Bakrund: Röntgensjuksköterskor utsätts dagligen för joniserande strålning, vilket kan innebära en större risk att utveckla cancer. Personal på nuklearmedicinska avdelningar har högre årliga stråldoser än personal inom medicinsk röntgen. Stråldoserna ska hållas så låga som det är praktiskt möjligt, men rutiner för strålskyddsanvändande varierar inom nuklearmedicin.  Syfte: Studiens syfte var att belysa avskärmande strålskydds betydelse för att minska stråldos till personal som arbetar med teknetium-99m.  Metod: Artikelsökningen genomfördes i databaserna Web of Science och PubMed. Litteraturstudiens resultat baserades på nio kvantitativa vetenskapliga artiklar som efter kvalitetsgranskning höll medel eller hög kvalitet.  Resultat: Det hittades tre olika sorters avskärmande strålskydd gjorda i olika material. Strålskyddsförkläden minskade stråldosen mellan 39 - 76%. Sprutskydd gav en dosminskning på 21 - 99,9% och en blyskärm minskade dosen med 38 - 58%. Konklusion: För att hålla stråldoserna så låga som möjligt bör avskärmande strålskydd användas. Det finns dock även andra faktorer som ska tas hänsyn till. Tiden utsatt för strålning och avståndet från strålkällan påverkar stråldosen. Arbetsmiljön och användarvänligheten är också viktiga faktorer som ska tänkas på vid val av strålskydd.

Reducering av stråldos vid angiografier och endovaskulära interventioner-En litteraturstudie om metoder för ökad strålsäkerhet Bakgrund: Angiografier och endovaskulära interventioner är patientgynnande undersökningar och behandlingar som till skillnad från kirurgi innebär mindre risk för komplikationer samt en kortare läkningstid. Längre genomlysningstid och ökat antal exponeringar medför dock en högre risk för oönskade strålskador hos patienten. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva metoder för att reducera stråldosen till patienter som genomgår angiografier samt endovaskulära interventioner. Metod: Syftet besvarades i en litteraturstudie. 10 kvantitativa studier analyserades och sammanställdes. Sökning av studier genomfördes i databasen Pubmed. Resultat: Materialet bearbetades samt delades in i två domäner: metoder gällande personalen samt metoder gällande utrustningen. Resultaten som innefattade stråldosreducerande metoder presenterades som kategorier. Konklusion: Att ha uppdaterad och utbildad personal resulterar i miljö med högre patientsäkerhet. I takt med att teknologin utvecklas bör verksamheten se över sina behov och prioritera fortsatt utbildning av personal samt investera i anpassad utrustning. Fortlöpande forskning är viktig för att utvärdera effekter av den nya teknologin och röntgensjuksköterskor kan bidra med kompetens inom området. Nyckelord: Angiografi, Endovaskulär intervention, Strålskydd, Patientsäkerhet.

Bakgrund: Trots en snabb utveckling av undersökningsmetoderna inom IR har inte strålskydden utvecklats i samma takt. Den joniserande strålning som förekommer på modaliteten kan medföra en hälsorisk för personalen därav finns det stråldosgränser att hålla sig inom för att minimera risken för yrkesrelaterade strålskador. För att förebygga risken för strålningsrelaterade skador är det viktigt att undersöka olika metoder av skydd för att optimera personalens strålsäkerhet.Syfte: Syftet med studien var att belysa metoder för att reducera stråldosen för personal verksam vid interventionell radiologi.Metod: Sökningarna av artiklarna genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och Scopus varav 13 studier valdes ut, kvalitetsgranskades samt analyserades kritiskt med utgångspunkt från en innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade på 11 strålskyddsmetoder för personalen: blyförkläde med thyroideablyskydd, Suspended Personal Radiation Protection System, blyglasögon, blyhandskar, takfäst blyglas, golvbaserade blyglas, patientblyskydd, direktdigital dosimeter, avstånd till patienten genom automatisk kontrastspruta, vismut-bariumöverdrag samt erfarenhet och information.Konklusion: Trots att metoderna enskild reducerade stråldosen till personalen skulle det kunna vara mer effektivt att kombinera olika strålskydd för bättre reduceringseffekt. Genom resultatet anser författarna att fortsatt forskning krävs inom utvecklandet av nya strålskydd som är mer ergonomiska mot personalen samt hur strålskydden påverkar patienterna både fysiskt och psykiskt. / Background: Despite the fast development of examination methods in IR, the development of the radiation protections has not been as rapid. Ionizing radiation that occurs in the modality can be a threat to the personnel of which there are radiation dose limits to keep within in order to minimize the risk of occupational radiation damage. In order to minimize the risk of occupational radiation damage, it is of importance to explore different methods to optimize the radiation protection for the personnel.Purpose: The aim of this study was to illuminate methods to reduce the radiation dose to personnel working in interventional radiology.Method: Searches were conducted in the databases CINAHL, PubMed and Scopus from which 13 studies were selected, viewed and analyzed with basis from a content analysis.Results: The results showed 11 different radiation protection methods for the staff were identified and those were: lead apron with a thyroid lead shield, Suspended Personal Radiation Protection System, leaded eyeglasses, leaded gloves, ceiling suspended leaded shield, rolling leaded shield, patient lead shield, real-time dosimeter, distance to the patient through an automatic power injector, bismuth - barium shielding and experience and information.Conclusion: Although the methods individual reduced radiation dose to the personnel, it might be more efficient to combine the various radiation protections for better reduction effect. The authors recommend that further research is required in the development of new radiation protection that is more ergonomic to the personnel and how the radiation shields affects patients both physically and psychologically.

