Region Västmanland arbetar med hälsoinriktat arbete för att främja hälsa och förebyggasjukdom. År 2017 påbörjades den förebyggande insatsen ”Hälsosamtal för 50-åringar”. Detgår ut på att 50-åringar blir inbjudna till hälsosamtal där de går igenom levnadsvanor somexempelvis kost, fysisk aktivitet och tobaksbruk samt även värden utifrån olika blodproversom tagits innan samtalet. Syftet med hälsosamtalen är främst att förebygga hjärt- ochkärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar 50-åringar har om hälsosamtalensom de deltagit i inom Region Västmanland. För att besvara syftet och frågeställningarnaanvändes en kvalitativ metod och materialet samlades in genom semistruktureradeintervjuer. Deltagarna till studien valdes genom ett strategiskt urval efter specifika kriterier.Efter intervjuerna analyserades materialet via manifest kvalitativ innehållsanalys. Detresulterade i ett resultat som visar att 50-åringarnas deltagande i hälsosamtalen främstgrundades på att veta hur hälsostatusen är och att hälsosamtalsledarna har en avgörande rollför hur samtalen genomförs. De påvisade också att hälsosamtalen uppfattas ha påverkathälsan. Studiens slutsats är att hälsosamtalen påverkat hälsan positivt och att deltagandet främstberor på intresse om hälsan. Det var även viktigt hur hälsosamtalsledaren utför sitt arbetemed hälsosamtalen för att inspirera 50-åringar till att förändra levnadsvanor.

Bakgrund: Patienter med hjärt-kärlsjukdom kräver livslång behandling med sekundärprevention både för att motverka sjukdomsåterfall och förbättra livskvalitén. Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och globalt och blir i takt med en åldrande population och en ökad vällevnad med ohälsosamma levnadsvanor allt vanligare. Det finns ett behov av att fördjupa kunskapen om patienters upplevelser av hälsosamtal för att utveckla förståelsen för vad som motiverar patienter till förändring. Genom en ökad förståelse kan hälsosamtalet vara framgångsrikt för sjuksköterskans arbete i att främja hälsa genom förebyggande, stödjande och vårdande åtgärder. Syfte: Att sammanställa upplevelser av hälsosamtal hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ forskning. Artikelsökning gjordes i Cinahl och PubMed där totalt 12 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades enligt Fribergs (2017) fem steg. Resultat: Kategorier som identifierades var: Information, personcentrering, tid och interaktion. Underrubriker beskriver sedan faktorer som påverkar upplevelser av hälsosamtal. Konklusion: Deltagarnas upplevelser av ett hälsosamtal visar på vikten av interaktion och personcentrering. Sjuksköterskans förmåga att kunna förmedla sin medicinska kunskap på ett vardagligt sätt gav patienterna en ökad delaktighet och målmedvetenhet. Rätt tidpunkt för information samt individanpassad information var faktorer som bidrog till ett framgångsrikt hälsosamtal. Tillräckligt med avsatt tid samt uppföljning gjorde att patienterna kände stöd.

Inom barnhälsovården (BHV) ingår det att arbeta hälsofrämjande för att skapa de bästa förutsättningarna för barnet och dennes föräldrar. Att genomföra regelbundna hälsosamtal om kost med barnet och föräldrarna är viktigt för att skapa en god grund för hälsosamma vanor. En vanlig del av barnets utveckling innebär perioder när barnet äter mindre och inte vill smaka nya saker. Det kan skapa en oro hos föräldrarna och hur distriktssköterskan på barnavårdscentralen (BVC) stöttar föräldrarna i dessa perioder har stor betydelse för barnets framtida förhållande till mat. En litteraturöversikt med kvalitativ design har genomförts för att besvara syftet om att belysa föräldrars upplevelser av hälsosamtal om kost på BHV. Artikelsökningar utfördes i Cinahl och Medline. Nio artiklar valdes ut och analyserades enligt Bettany-Saltikov och McSherrys modell. I sammanställningen av resultatet framkom två huvudteman; BHV som informationskälla och Relationens betydelse. Huvudtema BHV som informationskälla innehåller tre subteman Personcentrerad vård, Tidsbristens påverkan, Bildstöd som kommunikationsmedel. Huvudtema Relationens betydelse innehåller två underteman; Bemötandet på BHV, Socialt stöd. Föräldrarna uppskattade hälsosamtalen på BVC men många föräldrar ansåg också att samtalen kring kost var för formella. Föräldrarna önskade mer individuellt anpassade råd kopplade till deras familjesituation. Även bemötandet och miljön inom BHV lyftes av föräldrarna som grunden för lyckade hälsosamtal. I litteraturöversikten framkom både positiva och negativa upplevelser av hälsosamtalen om kost inom BHV och en ökad förståelse för föräldrarnas upplevelser bidrar till en ökad medvetenhet för distriktssköterskan och hur denne kan påverka barnens framtid.

