att det krävdes motivation för att stärka patienters egna hälsoprocesser och ett redskap för att nå dit kan vara att använda motiverande samtal. Motiverande samtal stimulerar till delaktighet och beslut kan då tas om egna förändringsmål. Slutsatsen i denna studie är att använda MI i vårdarbetet kan underlätta en god relation, delaktighet och en mer individanpassad vård.

Bakgrund: I skolsköterskors uppdrag ingår att stödja eleverna genom hälsofrämjande arbete och ge dem förutsättningar till god hälsa. Genom hälsosamtal kan skolsköterskor få en överblick över elevens hälsa och dennes livsvärld. Hälsosamtalet innefattar även dokumentation av samtalet. Syfte: Att belysa skolsköterskors upplevelse av att främja elevers hälsa genom hälsosamtal och dess tillhörande dokumentation. Metod: Studien var kvalitativ med induktiv ansats och datainsamlingen utfördes med fokusgrupper bestående av skolsköterskor. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom: hantera utmaningar i det dagliga arbetet, lyhördhet utifrån person samt möjligheter att stärka god hälsa. Kategorierna utmynnade i temat: En komplex uppgift med utmaningar och möjligheter. Slutsats: Skolsköterskor upplever att hälsosamtalet och dess dokumentation är en komplex uppgift som är otydlig och utan klara riktlinjer. Hälsosamtalet ger endast en ögonblicksbild av eleven och samspelet under samtalet kan också påverka hur det som framkommer tolkas. Kring dokumentationen upplever skolsköterskor att det saknas riktlinjer och önskar att detta ska förtydligas. Samtidigt upplever skolsköterskor att hälsosamtalet ger en möjlighet att främja elevers hälsa. Därmed kan det finnas ett behov av en nationell standard för hälsosamtal. / Background: School nurse assignments include supporting pupil through health promotion work and providing them with prerequisites for good health. Through health dialogues, school nurses can gain an overview of the pupils' health and his or her lifeworld. The health dialogues also include documentation of the dialogue. Purpose: To illustrate the school nurse's experience of promoting pupils’ health through health dialogues and documentation. Method: The study was qualitative with inductive approach and the data collection was conducted with focus groups consisting of school nurses. The collected data was analysed with qualitative content analysis. Results: Three categories emerged: deal with challenges in daily work, responsiveness based on person and possibilities to strengthen good health. The categories formed the theme: A complex task with challenges and possibilities. Conclusion: School nurses experience that the health dialogues and its documentation is a complex task that is indistinct without clear guidelines and want this to be clarified. The health dialogues only give an insight of the moment that can affect the possibility to understand emerged information. At the same time, school nurses feel that the health dialogues provide an opportunity to promote pupils' health. Thus, there may be a need for a national standard for health dialogues.