Syftet med detta examensarbete var att lära sig att genomföra ett programutvecklingsprojekt under realistiska förutsättningar och därigenom få erfarenheter som är relevanta för yrkeslivet. En grupp på åtta personer arbetade under en termin med ett projekt som handlade om utvecklingen av ett obemannat luftburet radiometrisystem. Ett lättare system efterfrågades för att förlänga flygtiden. Under utvecklingen tillämpades metoder från Semat, Scrum och Extreme Programming. Utvecklingsarbetet fungerade bra och en lösning för problemet togs fram, systemet hann dock inte implementeras full ut. Arbetet visade att ett lättare radiometrisystem är aktuellt för framtiden.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Den medicinska diagnostiken revolutionerades efter Wilhelm Conrad Röntgens upptäckt av de strålar som kunde tränga igenom material och projicera bild på film. Skadliga effekter av den joniserande röntgenstrålningen visade sig dock snart på både patienter och röntgenpersonal, trots kunskapen om strålningens skadliga verkan visar tidigare studier på brister gällande patientstrålskydd.   Syfte: Syftet med detta arbete var att studera röntgensjuksköterskans tillämpning av patientstrålskydd, anledningar till att patientstrålskydd inte tillämpas samt om röntgensjuksköterskan hade egna förslag och/eller uppfattningar till hur användandet av patientstrålskydd kunde ökas.   Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv enkätstudie, där tre tillfrågade sjukhus har deltagit. Enkäten bestod av frågor med slutna svarsalternativ samt lämnades plats för egna kommentarer. Totalt analyserades 32 enkäter.   Resultat: Resultatet visade att fertila kvinnor i hög utsträckning tillfrågades om graviditet på samtliga sjukhus samt angav majoriteten av respondenterna att de alltid eller oftast tillämpade gonadskydd som patientstrålskydd. Gällande kompression och PA-positionering skilde sig sjukhusen från varandra i tillämpningen av patientstrålskydd. Vid jämförelse mellan sjukhusen framkom signifikanta skillnader i samtliga frågeställningar. Avseende förbättringsmöjligheter analyserades respondenternas egna kommentarer och fyra huvudgrupper framträdde; tillgänglighet, tradition/kultur på arbetsplatsen, radiologernas roll samt utbildning.   Slutsats: Det finns kunskaper hos röntgensjuksköterskan angående fördelarna med att tillämpa patientstrålskydd, trots dessa kunskaper finns det plats för förbättring gällande de rutiner och krav som styrs av röntgenverksamheten på de medverkande sjukhusen.

