Ett bra introduktionsprogram är grundläggande för en lång framgångsrik karriär och gör det lättare för den nyexaminerade att lära sig, då övergången från studier till att börja arbeta som en legitimerad röntgensjuksköterska kan vara en stressig period. Syftet med denna studie var att undersöka nyexaminerade röntgensjuksköterskors upplevelse av introduktionen på en ny arbetsplats. Data samlades in till denna studie genom att intervjua nio röntgensjuksköterskor som tagit examen sommaren 2014. Dessa röntgensjuksköterskor arbetar på röntgenkliniker i mellan- och södra Sverige. All insamlad data analyserades med hjälp av innehållsanalys och det resulterade i tre kategorier: Introduktionsprogrammet, Handledarnas kunskap och egenskaper och Sociala relationers betydelse och påverkan. De nyexaminerade röntgensjuksköterskorna upplevde att introduktionen var tillräcklig och bra. Det fanns vissa delar som var mindre bra, till exempel att de blev räknade som en av den ordinarie personalen medan de hade introduktion. Alla informanter ansåg att det blir bäst ifall de har en specifik handledare i början av introduktionen, då det lätt kan bli förvirrande med flera handledare. / A good introduction program is essential for a long successful career and makes it easier for new graduates to learn. As the transition from studies to beginning working as a licensed radiographer can be a stressful period. The purpose of this study was to investigate the new graduate radiographers experience of the introduction at a new workplace. Data was collected for this study by interviewing nine new graduate radiographers who graduated in the summer of 2014. These radiographers are working on radiology departments in central and southern Sweden. All collected data was analyzed using content analysis and it resulted in three categories: Introduction program, The preceptors knowledge and qualities and Social relationships importance and impact. The new graduate radiographers felt that the introduction was sufficient and good. There were some parts that were less good, for example, they were counted as one of the regular staff while they still had the introduction. All the informants believed that it will be best if they have a specific preceptor in the beginning of the introduction, as it can easily become confusing with several preceptors.

Bakgrund: Att besöka en röntgenavdelning kan vara något nytt och skrämmande för många barn. Den nya miljön kan orsaka rädsla, oro och ångest hos barn. Därför är det viktigt att röntgensjuksköterskan har kunskap om barnets behov för att upplevelsen på röntgenavdelningen ska vara så bra som möjligt. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva omvårdnadsåtgärder för att minska rädsla, oro och ångest hos barn 0-18 år i samband med röntgenundersökning. Metod: Detta arbete är en litteraturstudie där 13 kvalitativa- och kvantitativa artiklar har sammanställts och analyserats för att besvara syftet. Resultat: Det framkom två huvudkategorier i resultatet: distraktion och samspel mellan personal och barnet. Med hjälpmedel, färgade uniformer, föräldrar, barnanpassade röntgenrum kunde barnets rädsla, oro och ångest minska. Att förbereda barnet med tydlig och anpassad information och kommunikation var viktigt för att barnet skulle känna sig tryggt. Slutsats: Röntgensjuksköterskan kan ta hjälp av olika hjälpmedel och metoder för att minska rädsla, oro och ångest hos barn vid en röntgenundersökning. Det är röntgensjuksköterskans ansvar att skapa ett band med barnet och få barnet att känna sig tryggt. / Background: To visit a radiology department can be new and frightening for many children. The new environment can cause fear, distress and anxiety among children. Therefore it’s important as a radiographer to have knowledge about children’s needs so they can have as good experience as possible at the radiology department. Purpose: The purpose of this study is to describe nursing care to reduce fear, distress and anxiety in children 0-18 years old undergoing a radiographic examination. Method: This study is a literature review where 13 qualitative- and quantitative articles has been compiled and analysed to answer the purpose. Results: It appeared two categories in the result: distraction and interaction between the staff and the child. With help of distraction, coloured uniforms, parents and child customized radiology room, could children’s fear, distress and anxiety be reduced. To prepare the child with direct and customized information and communication was important to make the child feel safe. Conclusion: The radiographer can use different instruments and methods to reduce fear, distress and anxiety among children undergoing a radiographic examination. It is the radiographer’s responsibility to create interaction with the child and make the child feel safe.

