Bakgrund: Magnetresonanstomografi (MRT) är en modalitet inom radiografi, som blir allt vanligare tack vare sin överlägsna mjukvävnadskontrast och avsaknad av joniserande strålning. Eftersom MRT kräver att patienten ligger stilla i ett trångt utrymme är det vanligt att patienten upplever klaustrofobirelaterad ångest. Detta kan leda till att undersökningar avbryts och det leder till stor kostnad för vården samt besvär för patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa ickefarmakologiska faktorer som kan förebygga klaustrofobirelaterad ångest hos vuxna. Metod: Sökningen av artiklar gjordes i databaserna Pubmed, CINAHL, Sciencedirect och PsychINFO. 10 artiklar inkluderades i litteraturstudiens resultat och analyserades av författarna. Resultat: Författarna fann fem olika ickefarmakologiska faktorer, som visade sig minska klaustrofobirelaterad ångest. Dessa faktorer är; utökad information, avslappningsövningar, förbättrat bemötande, patientens positionering och magnetkamerans design. Slutsats: Författarnas resultat visade att det finns ett flertal ickefarmakologiska faktorer, som kan användas för att minska klaustrofobirelaterad ångest.   Nyckelord: MR, Klaustrofobi, Ångest, Vuxna.

Bakgrund: Magnetresonanstomografi eller magnetresonans (MR) är en icke invasiv teknik som avbildar kroppens små strukturer och mjuka vävnader genom att använda icke-joniserande strålning. Många patienter upplever oro, ångest och klaustrofobiska reaktioner i samband med MR-undersökning vilket kan leda till att de avbryter undersökningen eller uteblir. Som en konsekvens kan det innebära förseningar för patienten att få sin diagnos. Syfte: Studiens syfte var att beskriva åtgärder för att lindra oro, ångest och klaustrofobi för patienter i samband med MR-undersökning. Metod: Studien är en litteraturöversikt där åtta kvantitativa studiers resultat besvarat syftet. Artikelsökning utfördes i databaserna PubMed och Cinahl enligt bestämda urvalskriterier. Samtliga artiklar har kvalitetsbedömts och analyserats. Resultat: Det sammanställda resultatet har sorterats i två kategorier där var och en indelats i två subkategorier. Kategorierna utgörs av förebyggande åtgärder som information och simulering och avledande åtgärder där musik och MR-skanners utformning ingår. Konklusion: Åtgärder såsom information, simuleringar och musik samt MR-skannerns utformning har påvisat en god effekt hos patienter för att lindra oro, ångest och klaustrofobi i samband med MR-undersökning.

Syftet med denna studie var att undersöka 3D-grafikens betydelse vid användandet av 3D-miljöer i virtuell exponeringsterapi mot klaustrofobi. Klaustrofobi är rädslan för inte kunna andas eller känna sig instängd i slutna rum. Enligt tidigare forskning har virtuell exponeringsterapi mot klaustrofobi visat sig vara en effektiv, billig och säkert metod. Forskning har dock inte visat vilken inverkan 3D-grafiken i miljön har på användaren. För att besvara undersökningens frågeställning skapades två artefakter - en miljö i abstrakt grafisk stil samt en miljö i realistisk grafisk stil. En fokusgrupp med tre individer med klaustrofobiska tendenser utan diagnos för klaustrofobi fick uppleva de båda miljöerna och fylla i två enkäter samt delta i en intervju. Den data som sammanställdes visar att testpersonerna upplevde få skillnader mellan de båda virtuella miljöerna men att testpersonerna anser att grafiken hade betydelse för hur de upplevde miljöerna. Ytterligare forskning inom området är nödvändig för att säkerställa undersökningens resultat.

