Övervikt och fetma hos barn är ett stort globalt problem vilket har negativa effekter på både psykisk och fysisk hälsa. Barn med övervikt och fetma löper risk att drabbas av kroniska sjukdomar så som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, olika cancerformer osv. Övervikt och fetma påverkar även den psykiska hälsan hos ungdomar vilket gör det svårt för dem att uppleva välbefinnande i dagliga livet. Sjuksköterskan har stort ansvar i mötet med barn med övervikt och fetma för att med ett pediatrist personcentrerat förhållningssätt kunna främja hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomars psykiska hälsa påverkas av övervikt och fetma. Metoden som används i studien är litteraturöversikt enligt Friberg (2017, s. 141) för att få en översikt över problemområdet utifrån nio valda artiklar. För att få fram vårdvetenskapliga artiklar som motsvarar studiens syfte används databaserna Medline och Cinahl vilka innehåller medicinska och vårdvetenskapliga artiklar. I resultatet framkom två huvudteman och sex underteman som visar att övervikt och fetma i sig inte orsakar psykisk ohälsa utan det är ungdomarnas kroppsuppfattningar, mobbning och stigmatiseringar som gör att ungdomar har ett sämre psykosocialt välbefinnande. Det har även framkommit att ungdomars lärande påverkas av de psykosociala konsekvenserna vilket gör att de har lägre utbildningsnivå i vuxen åldern. I konklusionen har författarna utöver de två huvudteman lyft fram vikten av sjuksköterskans arbete och vikten av ett personcentrerat förhållningsätt där patientens unika livsvärld är i centrum. Med sitt pediatriska förhållningssätt kan sjuksköterskan lindra lidandet och främja välbefinnandet och därigenom förbättra ungdomars livskvalitet.

Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem som ökar i en oroväckande takt både i Sverige och i många andra delar av världen. Fetma räknas som en sjukdom i sig, men är även en riskfaktor för andra icke smittsamma sjukdomar. Våra levnadsvanor grundläggs redan under barndomen och inverkar på hälsan resten av livet. Att satsa på förebyggande åtgärder i tidig ålder kan således vara viktigt för att minska risken att barn senare i livet drabbas av överviktsrelaterade sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka skolsköterskors och skolors erfarenheter av och förutsättningar för att arbeta med övervikt och fetma bland barn mellan sex och elva år. För att besvara syftet användes en kvalitativ metodansats. Totalt genomfördes sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor. Intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom att övervikt och fetma är vanligt förekommande på skolorna. Övervikt och fetma anses vara ett viktigt, men också svårt, område för skolor att arbeta mot. Skolsköterskorna uppfattar flera hinder i sitt arbete, och önskar att de kunde göra mera för att hjälpa barn som drabbats. Skolsköterskorna har många idéer om hur de och skolorna skulle kunna arbeta förebyggande, men upplever en frustration över de bristande resurserna som ges till det. / Overweight and obesity is a public health problem that is increasing in an alarming rate both in Sweden and in many other parts of the world. Obesity is considered as a disease in itself, but is also a risk factor for other noncommunicable diseases. Our habits are established during childhood and have an impact on our health throughout our lives. Investing in preventive interventions at an early age may therefore be important for reducing the risk of children later in life suffer from obesity-related diseases. The aim of this study was to examine school nurses' and schools’ experiences of and presumptions for working with overweight and obesity among children at primary schools. A qualitative approach was chosen and a total of six individual semi-structured interviews with school nurses were conducted. The interviews were analysed with a manifest content analysis. The result showed that overweight and obesity are common in the primary schools. Overweight and obesity are considered an important, but also difficult, area for schools to work against. The school nurses perceive several obstacles in their work, and wish they could do more to help children who are affected. The school nurses have many ideas about how they and the schools could work preventive, but are frustrated over the lack of resources that are given to it.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt växande problem som är förknippat med en stillasittande livsstil. Stillasittande är även förknippat med en ökad risk för ohälsa. En av sjuksköterskans uppgifter är att främja hälsa och förebygga ohälsa. En stark känsla av sammanhang leder till hälsosammare hälsobeteenden och det leder till en sänkt mortalitet.  