<p>Bakgrund: Tidigare forskning visar att röntgensjuksköterskor som gör patienterna delaktiga genom att tillhandahålla information gör det möjligt för patienterna att förstå och själv ta aktiv roll i sin undersökning vilket leder till mindre oro. Med kunskaper och erfarenheter kunde röntgensjuksköterskorna stödja patienterna i samband med undersökningen vilket skapade förtroende och säkerställde trygg atmosfär. Dock kunde sjuksköterskorna även visa brist på känslomässigt engagemang samt bristande förmåga att kommunicera när de var upptagen med praktiska arbetsuppgifter.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av det korta mötet inom vården, med tanken att finna överförbarhet till möte med en röntgensjuksköterska.</p><p>Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats och med en kvalitativ innehållsanalys. Studien inkluderade tio vetenskapliga artiklar, som beskriver möten med vården på röntgen, akut- och operationsavdelning.</p><p>Resultat: Resultatet speglar patienternas upplevelser av korta möten, med tonvikten lagd på möten med röntgensjuksköterskor. I resultatet kan referens till källmaterial och dess kontext, såsom röntgen-, akut- och operationsavdelning, utläsas. Dataanalysen resulterade tre huvudkategorier: <em>att bli bekräftad</em>, <em>att uppleva</em> <em>trygghet</em> och <em>att känna</em> <em>maktlöshet</em>. I kategorierna finns totalt sju subkategorier inkluderade. Patienterna kände sig respekterade och bekräftade som individer när sjuksköterskan lyssnade på dem samt tog deras klagomål och önskemål på allvar. Patienterna upplevde trygghet när sjuksköterskan uttryckte intresse och gav dem relevant information. Patienterna upplevde däremot maktlöshet när det var svårt att få kontakt med sjuksköterskan samt göra sina åsikter hörda.</p><p>Slutsats: Studiens resultat visar att patienternas upplevelser av korta möten med röntgensjuksköterskor är allmängiltiga i den bemärkelsen att de kan sägas gälla för verksamheter såsom röntgen-, akut- och operationsavdelning. Dock är det viktigt att poängtera att varje möte med en patient är unikt, vilket innebär att varje patient ska bemötas på ett sätt som skapar förutsättningar för ett välbefinnande.</p>

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Den medicinska diagnostiken revolutionerades efter Wilhelm Conrad Röntgens upptäckt av de strålar som kunde tränga igenom material och projicera bild på film. Skadliga effekter av den joniserande röntgenstrålningen visade sig dock snart på både patienter och röntgenpersonal, trots kunskapen om strålningens skadliga verkan visar tidigare studier på brister gällande patientstrålskydd.   Syfte: Syftet med detta arbete var att studera röntgensjuksköterskans tillämpning av patientstrålskydd, anledningar till att patientstrålskydd inte tillämpas samt om röntgensjuksköterskan hade egna förslag och/eller uppfattningar till hur användandet av patientstrålskydd kunde ökas.   Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv enkätstudie, där tre tillfrågade sjukhus har deltagit. Enkäten bestod av frågor med slutna svarsalternativ samt lämnades plats för egna kommentarer. Totalt analyserades 32 enkäter.   Resultat: Resultatet visade att fertila kvinnor i hög utsträckning tillfrågades om graviditet på samtliga sjukhus samt angav majoriteten av respondenterna att de alltid eller oftast tillämpade gonadskydd som patientstrålskydd. Gällande kompression och PA-positionering skilde sig sjukhusen från varandra i tillämpningen av patientstrålskydd. Vid jämförelse mellan sjukhusen framkom signifikanta skillnader i samtliga frågeställningar. Avseende förbättringsmöjligheter analyserades respondenternas egna kommentarer och fyra huvudgrupper framträdde; tillgänglighet, tradition/kultur på arbetsplatsen, radiologernas roll samt utbildning.   Slutsats: Det finns kunskaper hos röntgensjuksköterskan angående fördelarna med att tillämpa patientstrålskydd, trots dessa kunskaper finns det plats för förbättring gällande de rutiner och krav som styrs av röntgenverksamheten på de medverkande sjukhusen.

