Det har länge debatterats huruvida det är lämpligt att revisorer arbetar med både revision ochfristående rådgivning. Vid granskande revision ingår rådgivning som en av revisorns skyldighetertill skillnad från fristående rådgivning som görs på klientens förfrågan. Frågorna kan ofta beröraområden som är komplexa där revisorns kunskaper inte är tillräckliga. I sådana situationer skarevisorn rådfråga en specialist på området för att säkerställa att det svar som lämnas är adekvat.Revisorers användning av specialister är ett område som ännu inte har utforskats i någon störreutsträckning. Framförallt gällande revisorers likabehandling av klienter oberoende av storlek.Syftet är att granska och beskriva revisorers användning av specialister med fokus på tvåparametrar i form av revisorns erfarenhet samt klienternas storlek. Av detta hoppas vi kunna sägaom likabehandling föreligger när specialist ska tillkallas oberoende av revisor och klient.För att kunna svara på frågorna valde vi att tillämpa en hermeneutisk kvalitativ metod för attbättre förstå de bakomliggande orsakerna till varför specialister tillkallas. Vi genomförde ett antalintervjuer med yrkesaktiva revisorer anställda på större byråer i västra Götalandsregionen.Intervjuerna genomfördes på två vis vilka var telefonkonferenser samt frågeformulär med öppnasvar.Resultatet av undersökningen är att revisorer väljer att använda sig av specialister vid olikatillfällen men att detta inte påverkar kvaliteten på den rådgivning som ges. Detta då specialisternafrämst används för att upprätthålla kvaliteten i rådgivningen. Varför specialisterna används ärberoende av revisorns tidigare erfarenhet samt frågans komplexitet men klientens storlek är ingenfaktor. Däremot kan frågor ställda av större bolag vara av en mer komplex natur.Sammanfattningsvis kan sägas att även om olikbehandling sker så inverkar inte det på kvalitetenpå den rådgivning som revisorerna ger. / Uppsatsnivå: D

I denna studien undersöker jag om det finns en rådande gemesam kultur bland finansiella rådgivare i svenska banker som påverkar kvaliteten rådgivningen till kunderna. Syftet med detta arbete är att lyfta fram och diskutera om det finns en möjlig intressekonflikt mellan bankernas rådgivares prestationskrav i form av försäljning av institutens produkter och tjänster och bankernas rådgivningsfunktion samt om det finns en gemensam kultur bland finansiella rådgivare som påverkar kvaliteten på rådgivningen som ges til kunderna. Syftet är att skapa en större förståelse för problemställningen samt för hur organisationskulturen och andra faktorer påverkar rådgivarnas arbete. Huvudkonklusionen är att att yrkesrollen finansiella rådgivare till viss grad har en gemensam kultur, men att det inte bör ses som en enhetlig kultur som råder fullt ut i hela branschen. Kulturen bör beskrivas som ett hav av subkulturer där subkulturerna har många gemensamma drag, men att kulturen bland finansiella rådgivare generellt inte bidrar till sämre kvalitet på rådgivningens som ges till kunderna. / I denna studien undersöker jag om det finns en rådande gemesam kultur bland finansiella rådgivare i svenska banker som påverkar kvaliteten rådgivningen till kunderna. Syftet med detta arbete är att lyfta fram och diskutera om det finns en möjlig intressekonflikt mellan bankernas rådgivares prestationskrav i form av försäljning av institutens produkter och tjänster och bankernas rådgivningsfunktion samt om det finns en gemensam kultur bland finansiella rådgivare som påverkar kvaliteten på rådgivningen som ges til kunderna. Syftet är att skapa en större förståelse för problemställningen samt för hur organisationskulturen och andra faktorer påverkar rådgivarnas arbete. Huvudkonklusionen är att att yrkesrollen finansiella rådgivare till viss grad har en gemensam kultur, men att det inte bör ses som en enhetlig kultur som råder fullt ut i hela branschen. Kulturen bör beskrivas som ett hav av subkulturer där subkulturerna har många gemensamma drag, men att kulturen bland finansiella rådgivare generellt inte bidrar till sämre kvalitet på rådgivningens som ges till kunderna.