Allt fler rapporter visar att den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Sverige och då främst bland flickor. Gymnasieskolan är en stor mötesplats för ungdomar och skolsköterskan är en viktig person då hon träffar alla ungdomar minst en gång under deras gymnasietid, i det av Skolverket fastställda hälsosamtalet. Syftet med studien var att undersöka hur elever inom gymnasieskolan vill att deras  skolsköterska ska arbeta hälsofrämjande och preventivt. Gymnasieelever vid två olika skolor i nordvästra Skåne intervjuades i två olika fokusgrupper.  Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Efter resultatanalysen framkom tre kategorier: kommunikation, skolsköterskan som aktör på gymnasieskolan och interaktion. Faktorer som att  skolsköterskan skall finnas där, vara lättillgänglig och inge trygghet var viktiga för  gymnasieeleverna. Resultatet visar att skolsköterskan behövs inom gymnasieskolan men behöver synliggöra sitt arbete. Vidare forskning, både ur elevernas och ur skolsköterskans perspektiv behövs. Ungas ökade psykiska ohälsa finns högt på agendan i Sverige idag, ändå är skolsköterskan och elevhälsan på gymnasienivå ett område som fortfarande är outforskat. / Research is accumulating which indicates that mental illness is increasing among youth in Sweden and especially among female youth. Secondary school is a significant meeting place for young people and the school nurse is an important person as he or she meets with each youth at least once in the health conversation required by the school system. The goal of this study was to investigate how secondary school students want their school nurse to work in the promotion of health and prevention of illness. Students at two different secondary schools in south Sweden were interviewed in two different focus groups. The data procured from the interviews was transcribed and qualitatively analyzed. Three categories were derived from this analysis: communication, the school nurse's role in the secondary school and interaction. The students deemed that factors such as the presence of the nurse, the availability of the nurse and the nurse's ability to communicate safety  were important. The results indicated that the nurse is needed in the secondary school, but he or she also needs to make his or her work visible. More research is needed from both the perspective of the students and the nurses. Increasing the mental health of young people is a high priority in Sweden today. But the school nurse and student health at the secondary level is still largely unresearched.

Den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar och tidigare forskning har visat att ungdomar sover mindre än vad de behöver. Media har blivit en viktig del i ungdomars liv och vardag, och utvecklingen av media ökar hela tiden. För ungdomar har tillgängligheten ökat och de är ”uppkopplade” merparten av dygnets timmar. Författarna önskar bidra till evidensbaserad omvårdnad kring hälsa och välbefinnande genom att analysera kvantitativa forskningsartiklar som undersökt medias påverkan på ungdomars sömn. Detta skall ligga till grund för fortsatta diskussioner om hur sjuksköterskan kan stödja ungdomar i deras livsvärld mot ökat välbefinnande genom hälsosamtal och behandlande samtal. Systematiska sökningar har gjorts i lämpliga databaser med tanke på ämnet och syftet för litteraturstudien. Materialet i studierna är inhämtat under perioden 2001-2009 och gäller ungdomar mellan 12 och 24 år. Tio artiklar har analyserats för att få fram om det finns samband mellan användning av media såsom TV, dator och mobil och ungdomars sömn. Resultatet visar tydligt samband mellan användning av dator och mobil och ungdomars upplevelse av sämre sömn. TV-tittande visar inte lika tydligt samband med sämre upplevelse av sömn. Framtida forskning behöver undersöka hur ungdomar själva ser på sömn och vad de upplever underlättar sömn för att få en nyanserad bild av ungdomars syn på hälsa och vad som behövs för att uppnå välbefinnande. Sömn är en komplex företeelse och påverkas av många faktorer vilka behöver undersökas genom kvalitativa studier. / Program: Fristående kurs