Målet med den här artikeln har varit att få en bättre förståelse över hur man kan gestaltaobehag inom interaktiva medier, men även hur denna kunskap ska komma att kunnaappliceras för att gestalta andra känslor på ett så objektivt sätt som möjligt.Förundersökningen för att kunna genomföra det övergripande syftet bestod mestadels av attläsa på om det mänskliga sinnet och hur det agerar då vi känner olika känslor.Denna kunskapska sedan appliceras i en gestaltning som är ämnad åt att förstärka vår hypotes kring hur manska gå tillväga vid gestaltningen av olika känslor. Ett annat viktig förundersökningsmomenthar varit kring hur den mänskliga hjärnan uppfattar rädsla då vi tror att det är svårt att gestaltaobehag utan att komma väldigt nära rädsla. Gestaltningens mål var att få användare att kännaett obehag som aldrig övergår till rädsla, men det innebär även att spannet där alla användareska placeras blir mycket smalt. Detta är något som vi starkt tvivlade på att vi skulle kommaatt lyckas med till hundra procent, men det var inte oväntat att vi lyckades komma nära.Själva gestaltningen tog formen av ett spel gjort i Unreal Engine, en spelmotor utvecklad avEpic Games och sedan publicerad i deras applikation. Vi valde denna spelmotor som detmedium vi ville gestalta obehag inom då vi ansåg att ljussättningen som spelmotorn erbjudervar mer estetiskt tilltalande än andra spelmotorer som vi hade tillgängliga för oss. Då visaknade tidigare erfarenhet med att jobba i denna spelmotor fanns det en förväntatinlärningsperiod innan gestaltningsarbetet kunde påbörjas, men det var tid som skulle hjälpaprojektets slutgiltiga kvalitet och därav nödvändig. Spelet blev en “walking simulator” ivilken man spelar som en odefinerad protagonist som ska ta sig genom ett hotell och dessolika rum. De olika rummen gestaltade olika fobier då vi ansåg att fobier kan vara en starktobehaglig upplevelse även för de som inte själva lider av de fobierna som har gestaltats. Detvå fobierna som vi hann gestalta för detta projekt var klaustrofobi och agorafobi, det villsäga rädslan för trånga respektive öppna utrymmen.Efter att gestaltningen nått en punkt vid vilken den var redo att presenteras inför folk såpublicerades den på internet tillsammans med ett formulär som en bads fylla i efter att speletvar avklarat. Svaren från det här formuläret hjälpte sedan vidare utformning av spelet, samtundersökningen som gjorts med spelet som underlag. Ett par veckor efter att speletpublicerats så började mängden svar från formuläret avta och vi gick då över till att hållaintervjuer i vilka en person började med att spela igenom spelet och därav svara på frågorfrån oss. Dessa intervjuer ansåg vi var mer givande för undersökningen då de gav en störreinsikt till hur folk upplevde spelet, förbättringar som kunde göras till det, samt deras tankarkring känslan obehag och hur man kan gå tillväga för att förmedla det i interaktiv media.

Bakgrund Klaustrofobi och ångest är vanliga orsaker till avbrutna eller inställda MR-undersökningar. Utöver problem för patienten kan det ha en negativ inverkan på ekonomin för aktuell vårdinrättning och följaktligen samhället i stort. Även patientflödet kan påverkas, där undersökningarna antingen tar längre tid än planerat eller inte kan genomföras alls, något som kan leda till en försenad diagnos om undersökningen inte genomförs. Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka metoder som används för att underlätta för patienter med klaustrofobi och ångest i samband med MR-undersökningar och även att undersöka om det finns fler metoder som visat sig framgångsrika i forskning och som skulle kunna implementeras i det kliniska arbetet. Metod Studien är en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar samlats in genom sökning i relevanta databaser enligt bestämda urvalskriterier och som sedan kvalitetsgranskats med hjälp av Willmans granskningsprotokoll, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat Studiernas resultat visade att strategier som tillämpats både före och under undersökningen kan ha betydelse för patientens upplevda nivå av klaustrofobi och ångest och skulle därför kunna användas för att förbättra genomförandet och även kvalitén av MR-undersökningen. Slutsats Flertalet strategier såsom; patientinformation, lugnande läkemedel samt kommunikation används för att hantera patienters ångest och klaustrofobi i samband med MR-undersökningar. God kommunikation och information har visat sig viktig för patientens vårdupplevelse. Flera alternativ har studerats, som exempelvis; VR, hypnos, informationsfilmer samt flertalet studier på patienternas upplevelser av magnetkamerans utformning. Mer forskning är dock önskvärd inom området. / Background Claustrophobia and anxiety are common causes of MRI examinations being interrupted or cancelled. This is not only problematic for the individual patient but also causes a negative impact on the workflow, where the examinations may take up more time than allotted or even cancelled at the last minute. The latter causing a negative financial impact for the hospital and as for the patient it may result in a late diagnosis, or a lack thereof. Aim The purpose of this study was to investigate what methods are used to facilitate patients with claustrophobia or anxiety associated with MRI examinations and to explore related scientific developments. Method The study is a systematic literature study where relevant data was collected by searching relevant databases according to specific selection criteria which was then reviewed, analyzed and compiled into a result. Result The results of the studies showed that strategies applied both before and during the examination may be important for the patient's perceived level of anxiety and could therefore affect the implementation and the diagnostic quality of the MRI examination. Conclusion Various methods, like patient information, sedatives and communication are used to manage patients' anxiety and claustrophobia when undergoing MRI examinations. Good communication and information have proven to be important for the patient's experience. Several alternatives have been studied, such as VR, hypnosis, information films and studies on patients' experiences of the design of the magnetic camera. However, more research is needed.

