Bakgrund: Med en befolkning som blir allt äldre är det betydelsefullt att försöka bevara en god hälsa och minska funktionsnedsättningar. Riktade hälsosamtal är en svensk modell som syftar till att främja hälsa genom att kombinera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strategier. Riktade hälsosamtal med äldre utförs inte jämlikt i Sverige vilket innebär att alla inte erbjuds samma förutsättningar för hälsa. Få studier har undersökt distriktssköterskors erfarenheter av riktade hälsosamtal med äldre. Syfte: Att utforska distriktssköterskors erfarenheter av riktade hälsosamtal med personer 70 år och äldre. Metod Kvalitativ intervjustudie med sju distriktssköterskor och fem sjuksköterskor i södra Sverige inom primärvård. Kvalitativ innehållsanalys utfördes. Resultat: Huvudkategorierna var erfarenheter av åldersgruppen, erfarenheter av metodstöd, erfarenheter av att främja hälsosamma levnadsvanor och erfarenheter av utförda hälsosamtal med tre underkategorier. Konklusion: Resultatet visar att riktade hälsosamtal kan bidra till att identifiera sjukdomar och riskfaktorer hos äldre, men även resurser som kan uppmuntra, inspirera och motivera till hälsosamma levnadsvanor. Små förändringar i levnadsvanor bidrar till hälsa på lång sikt. Mer forskning behövs som undersöker vilka åldersgrupper riktade hälsosamtal gör mest nytta i ur person- och folkhälsoperspektiv i relation till samhällskostnad på kort och lång sikt. / Background: With a population that is getting older, it is important to try to preserve good health and reduce functional impairments. Targeted health talks are a Swedish model that aims to promote health by combining health promotion and disease prevention strategies. Targeted health talks with the elderly are not carried out equally in Sweden, which means that everyone does not have the same conditions for health. Few studies have investigated district nurses' experiences of targeted health talks with the elderly. Aim: To explore district nurses' experiences of targeted health talks with people aged 70 and above. Method: Qualitative interview study with seven district nurses and five registered nurses in southern Sweden in primary care. Qualitative content analysis was performed. Results: The main categories were experiences of the age group, experiences of method support, experiences in promoting healthy habits and experiences of performed health talks with three subcategories. Conclusion: The results show that targeted health talks can help to identify diseases and risk factors in the elderly, but also resources that can encourage, inspire and motivate healthy lifestyles. Small changes in lifestyle can contribute to health in the long term. More research is needed that examines which age groups targeted health talks benefit the most from a personal and public health perspective in relation to societal costs in the short and long term.

Livsstilsrelaterade sjukdomar ökar idag i världen samt i Sverige och genom hälsofrämjande arbete kan riskfaktorer och ohälsosamma levnadsvanor identifieras. Det har föranlett införandet av riktade hälsosamtal till specifika åldersgrupper i flera regioner i Sverige och nu i Region Halland. Det är inte kartlagt hur hälsosamtalsledare upplever att leda riktade hälsosamtal utefter den regionövergripande rutinen i Halland. Syftet med studien var att undersöka samtalsledarnas upplevelser och erfarenheter av att leda riktade hälsosamtal med 40-åringar under pilotinförandet i Region Halland 2023. Metoden som användes var kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Resultatet ledde till fyra huvudkategorier: Riktade hälsosamtal upplevs meningsfulla, Arbetsredskap som stöd i hälsosamtalet, Betydelsen av samverkan i team samt Påverkansfaktorer i arbetet med riktade hälsosamtal. Slutsats: Hälsosamtalsledarna upplevde riktade hälsosamtal som ett meningsfullt arbete. Den regionsövergripande rutinen med metodstöd upplevdes strukturerad och lätt att arbeta efter, det digitala verktyget webbstöd behöver förbättras för att underlätta arbetet samt öka patientsäkerheten. Kontinuerlig handledning och återkoppling i motiverande samtal (MI) skulle kunna bidra till ökad trygghet i metoden. Tydligt ledarskap, stöd från kollegor och tillräckligt med tid var viktiga påverkansfaktorer vid implementeringen av riktade hälsosamtal. Framtida studier bör fokusera på att utforska deltagarnas upplevelser av hälsosamtalen samt utvärdera om implementeringen lyckats. / Lifestyle-related diseases are increasing in the world and in Sweden. Through health promotion work, risk factors and unhealthy lifestyle habits can be identified. This has led to the introduction of targeted health dialogues to specific age groups in several regions in Sweden and now in Region Halland. It has not yet been mapped how healthcare worker's experience leading targeted health dialogues according to the region-wide routine in Halland. The purpose of the study was to investigate the healthcare worker's experiences of leading targeted health dialogues with 40-year-olds during the pilot phase in Region Halland in 2023. The method used was a qualitative interview study with an inductive approach. The results led to four main categories: Targeted health dialogues are experienced as meaningful, Supporting tools in the health dialogues, The importance of cooperation in teams and Influence factors in the work with targeted health dialogues. Conclusion: The healthcare worker's experiencedtargeted health dialogues as meaningful. The region-wide routine with the method was perceived as structured and easy to use, the digital tool “Webbstöd” needs to be improved to facilitate the work and increase patient safety. Continuous supervision and feedback in the Motivational interviewing (MI) method could contribute to increased security in the method. Clear leadership, supportive colleagues and sufficient time wereimportant influencing factors in the implementation of targeted health dialogues. Future studies should focus on exploring the participant's experiences of the health dialogues as well as an evaluation of whether the implementation was successful.