<p>Syftet med denna studie var att undersöka det pedagogiska förhållningssättet i ett professionellt sammanhang. Detta gjordes genom att fokusera på sjuksköterskors upplevelser och tolkningar av samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal på barnavårdscentral. Följande frågeställningar undersöktes: Hur gestaltade sjuksköterskorna samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal? Vad sa detta om hennes pedagogiska förhållningssätt? Studiens teoretiska ram var fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och hermeneutik. Intervjuer med fokus på berättande genomfördes med fyra sjuksköterskor som arbetade med barnhälsovård. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Intervjutexterna tolkades hermeneutiskt. Resultatet visade att sjuksköterskans pedagogiska förhållningssätt påverkades utifrån om hon i hälsosamtalet fokuserade på arbetsuppgiften, relationen till föräldrarna eller familjens livsvärld. När sjuksköterskan i sitt pedagogiska förhållningssätt fokuserade på familjens livsvärld, ökade möjligheten till förståelse och lärande hos båda parter. Studien bidrar till en ökad förståelse för betydelsen av det fenomenlogiska livsvärldsperspektivet i ett hälsosamtal.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva fyrtioåringars reflektioner kring hälsosamtalet och eventuella livsstilsförändringar upp till åtta månader efter hälsosamtalet. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Totalt deltog tio fyrtioåringar. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier: <em>att samtala om sig själv, att leva som förut, att komma till insikt </em>och<em> att genomföra en livsstilsförändring.</em> Resultatet visade att fyrtioåringarna i stort upplevde sitt deltagande i hälsosamtalet som positivt och ansåg att det var ett bra samtal. Deltagarna beskrev att de blev bra bemötta, distriktssköterskans bemötande gav en trygghet under hälsosamtalet. Tryggheten gjorde att deltagarna kände sig fria att samtala om sin hälsa. Flera av deltagarna berättade att de inte lärde sig något nytt under hälsosamtalet men trots detta ansågs hälsosamtalet vara en tankeställare om individens framtida hälsa. Samtalet satte igång tankarna men gav inga större förändringar i livsstil. Resultatet visade att flera av deltagarna inte hade genomfört livsstilsförändringar och några beskrev att det behövs mer uppföljning efter hälsosamtalet för att skapa en livsstilsförändring på lång sikt. Slutsatsen är att fyrtioåringar i stort är positiva till sitt deltagande i hälsosamtal men att det är svårt att genomföra en livsstilsförändring.</p>

Syftet med studien var att beskriva fyrtioåringars reflektioner kring hälsosamtalet och eventuella livsstilsförändringar upp till åtta månader efter hälsosamtalet. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Totalt deltog tio fyrtioåringar. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier: att samtala om sig själv, att leva som förut, att komma till insikt och att genomföra en livsstilsförändring. Resultatet visade att fyrtioåringarna i stort upplevde sitt deltagande i hälsosamtalet som positivt och ansåg att det var ett bra samtal. Deltagarna beskrev att de blev bra bemötta, distriktssköterskans bemötande gav en trygghet under hälsosamtalet. Tryggheten gjorde att deltagarna kände sig fria att samtala om sin hälsa. Flera av deltagarna berättade att de inte lärde sig något nytt under hälsosamtalet men trots detta ansågs hälsosamtalet vara en tankeställare om individens framtida hälsa. Samtalet satte igång tankarna men gav inga större förändringar i livsstil. Resultatet visade att flera av deltagarna inte hade genomfört livsstilsförändringar och några beskrev att det behövs mer uppföljning efter hälsosamtalet för att skapa en livsstilsförändring på lång sikt. Slutsatsen är att fyrtioåringar i stort är positiva till sitt deltagande i hälsosamtal men att det är svårt att genomföra en livsstilsförändring.