Sjuksköterskors erfarenheter av att genomföra hälsosamtal för barn och ungdomar med övervikt/fetma   Abstrakt  Bakgrund: Sjuksköterskor i barnhälsovården (BHV) och elevhälsan har ett viktigt uppdrag med att främja barns hälsa och motverka ohälsa. I Sverige går nästan alla föräldrar på hälsobesöken på BHV, trots detta ökar antalet överviktiga barn varje år. Under de sista 20 åren har antalet barn med övervikt i Sverige procentuellt fördubblats och antalet barn med fetma femdubblats.  Motiv: Idag finns få studier som berör sjuksköterskors erfarenheter av att ta upp övervikt/fetma med vårdnadshavare och deras eventuella motstånd till ämnet. Studien beskriver hur sjuksköterskor går tillväga för att lyfta ämnet kring övervikt även om motstånd finns hos vårdnadshavaren.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att genomföra hälsofrämjande samtal för barn och ungdomar med övervikt/fetma.   Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Enkät med fritextsvar skickades ut till sjuksköterskor inom barnhälsovården/elevhälsan på olika geografiska platser i Sverige. Studien genomfördes våren 2022.   Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor upplever svårigheter att lyfta ämnet i ett hälsofrämjande samtal. Orsakerna är flera, rädsla för att kränka, brist på tid, skapa komplex, samt oförstående eller defensiva föräldrar är några exempel. Det framkom att det saknas nationella riktlinjer för hur sjuksköterskor ska gå tillväga i de fall när vårdnadshavare/elever tackar nej till behandling vid övervikt/fetma. Resultatet visar även på möjligheter i samtalen. Till exempel kan motiverande samtal, bilder, skapa relationer samt att ge tid och att lyssna underlätta och öka chansen till förändring i samtalen. Konklusion: Slutsatsen av resultatet i studien visar att ny forskning och kunskap behöver nå ut i samhället. Om kunskapen ökar i samhället, kan stigmatiseringen minska och ämnet bli lättare att lyfta. Nationella riktlinjer behövs för att bidra till att barn och ungdomar får jämlik vård. Ytterligare slutsats är att sjuksköterskor behöver mer tid för att skapa bra relation med familjerna och stötta dem i det långsiktiga arbetet. / Nurses' experiences of conducting health interviews aimed at overweight / obese children and adolescents   Abstract  Background: Nurses in child health care (BHV) and student health have an important task in promoting children's health and counteracting ill health. In Sweden, almost all parents go on health visits to BHV, despite this, the number of overweight children increases every year. During the last 20 years, the number of overweight children in Sweden has doubled in percentage terms and the number of children with obesity has increased fivefold.  Motive: Today there are few studies that concern nurses' experiences of addressing overweight / obesity with guardians and their possible resistance to the subject. The study describes how nurses go about daring to raise the issue of obesity even if there is resistance among guardians.  Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of conducting health-promoting conversations for children and adolescents with overweight / obesity.  Method: A qualitative design with an inductive approach was used. A questionnaire with free text answers was sent out to nurses in child health care / student health in different geographical locations in Sweden. The study was conducted in the spring of 2022.  Results: The results show that nurses experience difficulties in raising the issue in a health-promoting conversation. The reasons are several, fear of offending, lack of time, creating complexes, as well as incomprehensible or defensive parents are some examples. It emerged that there are no national guidelines for how nurses should proceed in cases where guardians / students refuse treatment for overweight / obesity. The results also show opportunities in the conversations to facilitate change, such as motivational conversations, pictures, creating relationships and giving time and listening.  Conclusion: The conclusion of the result of the study shows that new research and knowledge need to reach out to society. If knowledge increases in society, the stigma can decrease and the subject can become easier to lift. National guidelines are needed to help children and young people receive equal care. A further conclusion is that nurses need more time to create a good relationship with the families and support them in their long-term work.

Bakgrund: Skolsköterskan är enligt skollagen ålagd att regelbundet erbjuda alla elever hälsobesök. I hälsobesöket ingår ett hälsosamtal som syftar till att kartlägga, vägleda och ge eleverna stöd och förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor. Att samtala kring hälsofrämjande aspekter och samtidigt få samtalet att erfaras meningsfullt för skolsköterskan kan vara en utmaning. Det är önskvärt att skolsköterskan har en specialistutbildning med inriktning distriktssköterska, skolsköterska eller barnsjuksköterska. Studien belyser distriktssköterskan i rollen och funktionen som skolsköterska. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av vad som gör att hälsosamtal med elever på högstadiet känns meningsfullt för skolsköterskan och därmed ge en djupare förståelse för vad som påverkar meningsfullheten i samtalet. Metod: Studiens har genomförts som en kvalitativ metod med en induktiv ansats och data i studien samlades in genom semistrukturerade intervjuer med 10 skolsköterskor. Insamlad data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Skapa en inbjudande och trygg miljö, ett samtal med fokus på öppenhet och engagemang samt utgå ifrån att göra gott med fokus på eleven. Resultatet visar att ett meningsfullt samtal bygger på en välkomnande och trygg samtalsmiljö där skolsköterskan på ett engagerat och lyhört sätt stöttar eleven utifrån dess behov med fokus på elevens egen delaktighet. Resultatet frambringar även att ett meningsfullt hälsosamtal bygger på vikten av skolsköterskans självreflektion och medvetenhet för att växa i sin yrkesroll vilket denna studie önskar kunna bidra till. Konklusion: Som skolsköterska är det viktigt att inneha förmåga att samtala samt förmåga att behärska kommunikationens utmaningar för att få till känslan av ett bra och meningsfullt hälsosamtal. / Background: According to the Swedish education act, a school nurse is obliged to regularly offer all students a meeting to promote the student’s health. The meetings consist health dialogues with the aim to map, guide and give the student the right support and conditions for a health promoting lifestyle. It is seen as a challenge talking about health promoting aspects and at the same time making the health dialogue feel meaningful for the nurse. Being a school nurse in Sweden requires specialist degree such as primary health care nurse, school nurse or pediatric nurse. This study highlights the primary health care nurse in her role and function as a school nurse. Aim: To describe the school nurse experiences of what makes the health dialogues with junior high school students feel meaningful to the school nurse and thus provide a deeper understanding of what affects the meaningfulness of the health dialogue. Methods: The study was conducted as a qualitative method with an inductive approach and data in the study were collected through semi-structured interviews with 10 school nurses. Result: The result exposed three themes: Creating an inviting and safe environment, a dialogue with a focus on openness and commitment, and aiming to do good with a focus on the student. The results show that a meaningful health dialogue is based on a welcoming environment where the school nurse in a committed and responsive way supports the student based on their needs with a focus on the student's own participation. The results also show that a meaningful health dialogue is based on the importance of the school nurse's self-reflection and awareness in order to grow in her professional role, which this study can contribute to. Conclusion: As a school nurse, it is important to have the ability to master the challenges of communication to get the feeling of a good and meaningful health conversation.