Bakgrund: Yrket röntgensjuksköterska är under ständig utveckling i Sverige gällande kompetensutveckling. Internationellt sett finns det många vägar att gå för röntgensjuksköterskor. Man kan till exempel vidareutbilda sig beskrivande radiograf. Utbildningarna har uteslutande gett positiva resultat. På grund av förändringar bland patienter måste vården utvecklas, detta gäller även röntgenverksamheten. I Sverige har man, trots den internationella utvecklingen, ännu inte fullt ut sett behovet. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på vilket behov samt vilka förutsättningar till kompetensutveckling det finns på olika sjukhus för röntgensjuksköterskor. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med semi-strukturerade frågor. Ett strategiskt urval gjordes med inklusions- och exklusionskriterier. De kvalitativa intervjuerna utfördes per telefon eller i direkta möten och samtalen spelades in för att sedan analyseras med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Det har varit omväxlande svar från deltagarna. De deltagande har varierande haft stora och små behov av kompetensutveckling för sina röntgensjuksköterskor. Bristen på personal är påtaglig. Alla deltagare uttryckte att de hade möjligheter och förutsättningar för att deras röntgensjuksköterskor skulle få kompetensutveckling även om utbudet varierade. Resultatet visar att kompetensutveckling behövs inom alla områden. Trots detta uttrycker inte alla sjukhus att kompetensutveckling är viktigt för deras verksamhet. Slutsats: Kompetensutveckling för röntgensjuksköterskor är ett stort ämne. Det finns mer att ta reda på och det finns många utvecklingsmöjligheter. Det finns ett behov att kompetensutveckla anställda röntgensjuksköterskor för att få en förbättring i sin profession, vilket leder till utveckling både individuellt som röntgensjuksköterska och tillsammans som röntgenavdelning. / Background: Profession as radiographer is constantly developing in Sweden valid skills development. There are many different ways in order to improve the profession internationally. One can, for example, take advanced practicing to become a reporting radiographer. The advanced practicing has exclusively showed positive results. Nowadays the patients are changing in conditions rapidly that the healthcare industry needs to adapt itself. Even the international development for radiographers seems bright, the need is yet fully realized in Sweden. Purpose: The purpose of this study is to find out which needs and possibilities are available for Swedish radiographers to improve and develop their own professional skills. Method: A qualitative interview study with semi-structured questions. The participants were selected by inclusions and exclusions. The interviews were conducted by telephone or physical meetings and the interviews were recorded and analyzed using qualitative content analysis manifest. Results: The responses from the participants have been varied. Lack of radiographers is palpable. All participants expressed that they had opportunities and possibilities for their radiographers to receive an advanced practicing in skills development even though the supply varied. The result shows that skills development is needed in all areas. Despite this, all hospitals do not express that skill development is important for their radiology department. Conclusion: Advanced skills development for radiographers is an interesting topic. There are more to figure out valid skill development. There is a need to develop radiographers in order to improve individually and together as X-ray department.

No description available.

Background: Healthcare professionals are often the subject to occupational stress, the professional radiographer is no exception. Occupational stress has been seen as a predictor to burn outs amongst radiographer and may jeopardise the patients’ safety during radiologic examinations.  Purpose: The purpose of this study is to find out more about how radiographers in Uppsala County perceive stress in their workplace, the study aims to find out which factors affect occupational stress and how it expresses itself physically and mentally to the radiographer.  Method: The study was done through a qualitative method in the form of interviews with staff at x-ray departments at different hospitals.  Results: All of the informants felt some kind of occupational stress from time to time, some very rarely and others more frequent. The most common factors for stress that emerged from this study were staff shortage, and a high workflow, as well as high patient flow for radiological examinations. There were varied symptoms that appeared; mild symptoms such as sweating and more serious symptoms such as fatigue, anxiety and trouble sleeping.  Conclusion: The occupational stress of radiographers affects the radiographer both physically and mentally, and also patient safety and the quality of the examinations. One can clearly see that the amount of patients in relation to the sparse staff density creates an excessively high workload that leads to stress. This means that the radiographer finds it difficult to maintain the care they would like, in terms of time and quality. / Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal är ofta föremål för arbetsrelaterad stress, röntgensjuksköterskor är inget undantag. Arbetsrelaterad stress har uppfattats som en bidragande faktor för utbrändhet bland röntgensjuksköterskor och kan påverka patientsäkerheten under radiologiska undersökningar. Syfte: Att få veta mer om hur röntgensjuksköterskor i Uppsala län uppfattar stress på sin arbetsplats. Studien vill ta reda på vilka faktorer som påverkar arbetsrelaterad stress och hur det uttrycker sig fysiskt och psykiskt. Metod: Studien gjordes genom en kvalitativ metod i form av intervjuer med 11 röntgensjuksköterskor på röntgenavdelningar på olika sjukhus inom Uppsala län. Resultat: Alla informanter kände någon typ av arbetsrelaterad stress i olika grad, vissa mycket sällan och andra oftare. De vanligaste faktorerna för stress som uppkom vid denna studie var brist på personal och ett högt arbetsflöde och för många patienter som kom till en radiologisk undersökning samtidigt. Det framkom en del olika symtom, från milda symtom, som till exempel svettning men även allvarligare symptom som trötthet, ångest och sömnbesvär. Slutsats: Den arbetsrelaterade stressen hos röntgensjuksköterskor påverkar röntgensjuksköterskan både fysiskt och psykiskt och även patientsäkerheten och kvaliteten på undersökningarna. Man kan tydligt se att patientmängden i förhållande till den för glesa personaltätheten skapar en för hög arbetsbelastning som leder till stress. Detta gör att röntgensjuksköterskan upplever det som svårt att upprätthålla den vård de skulle vilja, tidsmässigt och kvalitetsmässigt.