Syftet med denna studie var att undersöka det pedagogiska förhållningssättet i ett professionellt sammanhang. Detta gjordes genom att fokusera på sjuksköterskors upplevelser och tolkningar av samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal på barnavårdscentral. Följande frågeställningar undersöktes: Hur gestaltade sjuksköterskorna samspelet med föräldrar och barn i ett hälsosamtal? Vad sa detta om hennes pedagogiska förhållningssätt? Studiens teoretiska ram var fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och hermeneutik. Intervjuer med fokus på berättande genomfördes med fyra sjuksköterskor som arbetade med barnhälsovård. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Intervjutexterna tolkades hermeneutiskt. Resultatet visade att sjuksköterskans pedagogiska förhållningssätt påverkades utifrån om hon i hälsosamtalet fokuserade på arbetsuppgiften, relationen till föräldrarna eller familjens livsvärld. När sjuksköterskan i sitt pedagogiska förhållningssätt fokuserade på familjens livsvärld, ökade möjligheten till förståelse och lärande hos båda parter. Studien bidrar till en ökad förståelse för betydelsen av det fenomenlogiska livsvärldsperspektivet i ett hälsosamtal.

Bakgrund: elevers hälsa och delaktighet har stor betydelse för deras skolprestationer, trivsel och möjlighet att fungera i skolmiljön. Goda skolprestationer är en skyddsfaktor för unga eftersom det minskar sannolikheten för sviktande hälsa, både psykisk och fysisk. Alla elever, inom grund- och gymnasieskola, ska ha tillgång till en samlad elevhälsa där skolsköterskan ingår. Delar av skolsköterskans arbete är lagstadgat, exempelvis de hälsosamtal som ska erbjudas alla elever.   Syfte: Syfte med denna studie var att få ökad kunskap om vad som beskrivs som framgångsfaktorer för att elever ska uppleva delaktighet i sitt hälsosamtal eller i andra samtal/möten med sin skolsköterska. Metod: Systematisk litteraturstudie där data består av fem artiklar. Analysen gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.   Resultat: Sex underkategorier trädde fram som sedan byggde upp tre kategorier. Kategorierna var 1. Äkta delaktighet. 2. Skolmiljö som främjar delaktighet och hälsa 3. Relationer och maktförhållanden.  Förutom dessa kategorier framträdde ett övergripande tema som kallades det måste vara ”på riktigt” som utgör det latenta resultatet. Resultatet visade att elever upplevde delaktighet när de fick vara med och definiera sina egna behov och vara aktiva redan under planeringsstadiet av sin undervisning. Hälsofrämjande åtgärder ska ha en förankring i elevens verklighet för att främja delaktighet. Hierarkier och maktförhållanden i skolmiljö hade betydelse för lärande. Äkta delaktighet byggde på att lämna över makten till eleverna och som pedagog eller skolsköterska handleda mot självständigt lärande. Konklusion: Delaktighet har en central roll i hälsofrämjande arbete och det finns samband mellan upplevd delaktighet i skolmiljön och självskattad hälsa. Samma främjande faktorer för delaktighet som forskningen beskriver i mötet mellan pedagog och elev kan gälla i hälsosamtalet och i andra mötet mellan skolsköterska och elev. Att inte vara delaktig signalerar ett utanförskap och då finns en ökad risk för ohälsa. / Background: pupils’ health and participation are important for their performance in school and for their well-being within the school environment. Good school performance is a protective factor for young people as it reduces the likelihood for declining health, both mental and physical. All pupils in primary- and secondary school should have access to a comprehensive student healthcare in which the school-nurse is included.  Some parts of the school-nurses work are legally regulated, for example the health-dialogue that should be offered to every pupil.   Propose: the aim of this study was to get more knowledge of what is described as success factors for pupils to experience participation in their health-dialogue or other meetings with the school-nurse.   Method: systematic literature review of five articles. The analysis was done using qualitative content analysis with inductive approach.   Results: six sub-categories emerged which then were joined together as three categories. 1. Genuine participation. 2. School-environment that promotes participation and health. 3. Relationships and power. In addition to these categories a theme emerged from the latent result: an overarching theme called it has to be “for real”. The results show that pupils experience participation when they are allowed to define their own needs and can be involved in their education already at the planning stage. Health promotion, based on participation, should have a presence in the reality of pupils. Hierarchies and power relationships in the school environment was important for the learning process. Genuine participation was based on handing over power to the students and as a teacher or school nurse you must tutor towards independent learning.   Conclusion: Participation has a central role in health promotion and there is a correlation between perceived participation in the school environment, and self-rated health. The same promoting factors for participation as the research describes between educator and pupils also may apply in the health-dialogue and other meetings between the school nurse and the student. When pupils are not able to participate, it increases the risk of exclusion and illness.