• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Skolsköterskans hälsofrämjande och preventiva arbete på gymnasieskolan : - ur ett elevperspektiv / Students perspectives on the school nurse ́s role in health education and prevention of illness in secondary school

Ekström, Paula, Persson, Kerstin January 2016 (has links)
Allt fler rapporter visar att den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Sverige och då främst bland flickor. Gymnasieskolan är en stor mötesplats för ungdomar och skolsköterskan är en viktig person då hon träffar alla ungdomar minst en gång under deras gymnasietid, i det av Skolverket fastställda hälsosamtalet. Syftet med studien var att undersöka hur elever inom gymnasieskolan vill att deras  skolsköterska ska arbeta hälsofrämjande och preventivt. Gymnasieelever vid två olika skolor i nordvästra Skåne intervjuades i två olika fokusgrupper.  Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Efter resultatanalysen framkom tre kategorier: kommunikation, skolsköterskan som aktör på gymnasieskolan och interaktion. Faktorer som att  skolsköterskan skall finnas där, vara lättillgänglig och inge trygghet var viktiga för  gymnasieeleverna. Resultatet visar att skolsköterskan behövs inom gymnasieskolan men behöver synliggöra sitt arbete. Vidare forskning, både ur elevernas och ur skolsköterskans perspektiv behövs. Ungas ökade psykiska ohälsa finns högt på agendan i Sverige idag, ändå är skolsköterskan och elevhälsan på gymnasienivå ett område som fortfarande är outforskat. / Research is accumulating which indicates that mental illness is increasing among youth in Sweden and especially among female youth. Secondary school is a significant meeting place for young people and the school nurse is an important person as he or she meets with each youth at least once in the health conversation required by the school system. The goal of this study was to investigate how secondary school students want their school nurse to work in the promotion of health and prevention of illness. Students at two different secondary schools in south Sweden were interviewed in two different focus groups. The data procured from the interviews was transcribed and qualitatively analyzed. Three categories were derived from this analysis: communication, the school nurse's role in the secondary school and interaction. The students deemed that factors such as the presence of the nurse, the availability of the nurse and the nurse's ability to communicate safety  were important. The results indicated that the nurse is needed in the secondary school, but he or she also needs to make his or her work visible. More research is needed from both the perspective of the students and the nurses. Increasing the mental health of young people is a high priority in Sweden today. But the school nurse and student health at the secondary level is still largely unresearched.
2

Skolsköterskors upplevelse av hälsosamtalet - en komplex uppgift / School nurses' experience of the health dialouge - a complex task

Gryth, Karin, Lind, Caroline January 2020 (has links)
Bakgrund: I skolsköterskors uppdrag ingår att stödja eleverna genom hälsofrämjande arbete och ge dem förutsättningar till god hälsa. Genom hälsosamtal kan skolsköterskor få en överblick över elevens hälsa och dennes livsvärld. Hälsosamtalet innefattar även dokumentation av samtalet. Syfte: Att belysa skolsköterskors upplevelse av att främja elevers hälsa genom hälsosamtal och dess tillhörande dokumentation. Metod: Studien var kvalitativ med induktiv ansats och datainsamlingen utfördes med fokusgrupper bestående av skolsköterskor. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom: hantera utmaningar i det dagliga arbetet, lyhördhet utifrån person samt möjligheter att stärka god hälsa. Kategorierna utmynnade i temat: En komplex uppgift med utmaningar och möjligheter. Slutsats: Skolsköterskor upplever att hälsosamtalet och dess dokumentation är en komplex uppgift som är otydlig och utan klara riktlinjer. Hälsosamtalet ger endast en ögonblicksbild av eleven och samspelet under samtalet kan också påverka hur det som framkommer tolkas. Kring dokumentationen upplever skolsköterskor att det saknas riktlinjer och önskar att detta ska förtydligas. Samtidigt upplever skolsköterskor att hälsosamtalet ger en möjlighet att främja elevers hälsa. Därmed kan det finnas ett behov av en nationell standard för hälsosamtal. / Background: School nurse assignments include supporting pupil through health promotion work and providing them with prerequisites for good health. Through health dialogues, school nurses can gain an overview of the pupils' health and his or her lifeworld. The health dialogues also include documentation of the dialogue. Purpose: To illustrate the school nurse's experience of promoting pupils’ health through health dialogues and documentation. Method: The study was qualitative with inductive approach and the data collection was conducted with focus groups consisting of school nurses. The collected data was analysed with qualitative content analysis. Results: Three categories emerged: deal with challenges in daily work, responsiveness based on person and possibilities to strengthen good health. The categories formed the theme: A complex task with challenges and possibilities. Conclusion: School nurses experience that the health dialogues and its documentation is a complex task that is indistinct without clear guidelines and want this to be clarified. The health dialogues only give an insight of the moment that can affect the possibility to understand emerged information. At the same time, school nurses feel that the health dialogues provide an opportunity to promote pupils' health. Thus, there may be a need for a national standard for health dialogues.
3

