Bakgrund: Fasthållning av barn används vid ett flertal kliniska procedurer. Barns samt vårdnadshavares upplevelse av situationen är ofta negativ. Etiska principer samt lagar och riktlinjer utgör en teoretisk grund i en fasthållningssituation. Barnets autonomi samt sjuksköterskans omvårdnadsplikt är två utgångspunkter i fasthållning som fenomen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av fasthållning av barn vid kliniska procedurer inom somatisk vård. Metod: Litteraturstudien är baserad på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. En textanalys, inspirerad av kvalitativ innehållsanalys, har gjorts i resultatet. Resultat: Fem kategorier framkom: Användandet skiljer sig åt, Fasthållning möjliggör kliniska procedurer, Optimera situationen för barnet, Kommunikation underlättar fasthållningen samt Fasthållning är en svårighet. Sjuksköterskornas syn på fasthållning skiljdes åt beroende på den specifika situationen samt på sjuksköterskornas egna kunskaper och förutsättningar. Sjuksköterskorna upplevde en känslomässig konflikt i användandet av fasthållning men ansåg också att fasthållning är en nödvändighet vid många kliniska procedurer på barn, särskilt i akuta sammanhang. Slutsats: Erfarenheten av fasthållning av barn vid kliniska procedurer är mångfacetterad. Sjuksköterskor bör ha god kunskap om barns rättigheter och om etiska principer för att kunna optimera de kliniska procedurerna. Klinisk betydelse: Studien kan ge ett ökat etiskt medvetande som stärker sjuksköterskans professionella roll samt ha betydelse för vårdrelationen. / Background: Restraint of children is used in multiple clinical procedures. The experience of the situation is usually negative on children and legal guardians. Ethical principles, laws and guide lines represents the theoretical foundation in a restraint situation. The autonomy of the child as well as the caring duty of the nurse make up two basis for the phenomena of restraint. Aim: To describe nurses' experiences of restraint of children during clinical procedures in somatic health care. Method: This literature review is based on ten scientific papers with both qualitative and quantitative approach. A textual analysis, inspired by qualitative content analysis, represents the result. Result: Five categories emerged in the result: The usage differs, Restraint enables clinical procedures, Optimizing the situation for the child, Communication facilitates the use of restraint and Restraint is a difficulty. The nurses' view on restraint differed depending on the specific situation as well as the skills and abilities of the nurse. The nurses experienced an emotional conflict in the use of restraint but considered it to be necessary in multiple clinical procedures, especially during emergency contexts. Conclusion: The experience of restricting children during clinical procedures is multifaceted. Nurses need to have good knowledge about children's rights and ethical principles to optimize the clinical procedures. Clinical significance: The study can provide a greater ethical awareness that strengthens the professional role of the nurse and also have significance for the nurse-patient relationship.

Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av abortvård i den offentliga vården i provinserna Neuquén och Río Negro, Argentina. Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar i primärvården möter kvinnor i behov av abort men på grund av den restriktiva lagstiftningen beror vården som erbjuds på den enskilda sjukvårdspersonalen. Abort är olagligt i Argentina, med några få undantag, och även om sjukvårdspersonal är skyldig att erbjuda eftervård vid abort så är illegala aborter den vanligaste orsaken till mödradödlighet i landet. Metod: En kvalitativ studiedesign med semi-strukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor, som valdes genom ändamålsenligt urval. Insamlad data analyserades genom Philip Burnards metod för innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Relationen mellan sjuksköterska och patient, Betydelsen av stöd och kunskap för att vårda, Sjuksköterskans inställning till abort och förebyggande metoder och Upplevelsen av hinder i abortvården. Varje kategori delades in i två underkategorier. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenhet av för- och eftervård vid abort skiljde sig åt beroende på deras bakgrund, arbetsplats och inställning till abort. Flera sjuksköterskor kände sig begränsade av den restriktiva lagstiftningen, brist på kunskap och stöd från kollegor. Genom att utbilda sig själva och skapa nätverk med annan hälso- och sjukvårdspersonal så kunde många av sjuksköterskorna erbjuda vård till kvinnor i behov av abort eller eftervård. / Aim: The aim of the study was to illuminate the experiences of registered nurses attending women in pre- and/or post-abortion care in the public health sector in the provinces of Neuquén and Río Negro, Argentina.Background: Nurses working in primary care are receiving women in need of abortion but due to the restrictive law the care provided depends on the individual health professional. Abortion is illegal in Argentina with few exceptions and even though health professionals in the public health sector are obliged to provide post-abortion care clandestine abortion is the major cause of maternal mortality. Methods: A qualitative research design involving semi-structured interviews with seven nurses selected by purposive sampling. The collected data was analyzed using the method of content analysis outlined by Philip Burnard.Results: Four categories emerged from the analysis; Nurse-patient relationship, Nurses approach to abortion and preventive measures, Significance of support and knowledge in providing care and Experiencing obstacles in abortion care. Each category was divided into two subcategories. Conclusion: The nurse’s experiences of pre- and post-abortion care varied due to their background, workplace and attitude on abortion. Several nurses felt limited by the restrictive law and lack of knowledge and support from co-workers. However by educating themselves and creating networks with other health professionals many nurses were accompanying women in need of abortion or post-abortion care.