Bakgrund: Psykisk ohälsa bland barn och unga ökar både i Sverige och runt om i världen. I Sverige är dessa barn och unga elever inom grund- och gymnasieskolan. Genom hälsosamtalet har skolsköterskor möjligheten att identifiera de elever som lider av psykisk ohälsa. Syfte Syftet med denna metasyntes var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtal med elever som har psykisk ohälsa. Metod: Som metod valdes metasyntes där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framträdde ett tema: Bygga stabil grund för en förtroendefull relation, med två kategorier: Förmedla trygghet och Visa Genuint intresse samt fem underkategorier; Visa sig tillgänglig, Bekräfta elevers upplevelser, Ha tilltro för egen förmåga, Bygga ömsesidig tillit och Vara närvarande. Konklusion: Denna studie har bidragit med kunskaper om skolsköterskors erfarenheter av hälsosamtal med elever som har psykisk ohälsa. Skolsköterskor är en värdefull resurs och genom hälsosamtalen har skolsköterskor en unik möjlighet att identifiera och hjälpa elever med psykisk ohälsa. / Background: Mental ill-health among children and young people is increasing both in Sweden and around the world. In Sweden, these children and young students are in primary and secondary school. Through the health call, school nurses have the opportunity to identify the students who suffer from mental illness. Purpose: The purpose of this metasynthesis was to describe school nurses' experiences of health conversations with students with mental illness. Method: As a method, metasynthesis was chosen where the data material was analyzed with qualitative content analysis. Results: From the analysis emerged a theme: Build a stable foundation for a trusting relationship, with two categories: Conveying security and Show Genuine interest and five subcategories; Show up, Confirm student's experiences, Have confidence in your own ability, Build mutual trust and Be present. Conclusion: This study has contributed to knowledge of school nurses' experiences of health conversations with students with mental illness. School nurses is a valuable resource and through the health interviews, school nurses have a unique opportunity to identify and help students with mental illness.

Bakgrund: Skolsköterskor ansvarar för att bedriva hälsosamtal i grundskolan. Att informera om hälsosamma matvanor ingår i uppgiften. Övervikt och fetma bland barn ökar och skolsköterskorna förväntas bedriva både preventiva och stödjande åtgärder för att minska ohälsosamma kostvanor och öka fysisk aktivitet. Idag finns det inga svenska studier om hur väl skolsköterskornas rekommendationer följer Livsmedelsverkets kostråd. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur skolsköterskor ser på uppgiften att ge råd om matvanor under hälsosamtal och vilka kostråd de ger till barn med övervikt och fetma. Metod: En enkät konstruerades, innehållande 19 frågor om skolsköterskans attityd mot att ge råd om hälsosamma matvanor och vilka kostråd de ger under riktade hälsosamtal. Deltagarna i studien valdes genom ett slumpmässigt- och ett snöbollsurval från Sveriges grundskolor. 127 enkäter besvarades och analyserades med beskrivande statistik och chi-två-test. Resultat: Majoriteten uppgav att ge kostråd är en viktig del i deras arbete. Många angav att de saknar resurser om material, rutiner och tid för att kunna förmedla råd om hälsosamma matvanor i riktade hälsosamtal. Kostråden som uppgavs användas mest var: regelbunden måltidsordning, begränsa intaget av sockersötad dryck och intag av feta och sockerrika livsmedel, frukt och grönt. Slutsats: Skolsköterskorna uppgav en positiv inställning till att ge kostråd under obligatoriska hälsossamtal. Studien visar att skolsköterskor vid riktade hälsosamtal till stor del är selektiva i förhållande till vilka kostråd de ger. Flera förbättringsområden identifierades och fynden tyder på att skolsköterskor skulle vara behjälpta av nationella riktlinjer som inkluderar praktiskt tillvägagångssätt i sitt arbete.