Bakgrund: Utvecklingen av genomlysnings-baserade interventioner har varit framgångsrika de senaste årtiondena, då det gäller behandling av patienter. Införandet av genomlysning har dock medfört risker, för både patient och personal. Detta på grund av att stråldoser ökat i takt med en större efterfrågan på genomlysning och en utveckling av mer avancerade undersökningar. Med tanke på att stråldosen från intervention har en biologisk långtidseffekt, så är strålskydd ett upp-märksammat och återkommande ämne då det påverkar både sjukvårdspersonal, patienter och sam-hället. Brist på strålskydd och oaktsamhet hos operatörerna medför en ökad risk för strålningsindu-cerade skador. Eftersom antalet interventioner ständigt ökar så behövs även en ökad medvetenhet hos vårdpersonal kring vilka risker strålningen kan medföra och hur de kan undvikas. Syfte: Att beskriva vilka åtgärder som kan vidtas för att minska stråldosen för personal och patient vid angiografi/intervention. Metod: En systematisk litteraturstudie har använts. Resultat: I det sammanställda resultatet har flera olika strålskyddsåtgärder presenterats för att reducera stråldosen under intervention/angiografi. Genomlysningstid, modern teknik, uppdaterade inställningar i apparaturen och blyskydd har alla visat sig minska stråldosen markant till patient och personal. Utbildning och feedback ses även vara en viktig del i strålskyddsarbetet då det utgör grun-den för att riktlinjer kring strålskydd följs. Slutsats: Att det finns alternativa strålskyddsåtgärder vid IR- undersökningar/åtgärder är något som kan konstateras. Faktum är att en kombination av dessa åtgärder helt klart vore optimalt, för ökad säkerhet hos både personal och patienter vid exponering av strålning. / Background: The development of fluoroscopy-guided interventions the recent decades has resulted in a successful treatment of patients. However, the introduction of these diagnostic devices carry risks for both patients and staff. This is due to the fact that radiation doses increases in line with a greater demand for interventions and the development of advanced procedures. The radiation may cause long-term biological effects which makes radiation protection an important subject as it affects both staff, patients and society. Lack of radiation protection and negligence among operators cause an increased risk of radiation-induced damage. As the number of interventions constantly increase, improved knowledge is needed. Aim: The aim of this study is to describe which methods can be applied in order to reduce radiation doses for staff and patients in angiography / intervention. Method: A systematic study of existing literature. Results: The result shows several different radiation protection strategies to reduce the radiation dose during intervention / angiography. Fluoroscopy time, modern technology, updated settings in the device and lead protection have all been shown to reduce radiation dose significantly to both patients and staff. Education and feedback are also considered to be an important part of the radiation safety as they provide the basic guidelines on radiation protection. Conclusion: There is a lot of alternative radiation protection strategies in fluoroscopy-guided inter-ventions. In fact, a combination of these strategies would clearly be optimal for increased safety for both staff and patients exposed to radiation.

Användandet av joniserande strålning i sjukhusmiljöer ökar, vilket leder till enökad stråldos för patienter och personal. Joniserande strålning ärelektromagnetisk- eller partikelstrålning som sänds ut från instabila atomkärnor.Strålningen kommer vid kontakt med materia växelverka och orsaka enenergideponering som över sikt skulle kunna leda till strålskada eller cancer. Förpersonal som arbetar med öppna strålkällor är engångshandskar den enda formenav strålskydd för händer. Syftet med studien är att undersöka ifall deengångshandskar som används i verksamheten släpper igenom teknetium-99mperteknetat-lösning samt att mäta hur mycket av de konversionselektroner somsänds ut stoppas av engångshandsken. Engångshandskarnas genomsläpplighettestades genom att droppa radioaktiv lösning på handsken. Ytterligare en handskevar placerad direkt undertill och aktiviteten på respektive handske mättes i engammaräknade för att beräkna kvoten. Kvoten genererar ett mått på andelengenomsläppt radioaktiv lösning. Dosen från konversionselektronerna mättes medhjälp av fingerdosimetrar som placerades under och ovanpå ett vävnadsliknandematerial, strålkällan placerades sedan nära det vävnadsliknande materialet meddosimetrarna. Engångshandskarna uppvisade ingen signifikant genomsläpplighetav teknetiumlösning och kan användas i verksamheten. Fler mätningar och enoptimerad mätmetod krävs emellertid för att praktiskt ta reda på omengångshandskar absorberar konversionselektronerna från teknetium-99m.