Bakgrund:Klaustrofobi är en form av ångest och rädsla som kännetecknas av kraftig rädsla för trånga eller instängda utrymmen. MR-maskinens trånga utrymme kan framkalla klaustrofobiska och ångestreaktioner. Effekterna av klaustrofobi och ångest vid MR-undersökningar kan resultera i tidigt avbrutna undersökningar och ha ekonomiska konsekvenser. Röntgensjuksköterskan möter dessa reaktioner och underlättar för patienten genom hela undersökningen. Syfte:Syftet med denna studie var att beskriva strategier som röntgensjuksköterskan använder för att hjälpa patienter att hantera ångest och klaustrofobiska reaktioner vid MR-undersökningar. Metod: En kvalitativ metod valdes och datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer, som sedan analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat:Två identifierade kategorier är: att ge individuellt anpassad förberedelse med subkategorier undersöknings genomgång, avslappnande metoder, behov av lugnande läkemedel, bemötande, större tunnel och patientpositionering, samt att förmedla kunskap och öka patientens förståelse av proceduren med subkategorier informationsöverföring genom kommunikation och röntgensjuksköterskans erfarenheter. Slutsats: I studien presenterades olika metoder som röntgensjuksköterskan använder för att hjälpa patienter som upplever klaustrofobiska och ångestrelaterade reaktioner. Dessa metoder inkluderar bland annat kommunikation, sedering, användning av större tunnel samt andra lindrande metoder. / Baground: Claustrophobia is a form of anxiety and fear characterized by intense fear of confined or enclosed spaces. The narrow space of an MRI machine can trigger claustrophobic and anxiety reactions. The effects of claustrophobia and anxiety during MRI examinations can result in early termination of scans and have economic consequences. Radiographers face these reactions and facilitate patients throughout the examination. Aim: The purpose of this study was to describe strategies that radiographers use to help patients manage anxiety and claustrophobic reactions during MRI examinations. Method: A qualitative method was chosen, and data collection was conducted through semi-structured interviews, which were then analyzed using manifest content analysis. Result:Two identified categories are: providing individually tailored preparation with subcategories examination review, relaxation methods, need for sedative medication, approach, larger tunnel and patient positioning , and conveying knowledge and increasing the patients understanding of the procedure with subcategories for information dissemination through communication and radiographers experiences. Conclusion:The study presented various methods that radiographers use to assist patients experiencing claustrophobic and anxiety reactions. These methods include communication, sedation, use of larger tunnels, and other relieving methods.

Bakgrund: Att genomgå en magnetisk resonanstomografi (MR) undersökning kan för patienter som lider av klaustrofobi och ångest innebära att de har svårt att genomföra undersökningen. Röntgensjuksköterskan kan ge stesolid intravenöst till patienten som då oftast klarar av att genomföra undersökningen. Syfte: Det övergripande syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse vid MR med stesolid. Studien skulle också ge svar på vid vilken typ av undersökning som stesolid var mest förekommande samt om det fanns en skillnad i upplevelsen beroende på kön och ålder.  Metod: Studien var en kvantitativ enkätstudie med egenkonstruerade frågor om patienters upplevelse under MR med stesolid. Från februari till och med april 2018 delades enkäter ut på fem utvalda sjukhus i södra Sverige till patienter som genomgick MR med stesolid. Resultat: Resultatet visade att de patienter som genomgick MR med stesolid hade en god upplevelse av undersökningen och det fanns ingen signifikant skillnad i upplevelsen beroende på kön eller ålder. Huvud/hals var den vanligaste undersökningen med stesolid. Slutsats: Patienterna hade en god upplevelse av MR med stesolid. I stort sett alla patienter fick stesolid på grund av att de tyckte det var trångt utrymme i kameran. Med detta resultat kan patienter som önskar sövas på grund av oro och ångest inför undersökningen istället få stesolid med god effekt. / Background: Undergoing magnetic resonance imaging (MRI) examinations can be difficult to endure for patients suffering from claustrophobia and anxiety. The radiographer can give the patient stesolid and then usually all of them can perform the examination. Purpose: The overall purpose of the study was to investigate patients experience undergoing MRI with sedation. The study would also provide the most frequent examinated part of body with stesolid and if there was any difference in the experience depending on gender and age. Method: The study was a quantitative questionnaire study with self-designed questions about patients experience during MRI with stesolid. From February to April 2018, the questionnaire was distributed at five selected hospitals in southern Sweden to patients who underwent MRI with stesolid. Result: The result showed that patients who underwent MRI with stesolid had a good experience of the examination and there was no significant difference between the gender and age. Head/throat was the most common examination with stesolid. Conclusion: The patients had a good experience of MRI with stesolid. Almost all of the patients got stesolid because they thought there was a restricted space in the camera. With this result, patients who want anaesthesia because of anxiety may be able to get stesolid instead with good effect.