Ett växande samhällsproblem både nationellt och globalt är den ökande psykiska ohälsan bland unga. Stress relaterat till skolarbete har blivit vanligare bland svenska ungdomar. Det är viktigt med tidiga insatser för unga som har tecken på psykisk ohälsa. Här har skolsköterskan en viktig roll som träffar alla elever på skolan. Skolsköterskans arbete har förändrats över tid från att vara sjukdomsinriktat arbete till att bli mer hälsofrämjande och förebyggande och inriktat på den psykiska hälsan. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats som undersöker hur skolsköterskan upplever mötet med eleverna, om samarbetet med andra runt omkring fungerar, vilka resurser som behövs. Syftet är att beskriva skolsköterskors upplevelser av faktorer som underlättar eller försvårar det hälsofrämjande och förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa hos elever. I resultatet kunde fyra kategorier urskiljas. Det var 1) skolsköterskans rollförändring 2) samarbete med kollegor och föräldrar 3) skapa förtroende med eleverna 4) otillräckliga resurser. Det framkom bland annat att för att effektivt kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande krävs samarbete med andra, lärare, föräldrar, kurator och specialistvården. Ytterligare en förutsättning var att skapa förtroende med eleverna. Detta kunde göras på olika sätt men ett viktigt verktyg var hälsosamtalet. I diskussionen diskuteras utbildningen för skolsköterskor som enligt författarna bör ändras till att innehålla mer kurser inom psykisk ohälsa. Författarna tar också upp dokumentationen som ibland blir bristande då det behövs ett tydligare språk då vi skriver om psykisk ohälsa. Det behövs bättre dokumentation för att kunna arbeta med personcentrerad vård. Även hållbarhet tas upp i diskussionen.

Bakgrund: Med en befolkning som blir allt äldre är det betydelsefullt att försöka bevara en god hälsa och minska funktionsnedsättningar. Riktade hälsosamtal är en svensk modell som syftar till att främja hälsa genom att kombinera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategier. Riktade hälsosamtal med äldre utförs inte jämlikt i Sverige vilket innebär att alla inte erbjuds samma förutsättningar för hälsa. Få studier har undersökt distriktssköterskors erfarenheter av riktade hälsosamtal med äldre. Syfte: Att utforska distriktssköterskors erfarenheter av riktade hälsosamtal med personer 70 år och äldre. Metod Kvalitativ intervjustudie med sju distriktssköterskor och fem sjuksköterskor i södra Sverige inom primärvård. Kvalitativ innehållsanalys utfördes. Resultat: Huvudkategorierna var erfarenheter av åldersgruppen, erfarenheter av metodstöd, erfarenheter av att främja hälsosamma levnadsvanor och erfarenheter av utförda hälsosamtal med tre underkategorier. Konklusion: Resultatet visar att riktade hälsosamtal kan bidra till att identifiera sjukdomar och riskfaktorer hos äldre, men även resurser som kan uppmuntra, inspirera och motivera till hälsosamma levnadsvanor. Små förändringar i levnadsvanor bidrar till hälsa på lång sikt. Mer forskning behövs som undersöker vilka åldersgrupper riktade hälsosamtal gör mest nytta i ur person- och folkhälsoperspektiv i relation till samhällskostnad på kort och lång sikt. / Background: With a population that is getting older, it is important to try to preserve good health and reduce functional impairments. Targeted health talks are a Swedish model that aims to promote health by combining health promotion and disease prevention strategies. Targeted health talks with the elderly are not carried out equally in Sweden, which means that everyone does not have the same conditions for health. Few studies have investigated district nurses' experiences of targeted health talks with the elderly. Aim: To explore district nurses' experiences of targeted health talks with people aged 70 and above. Method: Qualitative interview study with seven district nurses and five registered nurses in southern Sweden in primary care. Qualitative content analysis was performed. Results: The main categories were experiences of the age group, experiences of method support, experiences in promoting healthy habits and experiences of performed health talks with three subcategories. Conclusion: The results show that targeted health talks can help to identify diseases and risk factors in the elderly, but also resources that can encourage, inspire and motivate healthy lifestyles. Small changes in lifestyle can contribute to health in the long term. More research is needed that examines which age groups targeted health talks benefit the most from a personal and public health perspective in relation to societal costs in the short and long term.