Background: “Targeted health dialogues” is a preventive method that aims to reduce the risk of cardiovascular disease and type 2 diabetes. It includes a health-survey containing physical activity (PA)-questions. Health region Skåne introduced the method 2020 and decided to add additional questions about PA and sedentary behavior (SB). With the wish to replace current validated PA-questions with new validated questions and describe SB. Aim: Analyze concurrent validity between the answers of the original PA-questions (kcal/week) in the method and new answers (activity-minutes/last 7-days) and describe SB (hours/day). Method: Quantitative cross-sectional study with non-random, appropriate selection. Participants were 40-year-old health dialogue-participants that consented to research. Data on kcal/week, activity-minutes/last 7-days, sedentary hours/day and basic characteristics were retrieved from digital health-survey. Agreement between PA-questions was analyzed by Cohen´s weighted kappa and intraclass correlation-coefficient (ICC). SB was presented with descriptive statistics and analyzed by Chi2-test, Fisher's-exact-test and independent t-test. Result: Weak agreement between the PA-questions was found (Kw=0,378; ICC=0,273). Participants born in Sweden were more sedentary than those born outside Sweden (p<0.001) and participants with high education were more sedentary compared with lower education (p=0.014). Significant associations were found between SB and BMI (p=0.028; dichotomized analysis). Sedentary participants (>9 hours/d) also had higher mean BMI compared to those who were less sedentary (29,0(SD5,7) and 26,7(SD5,2) respectively; p=0,008). Conclusion: Current PA-questions cannot be replaced in favor of new questions in their current form. Further validation studies are warranted, preferably using objective PA-measures. SB was significantly associated with country of birth, education level and BMI. / Bakgrund: Riktade hälsosamtal är en preventiv metod med syfte att minska risken för hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2. Metoden innehåller frågor om fysisk aktivitet (FA). Region Skåne införde 2020 metoden och valde att lägga till ytterligare frågor om FA samt stillasittande. Önskemålet var att ersätta tidigare validerade frågor om FA med nya validerade frågor och kartlägga stillasittandet. Syfte: Att undersöka samtidig validitet mellan svaren på de ursprungliga frågorna om FA (kcal/vecka) och svaren på de nya frågorna (aktivitetsminuter/senaste 7-dagarna) samt kartlägga stillasittandet (timmar/dag). Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med icke-slumpmässigt, ändamålsenligt urval. Deltagarna utgjordes av 40-åringar som haft hälsosamtal samt lämnat forskningssamtycke. Data om kcal/vecka, aktivitetsminuter/senaste 7 dagarna, stillasittande timmar/dag samt bakgrundsinformation inhämtades från den digitala hälsoenkäten. Samstämmighet mellan svaren om FA analyserades genom beräkning av Cohens viktade kappa samt intraklass-korrelationskoefficient (ICC). Stillasittande beskrevs deskriptivt och jämförelseanalyser gjordes med Chi2-test, Fishers exakta-test och oberoende t-test. Resultat: Svag samstämmighet och överensstämmelse sågs mellan FA-frågorna (Kw =0,378; ICC=0,273). Deltagare födda i Sverige var mer stillasittande jämfört med dem födda utanför Sverige (p<0.001) och deltagare med eftergymnasial utbildning var mer stillasittande jämfört med dem utan eftergymnasial utbildning (p=0,014). Signifikant samband sågs mellan stillasittande och BMI (p=0,028; dikotomiserad analys). Medelvärdet för BMI var högre i gruppen som var stillasittande >9h/dag jämfört med ≤9 h/dag (29,0(SD5,7) respektive 26,7(SD5,2); p=0,008). Slutsats: Nuvarande frågor om FA kan inte rakt av bytas ut till förmån för de nya frågorna. Ytterligare valideringsstudier, företrädesvis med objektiva FA-mått, behövs. Nivån av stillasittande hade signifikanta samband med födelseland, utbildningsnivå och BMI.