<p>Idag väljer allt fler män att utbilda sig till röntgensjuksköterska. Därmed har också intima vårdhandlingar mellan manlig röntgensjuksköterska och kvinnlig patient i samband med radiologiska undersökningar blivit vanligare. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av att undersöka kvinnliga patienter vid intima radiologiska undersökningar. Studien grundas på fem semistrukturerade intervjuer som resulterade i tre övergripande kategorier. Härvid har innebörden av intimitet riktats mot radiologisk verksamhet. Vidare har faktorer som inverkar på vårdmötet både hos röntgensjuksköterskan och hos patienten belysts. Slutligen framkom att röntgensjuksköterskorna använde sig av diverse strategier för att underlätta vårdrelationen vid intima radiologiska undersökningar. Således visar denna studie på att svårigheter kan uppkomma vid intima vårdsituationer. Enligt författarnas vetskap är denna studie den första som undersöker intimitet på radiologisk verksamhet. Denna kartläggning är följaktligen angelägen då intima vårdmoment riskerar att upplevas som generande eller påträngande och därmed äventyra en god vård.</p>

Idag väljer allt fler män att utbilda sig till röntgensjuksköterska. Därmed har också intima vårdhandlingar mellan manlig röntgensjuksköterska och kvinnlig patient i samband med radiologiska undersökningar blivit vanligare. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av att undersöka kvinnliga patienter vid intima radiologiska undersökningar. Studien grundas på fem semistrukturerade intervjuer som resulterade i tre övergripande kategorier. Härvid har innebörden av intimitet riktats mot radiologisk verksamhet. Vidare har faktorer som inverkar på vårdmötet både hos röntgensjuksköterskan och hos patienten belysts. Slutligen framkom att röntgensjuksköterskorna använde sig av diverse strategier för att underlätta vårdrelationen vid intima radiologiska undersökningar. Således visar denna studie på att svårigheter kan uppkomma vid intima vårdsituationer. Enligt författarnas vetskap är denna studie den första som undersöker intimitet på radiologisk verksamhet. Denna kartläggning är följaktligen angelägen då intima vårdmoment riskerar att upplevas som generande eller påträngande och därmed äventyra en god vård.

Bakgrund: I magnetisk resonanstomografi (MR) är kontrastmedel baserat på gadolinium vanligast. Den senaste forskningen har visat att gadolinium kan lagras långvarigt i hjärnvävnad. Röntgensjuksköterskan administrerar vanligtvis kontrastmedlet till patienten vid undersökningen.  Syfte: Syftet är att belysa deponering av gadolinium i hjärnvävnaderna nucleus dentatus och globus pallidus efter administrering av gadoliniumbaserade kontrastmedel samt eventuella risker till följd av deponeringen. Metod: Litteraturstudien inkluderar 16 vetenskapliga artiklar varav den äldsta artikeln är från 2014. Sökningen av artiklarna gjordes via Jönköpings högskolebibliotek och har kvalitetsgranskats av författarna. Resultat: Deponering i hjärnvävnad kunde påvisas bland linjära gadoliniumbaserade kontrastmedel. Liknande mätning med makrocykliska kontrastmedel gav ej samstämmiga resultat. Risker av deponeringen kunde ej påvisas. Slutsats: En litteraturstudie som belyser deponeringsrisker kring användandet av gadoliniumbaserade kontrastmedel. Verksamma röntgensjuksköterskor bör ha kunskap om dessa deponeringsrisker vid administrering av gadoliniumbaserat kontrastmedel.