Syfte: Syftet är att beskriva omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan använda för att främja fysisk aktivitet hos vuxna personer med övervikt och fetma. Metod: Designen på denna kandidatuppsats är en litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har sökts fram i databaserna CINAHL och PubMed som sedan har granskats enligt granskningsmallar. Studier som inkluderades analyserades för att sedan strukturera omvårdnadsåtgärderna i olika kategorier i resultatet. De artiklarna som inkluderades var av kvantitativ ansats och är godkända av etiska kommittéer eller har fått medgivande från deltagarna i studien till att delta i forskningen. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i sex kategorier till resultatet som var Motiverande samtal i olika vårdkontexter, Uppföljning och feedback av fysisk aktivitet, Utbildning, rådgivning och information, Fysisk aktivitet på recept, Stödverktyg via teknologi och Kombinerade omvårdnadsåtgärder. Slutsats: Resultatet tyder på att följsamhet till fysisk aktivitet ofta brister då personerna med övervikt och fetma saknade motivation av att fullfölja den fysiska aktiviteten. Det är därför av vikt att som sjuksköterska hjälpa dessa personer med motivation för att lyckas främja följsamhet till fysisk aktivitet. Det kan krävas en kombination av åtgärder för att uppnå följsamhet till fysisk aktivitet, där motivation, feedback eller uppföljning inkluderas. / Background: Overweight and obesity is a globally growing problem associated with a sedentary lifestyle. Sedentary is also associated with an increased risk for lack of health. Nurses has a task to promote health and prevent lack of health. A strong sense of coherence leads to healthier behaviours and leads to a reduced mortality. Aim: The aim is to describe nursing measures that the nurse can use to promote physical activity in adults with overweight and obesity.  Method: The design of this thesis is a literature review containing 15 original articles. The articles have been searched in the databases CINAHL and PubMed. The articles thereafter wore valuates according to review templates. The included studies were analysed and then structured by the nursing measures into different categories in the result. The included articles were of quantitative approach and had been approved by an ethical committee or had received permission from the participants of the study to participate in the research. Result: The analysis of the studies resulted in six categories for the result. The categories were: Motivation interweaving in various care contexts, Follow-up and feedback of physical activity, Education, counselling and information, Physical activity on prescription, Support tools via technology and Combined nursing measures. Conclusion: The results indicates that compliance to physical activity often fails as people with overweight and obesity lacked motivation to pursue physical activity.  As a nurse it is therefore important to help individuals with motivation to successfully promote compliance to physical activity. A combination of nursing measures including motivation, feedback or follow-up may be required to achieve compliance to physical activity.

Introduction: Authorities within the health care sector have a big responsibility for public health, where health promotive and preventive work methods applies to achieve a positive public health development. A big public health problem is obesity, which is a large contributing factor to lifestyle diseases that affects both adults and children. In Sweden statistic show that every fifth child is obese. An important arena is family centres which should work for guiding and supporting off families to a better health through informing the families about healthy habits. Purpose: Investigate how three family centres in southern Sweden work health promotive and preventive with families about obesity. Method: The study was performed with help from a qualitative method. Semi-structured interviews with twelve occupational professions got to represent the result. The interviews were transcribed and evaluated with a content analysis. Results: Make healthy living habits visible, guide and educate parents, different working methods, approach to the families were meaningful for the health promotive and preventive work at the family centres. The result also highlighted challenges and difficulties in the family centres work. Conclusion: The theory KASAM could be linked to the work of the family centres, as a sense of context could be important for the work with the families to perceive comprehensibility, manageability and meaningfulness. The visibility of people´s living habits is best done through a collaboration between several key players. The family centres work is important for the future public health, implementation of resources is therefore important.