<p>Detta arbete handlar om att kartlägga hur idébärarnas behov genom innovationsprocessen uppfattades utifrån idébärarna själva, men även utifrån aktörerna som arbetar med ”Din idé” i Eskilstuna Kommun. Litteraturundersökningen vi gjorde innefattade bland annat vilka egenskaper idébäraren kan tänkas ha, utbildningens betydelse och hur innovationsprocessen och affärsplanen ser ut. Metoden vi använde oss av vid insamling av data var intervjuer med sju av de åtta aktörerna som arbetar med ”Din idé” och enkätundersökning med olika idébärare. Resultatet vi kom fram till presenteras översiktligt i tabell 3. Den största skillnaden vi fann var att idébärarna ansåg att deras främsta behov berörde finansieringen och upplägget av finansieringen. Aktörerna ansåg att idébärarna var i behov av hjälp som gäller marknaden och dess olika delar.</p>

<p>The purpose of this dissertation is to describe small businesses’ opinions about the auditor as a business adviser as well as their need for advice, dependent on which stage of the lifecycle model they belong to. This dissertation has a qualitative approach as the authors wanted to gain a deeper understanding about the problem area. As the lifecycle model in this dissertation consist of three stages, the authors have interviewed six small businesses, two in each stage. The interviews were conducted with the owner and took place at the location of the business. An interview guide was created based on the theoretical framework and functioned as guidance during the interviews. The result of this dissertation reveals that small businesses’ opinions about the auditor as a business adviser are mostly positive, independently on which stage they belong to. In every case, the auditor was seen as an important conversational partner who they felt great confidence for. A deviating opinion in the start stage was that the auditor was expensive and too rigid. Common needs for all stages were economic knowledge, financial planning and bookkeeping. The growth- and mature stages also highlighted the need of business advice regarding investments and tax advice. A distinguished need in the growth stage was advice in management accounting as well as cost control.</p>

No description available.

The purpose of this dissertation is to describe small businesses’ opinions about the auditor as a business adviser as well as their need for advice, dependent on which stage of the lifecycle model they belong to. This dissertation has a qualitative approach as the authors wanted to gain a deeper understanding about the problem area. As the lifecycle model in this dissertation consist of three stages, the authors have interviewed six small businesses, two in each stage. The interviews were conducted with the owner and took place at the location of the business. An interview guide was created based on the theoretical framework and functioned as guidance during the interviews. The result of this dissertation reveals that small businesses’ opinions about the auditor as a business adviser are mostly positive, independently on which stage they belong to. In every case, the auditor was seen as an important conversational partner who they felt great confidence for. A deviating opinion in the start stage was that the auditor was expensive and too rigid. Common needs for all stages were economic knowledge, financial planning and bookkeeping. The growth- and mature stages also highlighted the need of business advice regarding investments and tax advice. A distinguished need in the growth stage was advice in management accounting as well as cost control.

No description available.

No description available.

Detta arbete handlar om att kartlägga hur idébärarnas behov genom innovationsprocessen uppfattades utifrån idébärarna själva, men även utifrån aktörerna som arbetar med ”Din idé” i Eskilstuna Kommun. Litteraturundersökningen vi gjorde innefattade bland annat vilka egenskaper idébäraren kan tänkas ha, utbildningens betydelse och hur innovationsprocessen och affärsplanen ser ut. Metoden vi använde oss av vid insamling av data var intervjuer med sju av de åtta aktörerna som arbetar med ”Din idé” och enkätundersökning med olika idébärare. Resultatet vi kom fram till presenteras översiktligt i tabell 3. Den största skillnaden vi fann var att idébärarna ansåg att deras främsta behov berörde finansieringen och upplägget av finansieringen. Aktörerna ansåg att idébärarna var i behov av hjälp som gäller marknaden och dess olika delar.

Varje år är det cirka 38 000 personer som vårdas för hjärtsjukdom. Personer som genomgått en hjärtinfarkt kan få problem med sina sexuella relationer som en följd av sjukdomen, medicinering eller på grund av ångest. Syfte: att beskriva vanligt förekommande känslor inför sexuellt samliv hos personer med hjärtsjukdom samt beskriva hur sexualrådgivning kan erhållas av vårdpersonalen. Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databasen Cinahl samt genom sökmotorn Elin. Sjutton vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa granskades. Resultat: personer med hjärtsjukdom känner ofta rädsla och oro inför sexuell aktivitet. Rädsla över att utlösa en hjärtinfarkt, eller till och med att dö. Även partnern till den hjärtsjuke kan känna oro och rädsla över sin maka eller make. Rådgivningen är ofta otillräcklig och bristfällig. Även där är den bristfällig till den hjärtsjukes partner. Diskussion: vården behöver bli bättre på att ta upp detta ämne till diskussion. Problemet behöver synliggöras så att personer med hjärtsjukdom och deras partner kan känna sig trygga med att återuppta sitt sexuella samliv. Slutsatsen är att sexualrådgivning till personer med hjärtsjukdom är ett eftersatt område inom sjukvården. För att förbättra vården och livskvaliteten hos personer med hjärtsjukdom behövs mer utbildning av vårdpersonalen samt utformning av riktlinjer för sexuell rådgivning.