Att leda riktade hälsosamtal med 40-åringar i Region Halland / Leading targeted health dialogues with 40-year-olds in Region Halland

Mårtensson, Maria, Lingaas, Marika January 2023 (has links)
Livsstilsrelaterade sjukdomar ökar idag i världen samt i Sverige och genom hälsofrämjande arbete kan riskfaktorer och ohälsosamma levnadsvanor identifieras. Det har föranlett införandet av riktade hälsosamtal till specifika åldersgrupper i flera regioner i Sverige och nu i Region Halland. Det är inte kartlagt hur hälsosamtalsledare upplever att leda riktade hälsosamtal utefter den regionövergripande rutinen i Halland. Syftet med studien var att undersöka samtalsledarnas upplevelser och erfarenheter av att leda riktade hälsosamtal med 40-åringar under pilotinförandet i Region Halland 2023. Metoden som användes var kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Resultatet ledde till fyra huvudkategorier: Riktade hälsosamtal upplevs meningsfulla, Arbetsredskap som stöd i hälsosamtalet, Betydelsen av samverkan i team samt Påverkansfaktorer i arbetet med riktade hälsosamtal. Slutsats: Hälsosamtalsledarna upplevde riktade hälsosamtal som ett meningsfullt arbete. Den regionsövergripande rutinen med metodstöd upplevdes strukturerad och lätt att arbeta efter, det digitala verktyget webbstöd behöver förbättras för att underlätta arbetet samt öka patientsäkerheten. Kontinuerlig handledning och återkoppling i motiverande samtal (MI) skulle kunna bidra till ökad trygghet i metoden. Tydligt ledarskap, stöd från kollegor och tillräckligt med tid var viktiga påverkansfaktorer vid implementeringen av riktade hälsosamtal. Framtida studier bör fokusera på att utforska deltagarnas upplevelser av hälsosamtalen samt utvärdera om implementeringen lyckats. / Lifestyle-related diseases are increasing in the world and in Sweden. Through health promotion work, risk factors and unhealthy lifestyle habits can be identified. This has led to the introduction of targeted health dialogues to specific age groups in several regions in Sweden and now in Region Halland. It has not yet been mapped how healthcare worker's experience leading targeted health dialogues according to the region-wide routine in Halland. The purpose of the study was to investigate the healthcare worker's experiences of leading targeted health dialogues with 40-year-olds during the pilot phase in Region Halland in 2023. The method used was a qualitative interview study with an inductive approach. The results led to four main categories: Targeted health dialogues are experienced as meaningful, Supporting tools in the health dialogues, The importance of cooperation in teams and Influence factors in the work with targeted health dialogues. Conclusion: The healthcare worker's experiencedtargeted health dialogues as meaningful. The region-wide routine with the method was perceived as structured and easy to use, the digital tool “Webbstöd” needs to be improved to facilitate the work and increase patient safety. Continuous supervision and feedback in the Motivational interviewing (MI) method could contribute to increased security in the method. Clear leadership, supportive colleagues and sufficient time wereimportant influencing factors in the implementation of targeted health dialogues. Future studies should focus on exploring the participant's experiences of the health dialogues as well as an evaluation of whether the implementation was successful.
4