Syftet. Att kartlägga följsamhet till användning av strålskydd bland perioperativ personal. Bakgrund. Sjuksköterskan ska arbeta förebyggande för att värna om sin egen, kollegor och patienters hälsa. På operationsavdelningen förekommer genomlysning vid operationsingrepp. Forskning har visat att röntgenstrålning är skadligt och riktlinjer finns som beskriver hur personal ska arbeta strålsäkert. Få studier har hittats som visar huruvida personalen följer riktlinjer. Metod. Studien är en tvärsnittsstudie och en enkät delades ut under oktober 2015 till perioperativ personal (n=69) vid två sjukhus i övre Norrland. Deltagarna arbetade som operationssjuksköterskor, anestesisjuksköterskor och undersköterskor samt deltog vid operationsingrepp där genomlysning förekom. Enkäten bestod av 16 frågor med både slutna och öppna svarsalternativ. Data analyserades med statistikprogrammet SPSS 23.0. Chi-två test och Fisher’s exakta test användes för att testa skillnader mellan professioner. Resultat. Majoriteten av deltagarna skattade att de ofta/alltid använde röntgenförkläde vid genomlysning. Ingen signifikant skillnad i användandet av röntgenförkläde eller halskrage fanns mellan professionerna. Däremot fanns en signifikant skillnad i hur professionerna rapporterade att de skyddade sig vid olika operationsingrepp. Flertalet av deltagarna ansåg sig ha goda kunskaper kring strålskydd men mer än hälften önskade ändå mer utbildning. Slutsats. Genom preventivt arbete så som återkommande utbildning om strålskydd och strålningens risker kan den perioperativa personalen minska risken att drabbas av ohälsa. Resultatet i föreliggande studie visar att området behöver utforskas mer och instrumentet kan användas vid en nationell undersökning. / Aims. Investigate the compliance with the use of radiation protection among perioperative personnel. Background. In the operating theatre interventions occurs in surgical procedures. Research has shown that X-ray radiation is harmful and there are guidelines describing how personnel should work for radiation safety. Few studies where found that shows whether personnel complies with the guidelines. Methods. The study is a cross-sectional study and a questionnaire was distributed in October 2015 to the perioperative personnel (n=69) working at two hospitals in Northern Sweden. Participants worked as theatre nurses, nurse anesthetists and enrolled nurse, and participated in surgical procedures where fluoroscopy occurred. The questionnaire consisted of 16 questions with both closed and open response options. Data were analyzed using SPSS 23.0. Chi-square test and Fisher's exact test was used for testing differences between professions. Results. The majority of participants reported that they often/ always used the apron during fluoroscopy. No significant difference in the use of apron and thyroid shield was found between professions. Significant difference was found in how the professions reported that they protect themselves at different surgical procedures. The majority of the participants reported good knowledge about radiation protection but still more than half wanted more education. Conclusion. Preventive work as recurrent education about radiation protection and radiation risks may reduce the risk of illness among perioperative staff. Results from the present study shows that the area needs to be explored more and this instrument can be used for a national survey.

No description available.

Felplacering av gonadskydd på barn:En litteraturstudie om förekomst och konsekvenser Abstrakt: Bakgrund: Röntgenstrålning är en betydelsefull uppfinning inom medicinsk diagnostik,men kan ge biologiska skador vid exponering. Gonadskydd är väsentlig för unga patienterför att skydda strålkänsliga könsorgan som utsätts för röntgenstrålning. Sedan mångadecennier tillbaka har användandet av gonadskydd diskuterats på grund av frekventförekommande felanvändning vilket leder till ökad stråldos för patienter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka förekomsten och konsekvenser avfelplacerade gonadskydd vid röntgenundersökning bland barn. Metod: En litteraturstudie av nio kvantitativa studier. Dessa artiklar söktes via PubMed,Cinahl samt Scopus och kvalitetsgranskades. Analysen gjordes i enlighet med Fribergsanalysmetod. Resultat: Resultatet visar att tillämpning av gonadskydd utesluts i hög omfattning.Förekomsten av felplacering överstiger antalet korrekt applicerade gonadskydd ochkonsekvensen blir att patienterna utsätts för ökad stråldosen i ung ålder. Konklusion: Felplacerade gonadskydd förekommer frekvent och medför konsekvensersom kan bli skadliga för patienten. Genom att införa tydligare riktlinjer och utökakompetensen hos röntgensjuksköterskor kan optimal användning av gonadskydd uppnås.Dock är det fortfarande brist på studier som undersöker användandet av gonadskydd, merforskning skulle behövas för att få bättre förståelse kring fenomenet. Nyckelord: Barn, felplacering, Gonadskydd, Strålskydd / Misplacement of gonadal shields in children: A literature review on occurrence and consequences   Abstract:  Background: X-ray imaging is an essential invention in medical diagnostics but can cause biological damage upon exposure. Gonadal shields are necessary for patients in fertile age to protect the radiosensitive reproductive organs from X-ray radiations. The use of gonadal shields has been debated for decades due to frequent misuse, which leads to multiple consequence. Aim: The aim of this literature review was to investigate the occurrence and consequences of misplaced gonad shields in X-ray examinations among children. Method: A literature review of nine quantitative studies was conducted. These articles were searched for via PubMed, Cinahl and Scopus and were quality assessed. The analysis was conducted using Friberg analysis methos.   Results: The results show that the application of gonad shields is excluded on many occasions. The misplacing of gonadal shields occurs more frequently than correctly applied gonad shields which leads to increased radiation doses from young age as consequence. Conclusion: Misplaced gonadal shielding is a frequent occurrence that can have harmful consequences for patients. Updating the guidlines and enchanting radiographers’ competence can optimize the use of gonad shields. However, there is still a lack of studies on the subject and further research is needed for a better understanding of the phenomenon. Keywords: Children, Gonadal shielding, Misplacement, Radiation protection