Riktade hälsosamtal i Skåne: Analys av samtidig validitet hos frågor om självskattad fysisk aktivitet samt kartläggning av stillasittande / Targeted health dialogues in Skåne: Analysis of concurrent validity of selfreported questionnaires about physical activity and description of sedentary behavior

Stigsson, Marie, Jaran, Johanna January 2021 (has links)
Background: “Targeted health dialogues” is a preventive method that aims to reduce the risk of cardiovascular disease and type 2 diabetes. It includes a health-survey containing physical activity (PA)-questions. Health region Skåne introduced the method 2020 and decided to add additional questions about PA and sedentary behavior (SB). With the wish to replace current validated PA-questions with new validated questions and describe SB. Aim: Analyze concurrent validity between the answers of the original PA-questions (kcal/week) in the method and new answers (activity-minutes/last 7-days) and describe SB (hours/day). Method: Quantitative cross-sectional study with non-random, appropriate selection. Participants were 40-year-old health dialogue-participants that consented to research. Data on kcal/week, activity-minutes/last 7-days, sedentary hours/day and basic characteristics were retrieved from digital health-survey. Agreement between PA-questions was analyzed by Cohen´s weighted kappa and intraclass correlation-coefficient (ICC). SB was presented with descriptive statistics and analyzed by Chi2-test, Fisher's-exact-test and independent t-test. Result: Weak agreement between the PA-questions was found (Kw=0,378; ICC=0,273). Participants born in Sweden were more sedentary than those born outside Sweden (p<0.001) and participants with high education were more sedentary compared with lower education (p=0.014). Significant associations were found between SB and BMI (p=0.028; dichotomized analysis). Sedentary participants (>9 hours/d) also had higher mean BMI compared to those who were less sedentary (29,0(SD5,7) and 26,7(SD5,2) respectively; p=0,008). Conclusion: Current PA-questions cannot be replaced in favor of new questions in their current form. Further validation studies are warranted, preferably using objective PA-measures. SB was significantly associated with country of birth, education level and BMI. / Bakgrund: Riktade hälsosamtal är en preventiv metod med syfte att minska risken för hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2. Metoden innehåller frågor om fysisk aktivitet (FA). Region Skåne införde 2020 metoden och valde att lägga till ytterligare frågor om FA samt stillasittande. Önskemålet var att ersätta tidigare validerade frågor om FA med nya validerade frågor och kartlägga stillasittandet. Syfte: Att undersöka samtidig validitet mellan svaren på de ursprungliga frågorna om FA (kcal/vecka) och svaren på de nya frågorna (aktivitetsminuter/senaste 7-dagarna) samt kartlägga stillasittandet (timmar/dag). Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med icke-slumpmässigt, ändamålsenligt urval. Deltagarna utgjordes av 40-åringar som haft hälsosamtal samt lämnat forskningssamtycke. Data om kcal/vecka, aktivitetsminuter/senaste 7 dagarna, stillasittande timmar/dag samt bakgrundsinformation inhämtades från den digitala hälsoenkäten. Samstämmighet mellan svaren om FA analyserades genom beräkning av Cohens viktade kappa samt intraklass-korrelationskoefficient (ICC). Stillasittande beskrevs deskriptivt och jämförelseanalyser gjordes med Chi2-test, Fishers exakta-test och oberoende t-test. Resultat: Svag samstämmighet och överensstämmelse sågs mellan FA-frågorna (Kw =0,378; ICC=0,273). Deltagare födda i Sverige var mer stillasittande jämfört med dem födda utanför Sverige (p<0.001) och deltagare med eftergymnasial utbildning var mer stillasittande jämfört med dem utan eftergymnasial utbildning (p=0,014). Signifikant samband sågs mellan stillasittande och BMI (p=0,028; dikotomiserad analys). Medelvärdet för BMI var högre i gruppen som var stillasittande >9h/dag jämfört med ≤9 h/dag (29,0(SD5,7) respektive 26,7(SD5,2); p=0,008). Slutsats: Nuvarande frågor om FA kan inte rakt av bytas ut till förmån för de nya frågorna. Ytterligare valideringsstudier, företrädesvis med objektiva FA-mått, behövs. Nivån av stillasittande hade signifikanta samband med födelseland, utbildningsnivå och BMI.

Page generated in 0.0647 seconds